RĂ€ckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgĂ„r inte tydligt av fördragstexten och en förstĂ„else för dess tillĂ€mpningsomrĂ„de krĂ€ver en undersökning av rĂ€ttspraxis. Uppsatsens syfte Ă€r att klargöra tillĂ€mpningen av artikel 82 pĂ„ marknader dĂ€r ingen dominerande stĂ€llning existerar. FörstainstansrĂ€ttens och EG-domstolens benĂ€genhet att utvidga tillĂ€mpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgĂ„r av antalet fall rörande angrĂ€nsande marknader. Det senaste mĂ„let var T-201/04, Microsoft v Commission, dĂ€r FörstainstansrĂ€tten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgĂ„ende, men nöjde sig med att bekrĂ€fta dess beslut. Även i den rĂ€ttsvetenskapliga litteraturen Ă€r behandlingen av omrĂ„det tĂ€mligen begrĂ€nsad, och bunden till mĂ„let C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Den som missbrukar alkohol eller narkotika och begÄr brott relaterat till missbruket, har möjlighet att erbjudas behandling istÀllet för fÀngelse som straff. Vi ville med denna rapport belysa betydelsen för individen att bli erbjuden vÄrd istÀllet för galler. FrÄgor vi stÀllt Àr; vad skiljer ett liv av missbruk mot ett liv efter behandling och om kontraktsvÄrd kan likstÀllas med en semesterliknande vistelse? Rapporten Àr grundad pÄ intervjuer med personer som erfarit bÄde fÀngelse och vÄrd pÄ ett behandlingshem. Vi fann att droger kan locka alla sorters personer frÄn olika samhÀllsskikt till ett missbruk.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de pÄverkats av att vÀxa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare Àr en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmÀrksammas. Detta pÄ grund av att missbruket ofta kan vara dolt och dÀrför okÀnt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppvÀxt prÀglad av förÀldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sÄdan miljö kommer en kvalitativ metod att anvÀndas genom tre djupintervjuer.

Syftet med studien Àr att belysa ett antal personers upplevelser kring sitt tidigare missbruk och sitt förÀldraskap. Vi vill lÀgga fokus pÄ vilket bemötande de fÄtt och vilka attityder de upplevt att det finns i omgivningen kring deras missbruk samt förÀldraskap. PÄ analysen lÀggs ett könsperspektiv för att belysa de eventuella skillnader och likheter som kan finnas mellan kvinnor och mÀns upplevelser. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat frÄgestÀllningar som handlar om hur informanterna beskriver sig sjÀlva som missbrukare, hur de upplever omgivningens attityder och bemötande kring deras missbruk samt hur de beskriver sitt förÀldraskap. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsansats dÀr vi genomfört sex individuella intervjuer med tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

Syftet med min studie Àr att belysa hur socialarbetare tÀnker kring och ser pÄ gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. UtgÄngspunkten för gruppintervjudiskussionerna var sÄ kallade vinjetter, det vill sÀga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik dÀr alla fyra kvinnor var gravida. Studien Àr induktiv och analysen av materialet Àr inspirerad av grounded theory.

Denna uppsats handlar om mÀnniskor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svÀngom (direkt översatt frÄn engelskans ?make the turn?) som Àr ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstÄ varför mÀnniskor hamnar i beroende. Med hjÀlp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lÀrande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjÀlp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar pÄ att ökad förstÄelse för mÀnniskor med beroende kan tÀnkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begrĂ€nsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön pĂ„verka frĂ€mjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstĂ„ och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns frĂ€mjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen Ă€r barnen?, ?Öppenhet och Ă€rlighet frĂ„n vĂ€nnerna?, ?KĂ€rleksförhĂ„llanden pĂ„verkar missbruket?, ?Att bli sedd som mĂ€nniska av andra?, ?MedmĂ€nsklighet och förstĂ„else frĂ„n professioner i vĂ„rden? och ?Arbetskamraternas stöd Ă€r viktigt?.

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus pÄ familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) pÄ 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för bÄde alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk islÀkten och svÄrigheter i relationer till nÀrstÄende. Mer alkoholmissbruk i slÀkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i slÀkten till mernarkotikaproblem. LÀgre Älder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre Älder, bÀttreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevÄrd Àr ett prioriterat omrÄde, sÄ vÀl i Göteborg som i resten av Sverige. Det Àr viktigt att detta arbete bygger pÄ bÀsta tillgÀngliga kunskap, dÀrför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom omrÄdet. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom omrÄdet bÄde i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man mÄste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjÀnst som följer de övergripande mÄlen och vÀrderingarna inom SoL (SocialtjÀnstlagen)..

Studiens syfte var att lyfta fram och försöka förklara vad som bidrar till att vÄra kvinnligaintervjupersoner levt i och lÀmnat ett liv som dominerats av narkotikaanvÀndning och vilkafaktorer, positiva som negativa, som pÄverkade deras val. Resultat och analys byggde pÄ tresemistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnor frÄn olika bakgrund som kontaktades via olikabrukarorganisationer. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades i studien iform av narrativ. Studiens teoretiska perspektiv var narrativ analys och symboliskinteraktionism. Vi anlade ocksÄ ett genusperspektiv pÄ berÀttelserna för att försöka förstÄintervjupersonernas berÀttelser Àven ur ett strukturellt perspektiv och för att studera hurintervjupersonerna internaliserade normativa könsroller.

I vÄr studie diskuteras före detta kriminellas förutsÀttningar nÀr det gÀller att integreras in i samhÀllet efter att ha levt ett liv prÀglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter nÀr det gÀller deras vÀg in i missbruk och kriminalitet, tiden dÀr, hur deras vÀg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien Àr att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhÀllet. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhÄllning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhÄllsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hÄlla sig borta frÄn missbruk.