Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida Missbrukare.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal bemöter och vårdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av både narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vården. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrån relevans till syfte och frågeställningar.

The purpose with our essay was to increase our knowledge about what social workers, with experience from working with drug addicts, perceive as the explanations to a person stopping the abuse and succeed in staying drug free. Our framing of the question was:- How do social workers define the term drug free?- How big a roll do the social worker believes she/he has in the process in which a person stops abusing drugs?- How do the social worker work with a person towards getting that person drug free?- What do the social worker believe to be the reason why a person stops abusing drugs?- What do the social worker perceive as helpful for a person to stay drug free?We did qualitative interviews with six social workers. Our main conclusion was that it is difficult to define the term drug free. The reason for stropping the drug abuse can vary, it can be the family situation, "hitting rock bottom", finding love or tiring.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med Missbrukare.

Att smittas och vara smittad av HIV kan innebära ett stort lidande för individen och det är viktigt för vårdpersonal att få förståelse för hur de signaler de sänder ut påverkar individen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vårdpersonals attityder till personer med HIV/AIDS. Nitton kvantitativa och kvalitativa studier analyserades enligt integrerad översiktsmetod. Det resulterade i tre områden som svarade på litteraturstudiens frågeställningar vilka var attityder till personer med HIV/AIDS, faktorer som kan påverka till person med HIV/AIDS och påverkan på person med HIV/AIDS. Attityderna var överlag positiva, men något negativare för attityder till homosexuella och Missbrukare med HIV/AIDS.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga Missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvården har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som användes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade på akutmottagningen och 4 på ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frågor samt frågor om ålder, kön och antal år som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom området kunde leda till bemötanden som inte alltid blev så bra.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna kring hur vägen ut kan te sig för perso¬ner som lämnar kriminalitet/missbruk. Avsikten är också att få en ökad förståelse för hur kvinnors och mäns vägar ut kan se ut. Vi använder oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med åtta personer varav fyra kvin¬nor och fyra män vilka på ett eller annat sätt är knutna till de sociala företagen KRIS re¬spektive Vägen ut-kooperativet. Den insamlade empirin analyseras utifrån teorin om exitprocesser, teorin om sociala band samt genusteori.

Bakgrund:Vi valde att skriva om hur Frivårdens personutredningar vid särskilda brottmål konstruerar begreppen kriminalitet och missbruk. Anledningen till att vi ville titta närmare på detta var att tidigare forskning som kvalitativt undersöker personutredningar, såvitt vi känner till, inte existerar. Att sätta fokus på hur man väljer att beskriva och förhålla sig till sociala fenomen är en av många vägar till att uppnå större medvetenhet om hur makt, normalitet och språk skapar förutsättningar för det sociala arbetet. Att försöka få ännu större förståelse för hur vi i kommande yrkesroll är delaktiga i upprätthållandet och omskapandet av klientkategorier är vår skyldighet.Frivården som arena för socialt arbete tyckte vi var särskilt intressant då kategorin av klienter är noga avgränsad i egenskap av personer misstänkta för brott eller dömda för brott. Kriminalitet som kategorisering föll sig därför naturligt för oss att undersöka.

The aim of this essay was to examine children's experiences of having a pathological gambler as a parent, which consequences this led to socially, economically and emotionally, if those children got any help and in that case where and what kind of help.Central questions asked where:* In what way did the child experience consequences from the parent's gambling?* How did the child experience the gambling parent during the gambling period?* In what way did the gambling affect the relationship between the parent and the child?* How did the parent's gambling affect the child socially, emotionally and economically?* How did the child handle this?* What help did the child itself think it required?* Where did the child got help?This is a qualitative study of nine today adult persons that grown up with a pathological gambler as a parent. The method is qualitative semi structured interviews.The results of the study are that all of them experienced large consequences socially, emotionally and economically. The consequences varied depending on the total situation in the family. The result shows that all of them have got coping abilities and they have applied more to emotion-focused forms of coping than to problem-focused coping..

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta Missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Det har skett en stor ökning av biltillgreppen i Luleå kommun under åren 1997-2002. De vanligaste gärningsmännen är Missbrukare eller tonårspojkar. Denna brottslighet kan vara en stark bidragande orsak för tonårspojkarnas utveckling av framtida grövre kriminalitet. Utifrån dessa fakta har författarna bl a genomförs intervjuer med polis och kommun i staden för att fördjupa sig i ämnet. Tillgreppen har i huvudsak visat sig förekomma i tre av stadens områden.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att våld i form av verbala och fysiska hot var vanligt förekommande inom akutsjukvården, en övervägande andel sjuksköterskor blev utsatta för överfall under sitt arbetsliv. Verbalt och fysiskt våld hade en betydande effekt på personalens välbefinnande och deras tillfredsställelse i arbetet. Stöd från kollegor upplevdes som mycket värdefullt medan feedback från arbetsgivare ofta saknades.