Barns vardag är fylld av matematik, men de behöver hjälp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska begrepp. Där har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning är att försöka få en bild av hur pedagoger, barn och föräldrar uppfattar matematiken i sällskapsspelen och hur pedagoger och föräldrar synliggör matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har också gjorts intervjuer med barn som går i dessa verksamheter och deras föräldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats när de spelar sällskapsspel.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska få kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Mitt i gränsen mellan stadsdelarna Västertorp och Hägerstensåsen i Stockholm ligger den avlånga Mellanbergsparken. I det norra kortändan hittar man Hägerstensåsens tunnelbanestation och i den söndra går den mycket trafikerade motorleden E4an. Det är en platt park med få träd så den är starkt bullerstörd från E4an. I den söndra ändan finns ett utomhusbad som är välbesökt varma sommardagar, men  motorvägens närvaro går inte att ignorera, så badupplevelsen blir inte fullt så avslappnande som den skulle kunna önskas.Västertorps parkbadhus är tänkt att ligga i det sydvästra hörnet och då fungerar som skydd mot bullret. De högsta delarna i byggnaden hamnar närmast motorvägen för så stor bullerdämpning som möjligt, och för att minimera skuggningen av parken och utomhusbadet.Hela byggnaden är dessutom täckt med ett spaljésystem där klätterväxter kan slingra sig, och de tillsammans med den skog som planteras på markplätten som lämnats mellan byggnaden och motorvägen, bidrar ytterligare till bullerdämpning, samt till luftrening från alla avgaser.Entrén till parkbadhuset och dess tillhörande sporthallar är belägen i en gångtunnel som går genom byggnaden från den nuvarande gångtunneln under Personnevägen.

BAKGRUND: I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sinmotorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt attbarnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogockså uppmuntrar deras lust till att lära. Det är lätt att ta utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kännas självklart. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhäva varför.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vad pedagogerna anser omutomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara vårt syfte.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas.

Med detta arbete vill vi undersöka om personalen i förskolan använder samtalet som en språkutvecklande metod även utanför den planerade språkträningsstunden. I förskolan lägger man grunden till barnens språkliga utveckling, och för att barn ska kunna utveckla sitt språk måste de ha bl.a. vuxna som lyssnar, stödjer och bekräftar det barnen säger. Vår litteraturgenomgång tar upp barnets tidiga språkutveckling och hur man redan här kan se att barnet är inställt på kommunikation med omgivningen, samt hur man gör när man samtalar för att det ska vara språkutvecklande för barnen. För att få en djupare kunskap om och förståelse för hur personalen i förskolan använder samtal har vi valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod, dvs.

Syftet med studien var att undersöka föräldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 föräldrar och 5 barn). Att ta reda på hur dessa familjers väg till gruppen såg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frågestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att träffa gelikar och se hur deltagarnas förväntningar på framtiden såg ut. Genom kvalitativ metod har föräldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgångspunkt från Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och föräldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Syftet med denna studie är att förstå vad en språkstörning kan vara samt att ta reda på vilka metoder man använder sig av på en specifik språkförskola och skola för att hjälpa barnen framåt i språk ? läs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lättare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med språkstörning. I denna empiriska undersökning har jag använt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, två specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts på en språkförskola, en årskurs ett, en årskurs tre samt i specialundervisning för elever med språkstörning.