I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation.

På Trafikverkets centrala funktion IT används Team Foundation Server 2010 för projekthantering. Utifrån detta system det är det möjligt att få fram mätetal som visar information om olika projekt. I denna fallstudie undersöks, med hjälp av intervjuer, vilka av dessa mätetal som kan användas för att visa en relevant bild av kvaliteten på ett systemutvecklingsprojekt. En modell presenteras för hur olika mätetal skulle kunna vägas samman för att fungera som en siffra på ett projekts kvalitet/hälsa. Till sist utvärderas om mätetal från TFS är tillräckliga för att ge en bra bild av kvaliteten på ett systemutvecklings-projekt.

Syftet med studien var att beskriva förändringsarbetet utifrån ledarens synvinkel. Vi inriktade oss på förändringsledarens roll, och hur förändringsledaren bör agera för att lyckas. Vi undersökte även vanliga fel som görs vid ett förändringsarbete. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med tre företagschefer. Undersökningen visade att det är svårt och säga hur en framgångsrik förändringsledare bör vara.

Det problemområde som behandlas i arbetet är den del av systemutvecklarens arbete avsett att hantera förändringar i kravbilden under systemutvecklingens hela livscykel, kallat Requirements Management (RM). Arbetet fokuseras på detaljer kring spårbarhet inom förändringshantering.För att lyckas i spårbarhetsarbetet gäller det för systemutvecklaren att se hur de olika krav som finns i kravbilden är relaterade till varandra och var kraven har sitt ursprung. Det skiljs inom spårbarhetsområdet mellan framåt- och bakåtriktad spårbarhet. Vardera spårbarhetsriktningen delas sedan in i två steg från kravursprung framåt via kravdokumentation till realisering då det gäller den framåtriktade och från realisering via kravdokumentation till kravursprung då det gäller den bakåtriktade.En studie har genomförts där litteraturens syn har jämförts med ett antal respondenters då det gäller att dels kartlägga vilka typer av spårbarhet som behövs inom systemutvecklingsprojekt och dels vilket stöd som behövs för att etablera och underhålla denna spårbarhet..

Domain Driven Design (DDD) är en filosofi som kan användas ihop med olika systemutvecklingsmetoder. Det centrala i DDD är problemområdet. Förutom att problemområdet skall vara i fokus så är DDD uppbyggt på en samling rekommenderade tillvägagångssätt som tillsammans gör det lättare att lyckas med ett systemutvecklingsprojekt. Dessa tillvägagångssätt skall förutom att göra det lättare att lyckas med projektet även öka kvaliteten på resultatet. Syftet med studien var att undersöka om kvaliteten på mjukvara kan förbättras genom att använda DDD.

Många av dagens företag växer sig större genom förvärv och fusioner. I efterhand beskrivs många av dessa processer som misslyckade. Vanligt är att integrationsprocessen brister vad gäller hanteringen av de mänskliga resurserna. Syftet med denna studie var att fånga olika parters upplevelse och erfarenhet av förvärvsprocesser och dess hantering, samt hur förvärven upplevts påverka organisationen. Åtta personer kopplade till samma konsultföretag intervjuades och data analyserades med induktiv tematisk analys.

En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet.

Vi har undersökt användares inställning till användarmedverkan i systemutvecklingsprojekt. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som kan anses påverka denna inställning, undersöka hur användarnas inställning förändras under projekttiden samt ta reda på skillnader i inställning mellan civilt och militärt anställda. Som grund för vår undersökning genomfördes en tolkande fallstudie inom Försvarsmakten. Utifrån en litteraturstudie identifierades motivationsfaktorer som låg till grund för vår analys. Till största delen användes intervjuer som datakälla, men även dokument, informella samtal och andra erfarenheter användes i studien.

Syftet med studien är att undersöka prototyper i samband med systemutveckling, och då särskilt om agila utvecklingsmetoder har påverkat hur prototypning används.En genomgång av begreppet prototyp och närliggande begrepp görs för att klargöra vad som kan avses med prototyper inom systemutveckling. En översikt över olika synsätt på prototyper och deras användning presenteras, och leder vidare till en teoretisk modell för prototyper i systemutveckling.Systemutvecklare och experter intervjuas för att bringa klarhet i begreppen och ta reda på hur prototyper används i systemutvecklingsprojekt i praktiken. Utifrån detta material presenteras en vidareutveckling av den första teoretiska modellen. Problemrymd och lösningsrymd hör till modellens centrala begrepp.Studien visar att agila utvecklingsmetoder påverkar arbetet med prototyper i riktning mot att utföra prototypning i det ordinarie utvecklingsspåret samt att hämta in regelbunden återkoppling på prototyper från användare och andra intressenter under hela systemutvecklingsprojektets gång. Sådana arbetssätt visade sig också förekomma inom den praktiska systemutvecklingen..

