This is a qualitative study which purpose is to examine how the social workers in a medium-sized municipality in southern of Sweden are experiencing the different forms of housing that the municipality has for disposal. The purpose is also to examine opinions - belonging to the social workers? representatives - concerning the value of motivational work in changing the lifestyles of assaulted and addicted women. The questions we have decided to examine are; how is the social services' work with assaulted and addicted women designed, how do the social workers experiences the situation on these forms of housing and what the social workers believe is promoting and inhibiting factors for motivation with assaulted and addicted women. The results in this study are built on qualitative semi-structured interviews with social workers where both sexes are represented.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med medarbetare i tvÄ olika organisationer undersöka om, och i sÄdana fall hur, olika delar i en organisation kan pÄverka arbetsgivare och arbetstagares förhÄllningssÀtt till frÄgor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frÄgor.De frÄgestÀllningar vi har för avsikt att besvara Àr följande:? Hur förhÄller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?? Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhÄller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?? Vad Àr det som pÄverkar dessa förhÄllningssÀtt?De resultat vi har fÄtt fram pekar pÄ tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte anvÀnds som ett verktyg i frÄgor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stÀmmer medarbetares tillvÀgagÄngssÀtt mÄnga gÄnger överens med det som stÄr i respektive organisations policy. Detta beror till största del pÄ dokumentens vaga utformning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande förÀldrar. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ kunskap om hur det Àr att vÀxa upp i en miljö dÀr alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det fÄr för ett barn. Jag har ocksÄ velat lÀra mig mer om hur man som lÀrare kan stötta de hÀr barnen i en svÄr livssituation. Arbetet bestÄr dels av en litteraturgenomgÄng och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den hÀr kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk Àr ett komplext och mÄngtydigt begrepp - barn reagerar vÀldigt olika pÄ att utsÀttas för alkohol- missbruk.

Alla barn kommer till skolan med en förförstÄelse, vilken innefattar normer och vÀrderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgÄ frÄn barnstidigare erfarenheter. Detta Àr ocksÄ sÀrskilt viktigt inom den tidiga lÀsinlÀrningen, som börjari skolÄr 1, eftersom lÀsförstÄelsen Àr beroende av att barn fÄr lÀsa texter med ett innehÄll somde kan relatera till. Eftersom familjen Àr central i ett barns liv Àr det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som anvÀnds i dentidiga lÀsinlÀrningen. I Sverige finns fem dominerande lÀromedelsförlag, varav fyra ger utlÀslÀror.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

SammandragSyftet med undersökningen Àr att se pÄ vilka faktorer som pÄverkar urvalet inom historieundervisningen pÄ grundskolans senare Är.Vad Àr det som styr urvalet inom historieundervisningen?LÀroplaner?Elevgruppens sammansÀttning?Diskussioner i lÀrarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lÀrarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats Àr att lÀrarna anvÀnder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen Àr den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likasÄ de diskussioner som har förs i lÀrarlagen. Genus som pÄverkande faktor kunde jag inte finna var av sÄdan karaktÀr inom undervisningsÀmnet historia.

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. MÄnga, frÀmst inom den psykologiska skolan, Àr kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som Àr det dominerande synsÀttet hos företag? Syftet med denna uppsats Àr att stÀlla den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrÄn denna se om det gÄr att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesÀttet Àr det som dominerar och dÀrmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ företaget Tempur och dess sÀljare, samt tagit hjÀlp av teorier ur sÄvÀl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Min analys av verket Listening har fÄtt mig uppmÀrksam pÄ det jag kallar "vita fÀltet" i Peter Fries konstverksamhet. Detta Àr för mig ett abstrakt fÀlt som förekommer allt mer uteslutande i alla Fries verk frÄn 1990-talet fram till idag. Betydelsen av det "vita fÀltets" allt mer dominerande plats i verket har i min mening förÀndrat betydelsen av Fries verk som en helhet, dock pÄ olika sÀtt för olika betraktare under de olika tider de har förekommit. Fries verk har ofta analyserats genom referenser till landskapsmÄleri frÄn olika tidsepoker under konsthistorien.Jag vill med min undersökning av detta abstrakta fÀlt visa hur det har tagits upp av konstkritiker och skribenter, men Àven förmedla en syn pÄ Fries konst vilken inte har landskapsmÄleriet som utgÄngspunkt..

GHB, GBL och 1,4 butandiol intoxikationer Àr ett stort problem i VÀstsverige, och preparaten tillhör nu de vanligaste intoxikationerna pÄ vÄra akutmottagningar. Eftersom GHB anvÀndandet inte visar tecken pÄ att minska finns ocksÄ risken för att unga mÀnniskor fastnar i ett beroende och upplever plÄgsamma abstinenssymtom vid avvÀnjning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan anvÀnder vid olika symtom hos patienter med GHB intoxikation/abstinens. De ingÄende artiklarna söktes via PubMed/Medline, CINAHL och Informaworld, samt manuell sökning i vetenskapliga tidsskrifter. Sökorden var Gamma hydroxybutyrate, GHB, GBL, buturolactone och overdose i olika kombinationer.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och vÀlfÀrden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har dÀrför lÀnge varit efterfrÄgad och föremÄl för debatt. I grunden Àr detta en frÄga om organisationens styrning och vi fann det dÀrför intressant att undersöka hur styrningen sker. VÄrt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som anvÀnds, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville sÀrskilt belysa frÄgan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle.

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter pÄ fritiden (motsatta Àr föreningsaktiva som har erfarenheter frÄn bollsporter pÄ fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna Àr att de Àr föreningsinaktiva samt att det gÄr i skolÄr nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jÀmförelse med föreningsaktiva elever.