Det finns mÄnga studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte nÄr de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av vÀrlden kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har Àr 400 gram som mÄnga lÀnder sÀger sig anvÀnda. Man tror att ett lÄgt intag av frukt och grönt kan pÄverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pÄgÄr flera olika projekt i vÀrlden , mÄnga av dessa projekt har som mÄl att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att pÄverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och mÄnga kommuner har Àven gratis frukt till eleverna ofta frÀmst Äk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda pÄ om barn och ungdomar förÀndrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar pÄ organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser pÄ sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har Àven undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frÄgestÀllningar har fÄtt styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lÀmpliga att genomgÄ behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn pÄ rattfylleristen jÀmfört med de andra organisationerna? RÄder samstÀmmighet?För att genomföra studien har jag anvÀnt mig av en kvalitativ utgÄngspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till omrÄdet. Till intervjuerna har jag anvÀnt en strukturerad intervjuguide för att kunna fÄ bra jÀmförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansÄg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att ÄterintrÀda i samhÀllsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller pÄ institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, frÄn inspÀrrning/inskrivning pÄ totala institutioner till det vakuum som uppstÄr nÀr de blivit frislÀppta eller utskrivna, och vad de dÀrefter har för möjligheter att förÀndra sin identitet och bli en del av samhÀllsgemenskapen. Vi har inriktat oss pÄ en verksamhet, som fÄngar upp personer i ett mellanlÀge, efter inspÀrrning men före samhÀllsintegrering. Verksamheten har till skillnad frÄn statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvÄrden och den svenska narkotikapolitiken.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Med denna studie vill vi fÄ kunskap om det finns narkotika pÄ svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut pÄ Ersboda anstalten i UmeÄ. Vi vill Àven se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och pÄ vilket sÀtt. Vi har under arbetets gÄng anvÀnt oss av olika kÀllor, till största del har vi intervjuat personal pÄ Ersboda anstalten. Vi har Àven anvÀnt oss av material frÄn Internet och rapporter frÄn kriminalvÄrden gÀllande rÄdande drogsituation. Det som har framkommit under vÄrat arbete visar pÄ att de anstÀllda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan pÄ anstalten Àr ett problem som till stor del har med sÀkerheten att göra, men att det ocksÄ beror pÄ resursfördelningen.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

Syftet Àr att ta reda pÄ hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mÄl, och hur bilden har Àndrats under det föregÄende seklet? Kan jag se nÄgra distinkta skillnader mellan forskare frÄn olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de pÄ i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare mÄlar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och hÀndelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för nÀrvarande Àr dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig frÄn varandra? Jag undrar ocksÄ om den tidiga inkvisitionsforskningen har fÀrgat av sig pÄ den nyare, och lÀmnat spÄr som Àr synliga idag. Dessa var de frÄgor jag hade nÀr jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats Àr ocksÄ frÄgestÀllningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser pÄ bemötandet frÄn polisen. Den ger Àven en bild av hur polisen ser pÄ sitt bemötande med ovannÀmnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlÀtta för en sÄdan familj nÀr de kommer i kontakt med polisen. EnkÀter har lÀmnats till bÄde missbrukare, anhöriga och poliser, för att fÄ information om dera erfarenheter. De har fÄtt beskriva tankar och kÀnslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nÀstan anses som en sjÀlvklarhet att man har hemma. I och med detta sÄ har Àven datormissbruket Àr nÄgot som har blivit allt mer vanligt över hela vÀrlden. Idag sÄ finns det tiotusentals personer bara i Sverige som Àr drabbade av detta, men trots detta sÄ finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara nÄgon riktig sjukdom eller tillstÄnd och det finns mÄnga som argumenterar mot att detta skulle vara nÄgot som finns. Datormissbruket kan sÀgas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att anvÀndaren lÄter datoranvÀndandet gÄ ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse Äkommor och Àven förstör sitt sociala liv. Trots detta sÄ finns det inte mycket information att tillgÄ om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns Àr vÀldigt begrÀnsad.Med denna rapport sÄ vill vi uppmÀrksamma problemet datormissbruk.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys beskriva och i viss mÄn analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. FrÄgestÀllningarna har varit: vilka begrepp Àr centrala i beskrivningarna av mÀnnen? Vad innebÀr det för bilden av mÀnnen att just dessa begrepp Àr de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp Àr de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfrÄga Àr obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhÀllsproblem och kunskapsfÀlt har visat att en könsmaktsförstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestÄtt av tvÄ av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag pÄ utformning av en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur mÄlgruppen 3-10-Äringar kan stimuleras och ledas genom utstÀllningen. I arbetet ingÄr Àven en lekfull gestaltning av 16 utstÀllningskomponenter i form av bostÀder Ät vanligt förekommande sörmlÀndska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts pÄ barn i lekmiljöer. Jag har Àven gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.