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar.Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut..

Under vår utbildning har vi funnit att resonemangen kring användarmedverkan oftast beskrivs utifrån systemutvecklarens perspektiv och menar att det här finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur användarna ser på systemutvecklingsprocessen. Vi har därför valt att undersöka hur användarna påverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssätt får för påverkan hos deras uppfattning, inställning och kunskap kring datorstödet. Syftet är att förbättra kommande involvering av användarrepresentanter då man med en förbättrad förståelse av hur dessa ser på sin medverkan, bättre kan anpassa den till deras uppfattningar och målsättningar med arbetet. I syfte att ge en så djuplodande bild av användarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer där respondenterna gavs tillfälle att svara fritt och med egna ord. Vår studie har, bland annat, visat att användarmedverkan leder till att användarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de är bra system eller inte.

In most software engineering project, users are only involved in the beginning of the project as a help to design the requirements specification but users can be involved after this phase too, but is it effective to do so? With this report we would like to investigate how effective it is to involve users after the requirements specification has been written and approved. To find out how effective it is to involve the users we try some fast and simple involvement techniques on a quite far gone project. These techniques include ethnographic studies, prototypes and surveys. We also interviewed a couple of people who work with usability and finally delivered a report with our results to them to find out if they found our result relevant.

Titel:Risk Managements påverkan för utfallet av ERP-projektFörfattare:Ann-Magritt Lindemark Engøy och Hanna MaunusHandledare:Pär VilhelmsonExaminator:Sarah PhilipsonKurs:Examensarbete företagsekonomi C, 15.0 hpNyckelord: ERP-projekt, Projekt Management, Risk Management, risker i ERP-projekt, lyckade projekt, misslyckade projekt, The Iron Triangle.Syfte:Att undersöka vilka risker som är mest förekommande vid implementeringen av ERP-system och hur risk management kan reducera dessa.Metod:Kvalitativ metod, hermeneutik, fallstudier, semistrukturerade intervjuer, välgrundad teori.Resultat:Organisationens och projektets ledning hade större kunskaper om vilka risker som ville uppstå och olika risk management strategier än andra anställda och slutanvändarna av systemet.  Standardisering, samordning och automatisering av organisationens kärnprocesser var huvudsyften för att implementera ERP-system i organisationen. God planering av projektet är avgörande för ett lyckat resultat. Det är viktigt med bra kommunikation och tätt samarbete mellan de olika avdelningarna i projektet, och även med externa konsulter som till exempel leverantören av ERP-systemet. Riskanalys var en viktig del av projektens risk management strategi. En skicklig och flexibel projektledning hade stor betydelse för att risk management strategin fungerade.

Att vara ofrivilligt barnlös är för många förenat med något negativt och sorg. Idag lever ungefär 7-8 procent av Sveriges kvinnor som ofrivilligt barnlösa. Syftet med studien är att öka förståelsen av kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och på så sätt skapa en större kunskap om de drabbades subjektiva situation. Som en del av syftet är också att särskilt fokusera på den ofrivilliga barnlöshetens betydelse för kvinnors identitet. Studien har analyserat 8 kvinnors berättelser där de har fått konstruera en berättelse om deras upplevelse av att vara ofrivilligt barnlös.

I dagens samhälle spelar informationssystem en viktig roll i de flesta företag och organisationer. Informationssystemets uppgift är att tillgodose och hjälpa användarna med information och informationshantering samt att leda till en effektivisering.Arbetet med att utveckla databaserade informationssystem är problematiskt och systemutvecklingsprojekt överstiger ofta budget både vad gäller tid och pengar. Återkommande problem är att systemen inte gör vad användaren vill samt att systemen inte utnyttjas till full kapacitet. Svårigheten med kravhanteringen är något som anses vara en orsak till misslyckandena.Den viktigaste informationskällan för systemutvecklarna då det gäller att ta reda på systemkraven är användarna. Då användarna spelar en viktig roll i kravhanteringen, vilken i sin tur spelar en viktig roll i systemutvecklingsprocessen, är detta ett intressant problemområde.Denna rapports fokus ligger på hur användarna ser på kravhanteringsprocessen.