Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på social hållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus står bostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse för bostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende och olika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationen på Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverka barns uppväxtvillkor negativt.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

Inledning: Trauma påverkar drömmar och dess bearbetningsförmåga av innehåll. En viktig punkt är att etiologin av PTSD anses vara en traumatisk upplevelse som kan leda till återkommande mardrömmar. Idag finns det många personer i samhället som lider av trauma och traumarelaterade problem vilket gör att utveckling av traumateorin får en central betydelse för att erbjuda bra behandlingsmetoder.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur traumatiska upplevelser bearbetas i drömmarna med fokus på affekter och interaktioner med andra människor som kan leda till vidareutveckling av psykodynamisk traumateori.Frågeställningar:? Vad finns det för skillnader i drömmarna mellan grupperna i avseende på affekter?? Vilka centrala teman förekommer i båda gruppernas drömmar och hur ser det ut i jämförelse mellan grupperna?Metod: Den metod som använts är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 drömmar från tidigare krigsveteraner studeras och jämförs i två grupper.Resultat: Studiens resultat visar traumats negativa effekter på affektregleringsförmåga och relationer. Det lyfter också fram drömmens betydelse som en ingång till det psykiska livet för att få inblick i hur traumatiska händelser och affekter hanteras, samt drömmandets funktion i affektreglering som är en viktig bearbetande faktor för trauma.Diskussion: Studiens resultat är i många avseenden i linje med tidigare forskning och teoribildning, men särskilt två aspekter av resultatet förtjänar att lyftas fram: Drömmen som en scen för det psykiska livet: 1.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.   Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.

Den resa ni ska få följa med på börjar i ett brev till skolans prefekt Henry Stiglund där jag bland annat nämner två upptäckter under våren 2004 som jag blev mer nyfiken på och som jag hade en önskan att få fördjupa mig i. Dels var det en övning vi gjorde under genusdagarna på skolan och dels på sättet jag hittade en nyckel till min roll Trigorin i "Måsen" under workshopen då vi tog in de nya ettorna. Upptäckterna går under rubriken ?att få se världen på ett nytt sätt?. I brevet nämner jag också hur jag hade tänkt att gå till väga för att dokumentera mitt magisterarbete.

Scholarly research on comical popular theatre is rare in the Swedish context even though the genre has attracted large audiences throughout the 20th century. Nils Poppe is one of the greatest Swedish actors in the comical genre and he is famous for his playful acting style. With my Master?s dissertation I aim to shed some light on both the genre and this great actor. Another aim of this Master?s dissertation is to gain understanding of what causes the audience?s laughter experiencing Nils Poppe?s comical acting.

Denna undersökning omfattar kamerans inverkan på narrativet i visuella medium. Syftet är att få en insikt i hur kunskap om kameratekniker och ?vinklar påverkar hur åskådaren uppfattar vad regissören vill förmedla, och undvika att fokus sätts på element i filmscener som riskerar att förvirra åskådaren. För att undersöka detta problemområde har litteratur om filmhistoria och kamerateknik använts för att sammanfatta kunskap om hur kameran skall användas, för att förmedla relevant information och bygga upp den effekt som regissören strävar efter. Informationen utifrån detta har därefter tjänat som utgångspunkt för att skapa en kort animerad film med rymdtema där kameran eftersträvar att leverera en konkret visuell upplevelse där vinklar används för att understryka vad varje scen vill förmedla.

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevdaljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivalertrots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöraen kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden.De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation.Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagaresvarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltogsom intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen iSverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtligaintervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personersfunderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen påDreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssättgenomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014.Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga storaupplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014.

Denna undersökning omfattar kamerans inverkan på narrativet i visuella medium. Syftet är att få en insikt i hur kunskap om kameratekniker och ?vinklar påverkar hur åskådaren uppfattar vad regissören vill förmedla, och undvika att fokus sätts på element i filmscener som riskerar att förvirra åskådaren. För att undersöka detta problemområde har litteratur om filmhistoria och kamerateknik använts för att sammanfatta kunskap om hur kameran skall användas, för att förmedla relevant information och bygga upp den effekt som regissören strävar efter. Informationen utifrån detta har därefter tjänat som utgångspunkt för att skapa en kort animerad film med rymdtema där kameran eftersträvar att leverera en konkret visuell upplevelse där vinklar används för att understryka vad varje scen vill förmedla.

Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ?Dramapedagogik som demokratisk fostran??(2000) och vilka kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdenberättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. Defrågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälpför att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorernasjälva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sinyrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur deupplever kuratorsrollen.

Sättet man skriver recensioner på är väldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur olika teaterrecensioner är uppbyggda ? vad som står, på vilket sätt man skrivit och i vilken utsträckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har påvisat att det är skådespelarna och handlingsreferaten som får den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder på att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte ändrats särskilt mycket jämfört med dem som skrevs för hundra år sedan. Det är vad som ska undersökas och benas ut i den här studien.

AbstractDetta är en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstävlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har främst riktats mot barnens föräldrar, deras barnuppfostran och sätt att handla samt det att skönhetstävlingarna tillåter en sexualisering av väldigt små barn. Syftet med denna uppsats är således att undersöka på vilket sätt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstävlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt på vilket sätt föräldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frågeställningar vi valt att besvara är följande:? Vilken syn på föräldraskap produceras i programmet?? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de båda avsnitten?I analysen har vi utgått ifrån två hela avsnitt av serien och har med hjälp av narrativ och semiotisk metod analyserat berättelsernas händelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener där vi trott oss kunna få svar på våra frågeställningar.Genomgående i uppsatsen har vi utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och därför menar vi att kön och genus är kulturellt skapta produkter.