Detta arbete gjordes som avslutning på Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning Samhällsplanering vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda på förbättringsområden i arbetet med projekt inom Luleå kommuns Tekniska förvaltnings arbetsområde.För att ta reda på hur projektgången fungerar hades möten med representanter från olika avdelningar på Tekniska förvaltningen samt från andra förvaltningar. Utöver det gjordes även en teoristudie för att jämföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mängd projekt varje år från flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett ständigt förbättringsarbete finns. Förbättringsområden har identifierats i samband med början av processen när det gäller andra förvaltningar samt projektslut..

Vi har arbetat med ett gemensamt masterprojekt på institutionen för Grafisk Design & Illustration.Vårt projekt bygger på att generera idéer, där vi använder lek- och lustbetonade workshops som en metod för kreativt skapande.Som en del av vårt projekt sammanställer vi en katalog över idéerna, tänkt att fungera som en idébank. Eftersom det inte trycks någon officiell utställningskatalog på Konstfack i år vill vi lansera denna idékatalog som "den officiella utställningkatalogen". Med hjälp av vår workshop-metod skapar vi 40-60 "masterprojekt" på sju av Konstfacks institutioner, utifrån idéen att man efter en konstnärlig utbildning kan applicera sin kreativitet på olika discipliner.Katalogen är viktig för att kunna presentera och jämföra våra projekt på lika villkor som de äkta masterprojekten. Denna jämförelse gör det möjligt för oss att väcka frågor som rör kvalitet och värde i ett projekt, i relation till besökarens upplevelse av nyssnämnda. Kommer man kunna skilja ett textilprojekt av en masterstudent på T, från ett textilprojekt av två masterstudenter på GD&I?.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

Turism är en av de snabbast växande industrierna i världen idag och upplevelseevenemang är en bidragande orsak till det. Städer använder ofta upplevelseevenemang för att marknadsföra sig. Samtidigt har samhällsutvecklingen inneburit ett ökat intresse för projekt med resurser från flera företag. Festivaler är sådana populära projekt i upplevelseindustrin. Vår uppsats är en kvalitativ fallstudie av Kirunafestivalen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

Bakgrund: Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt att hitta rätt tidpunkt för extubering av intensivvårdspatienter. Inför extubering av neurointensivvårdspatienter behövs speciella överväganden. Samma bedömning som görs på allmän intensivvård kan inte direkt överföras till neurointensivvård, då den neurologiska skadan kan påverka patientens förmåga att andas.Syfte: Syftet var att genom journalgranskning utvärdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvårdspatienter.Metod: En prospektiv studie med jämförande kvantitativ design. Studien utfördes på en NIVA i Sverige, där patienterna inkluderades fortlöpande då de extuberats. Via journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvårdspatienterna.

Projekt används i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer så att slutmålet kan uppnås. En projektmodell har flera faser, där varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.Arbetets syfte är att illustrera, genom en jämförelse, hur tre olika projektmodeller är konstruerade. Jämförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna är uppbyggda i förhållande till varandra.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. Målet med vårtarbete var att skapa en applikation som hämtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pågående projekt. Sammanställningen av olika projekt skulle visas löpande. Vårtarbete kan beskrivas som två delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status på de olika projekt som Ninetech förtillfället arbetar med.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Enligt statistik från The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch där projekt ochprojektledare är ofta förekommande är eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgångsrikt projekt är effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar därför effektivt projektledarskap. Effektivitet ärett komplext begrepp och därmed svårt att definiera, vilket även effektivt projektledarskap är.Uppsatsens syfte är därför att få en tydligare bild av vad detta innebär inom eventbranschen.Den belyser även kompetenser och färdigheter som är av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna är genomförda med sju respondenter från fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.

Den här uppsatsen är en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översättas till den svenska kontexten och hur den omsätts i praktiken genom att studera två ESF projekt som fall. Med utgångspunkt från ?Supported Employment? metodiken har två ESF-projekt, som båda ämnar skapa bättre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. Utifrån analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara används som metod, utan också används för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbättrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att målgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nå och få tillbaka ett arbete. Slutsatsen är att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, självkänsla och motivation, i dessa projekt är lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av själva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten läggs på att koordinera själva handläggningen och hanteringen av projektens målgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd. Nyckelord: Region Skåne, ESF projekt, Supported Employment..

Syftet med studien är att undersöka vad det är i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hälsotillstånd och förmåga till arbete alternativt studier förändras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgår från ett brukarperspektiv, med fokus på att förstå deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. Frågeställningarna är därför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förändrat deras hälsotillstånd och förmåga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förändring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende på samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien är kvalitativ och bygger på sammanlagt sju intervjuer, varav fem är med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och två är med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som används är KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förändring av första och andra graden samt samverkansteori.