LVM- vÄrden har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, frÀmja motivationen till fortsatt frivillig vÄrd samt lÄngsiktigt frÀmja frihet frÄn missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid RÀllsögÄrden utifrÄn ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha pÄ RÀllsögÄrdens mÄl att motivera klienten till fortsatt frivillig vÄrd. Tidigare forskning inom Àmnet behandlar relationsskapande inom en tvÄngsvÄrdskontext, LVM-vÄrdens syfte och verkstÀllande samt motivationsfaktorer inom tvÄngsvÄrden.     För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter frÄn RÀllsögÄrden.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av sÄ vÀl personal som klienter pÄ RÀllsögÄrden.

Bakgrund: MÀnniskor strÀvar efter lycka, karriÀr och hög social status. Risken finns att de som inte uppnÄr vissa krav kan rÀknas som misslyckade. MÄnga lever i utanförskap av olika anledningar och missbruk kan vara en orsak. Vi lever ocksÄ i ett samhÀlle kantat av fördomar som inte alltid stannar utanför arbetsplatsen. I det dagliga arbetet som sjuksköterska möter vi ofta patienter med olika sorters missbruk.

I denna studie Äterges fem kvinnors vÀg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lÀmna missbrukarlivet, och dÀrmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förstÄelse av den förÀndringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare gÄr igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien Àr att undersöka vilka faktorer som har betydelse nÀr kvinnor vÀljer att sluta med sitt missbruk. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrÄn en förÀndringsmodell visade att vÀgen ut ur missbruk kan vara en lÄng och mödosam process.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som rĂ„der inom FoU nordvĂ€sts kommunala öppenvĂ„rdsmottagningar samt att göra en kartlĂ€ggning av dessa insatser. VĂ„ra huvudfrĂ„gestĂ€llningar var: (1) Hur definierar öppenvĂ„rdsmottagningarna inom FoU nordvĂ€st centrala begrepp inom missbruksomrĂ„det? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvĂ„rden inom FoU nordvĂ€st och vad innebĂ€r vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvĂ„rdsmottagningarna inom FoU nordvĂ€st sitt arbete pĂ„? För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkĂ€t som mottagningarna fick besvara. UtifrĂ„n dessa svar utformades vĂ„ra intervjufrĂ„gor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal pĂ„ de Ă„tta mottagningarna samt vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur brukarna pÄ en lÄgtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mÄl uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I mÄlbeskrivningen stÄr att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsÀttning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vÄrd- och behandlingsinsatser och ett drÀgligare liv. För att ta reda pÄ detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare pÄ Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivÄ och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvÄrdnad, mat och sysselsÀttning.

Denna studie syftar till att söka samband mellan mÀnniskors bakgrund vad gÀller uppvÀxtförhÄllanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsÀttningar och olika former av missbruk av alkohol, lÀkemedel och narkotika. Hur intrÀdet i olika drogkulturer kan tÀnkas ha pÄverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrÄn givna bakgrundsförhÄllanden samt huruvida och i sÄ fall pÄ vad vis, missbruket, nÀr detta vÀl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons frÄn den missbrukande mÀnniskans omgivning.Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ. Empirin bygger frÀmst pÄ strukturerade intervjuer med fem respondenter i Äldrarna 23-32 Är. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrÄn en förstudie i form av ett enkÀtformulÀr. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

Uppsatsen behandlar grÀnslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgÄr ifrÄn konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vars rÀttsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som Àven kommit att visa pÄ ett oklart rÀttslÀge inom den europeiska konkurrensrÀtten. Den praxis som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande stÀllning. Fallen Àr intressanta för de visar svÄrigheten med just dessa ÄtgÀrder dÄ det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns nÄgot reglerat för en sÄdan situation. Detta eftersom det för en tillÀmpning av art 101 krÀvs ett samarbete mellan minst tvÄ företag och för en tillÀmpning av art 102 krÀvs att det berörda bolaget Àr marknadsdominerande.

Lagstiftningen som reglerar förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Àr arbetsrÀtten som regleras i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). Saklig grund mÄste uppfyllas för uppsÀgning samt avsked, för att dessa tvÄ ska vara giltiga i en rÀttsprocess. Detta innebÀr att arbetstagaren mÄste grovt ha Äsidosatt sina Ätaganden, detta kan exempelvis ske vid missbruk eller narkotikainnehav vilket framkommer i de rÀttsfall som behandlas i uppsatsen. Innan ett avsked eller uppsÀgning bör arbetsgivaren se över ett antal kriterier i valet av de tvÄ olika vÀgarna sÄsom omplacerings- och rehabiliteringsskyldigheten. En nÀrmare granskning av de lagar samt kostnader som kan uppstÄ i och med den rÄdande lagstiftningen kommer att ses över.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebÀr för en person som lÀmnat ett missbruk bakom sig, nÀr det gÀller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vad innebÀr delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn pÄ sig sjÀlva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrÄn gemenskapen pÄ arbetsplatsen?? Hur kan arbetet pÄ det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhÀllet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utifrÄn frÄgeguide med tema. Analys har skett utifrÄn vÄra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrÄn de mönster som framtrÀdde ur materialet. VÄra huvudsakliga fynd Àr att arbetskooperativet har förÀndrat respondenternas syn pÄ sig sjÀlva sÄ tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat pÄ kooperativet.

Syftet med studien Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder Àr att systematiskt analysera innehÄllet i skriftliga dokument som kan sÀgas utgöra eller har utgjort vÀrdegrunder för allmÀnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rÄdande maktordningen i samhÀllet och den vÀrdegrund som rÄder i allmÀnna svenska skolor. Detta tycks gÀlla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna föresprÄkar. AllmÀnna skolor kan sÄledes i hög grad ses som redskap för att reproducera, Äterskapa, makten hos för tillfÀllet dominerande samhÀllsgrupper och för att styra eleverna, samhÀllsmedborgarna, i önskvÀrd riktning..

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Studiens syfte var att undersöka hur det Àr att vara barn i familj och förskola nÀr förÀldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjÀlpa dem. Syftet var Àven att undersöka vad förskollÀrare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem.Studiens underlag Àr baserat pÄ ostrukturerade intervjuer för att fÄ ett djup i berÀttelserna. Sammanlagt genomfördes Ätta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande förÀldrar som barn och tre av dem var förskollÀrare. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt har baserats pÄ tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande förÀldrar.Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande förÀldrar som barn ansÄg att det var ?konstigt? att ingen av pedagogerna visade nÄgra tecken pÄ att de visste hur det stod till hemma.

Syftet med studien Àr att se hur barn pÄverkas under uppvÀxten av att vÀxa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de anvÀnder sig av samt om det funnits nÄgon annan viktig vuxen nÀr mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frÄgestÀllingarna anvÀndes semistrukturerade intevjuer pÄ kvinnor som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har anvÀnts. Rsultatet har utforskats med innehÄllsanalys och problematiserats utifrÄn Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.