Hjärtsvikt påverkar i stor utsträckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt är personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse av den drabbade individens unika situation för att kunna främja patientens hälsa och välbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osäkerhet och otrygghet, begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet, förändring av roller och hopp och hopplöshet.

Det finns en ökad medvetenhet om hur vi använder våra resurser och fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mål för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsåtgärder som ger god ekonomisk avkastning. Frågan den här kandidatuppsatsen behandlar är vad för energieffektiviseringsåtgärder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som påverkar valet av åtgärder, där den mest förekommande är lönsamhet.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas..

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden.

En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag är viktigt för att dessa ska kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Då el- och andra energipriser förutsägs stiga i framtiden ökar även företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.Detta arbete har utförts på GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlägga företagets energianvändning och därigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. Kartläggningen har haft särskilt fokus på elenergianvändningen då denna står för den största kostnaden bland energislagen. Hänsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsåtgärderna har beräknats.Kartläggningen har genomförts genom mätningar av elanvändningen på produktionsnivå i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mätdata över elanvändningen för övriga stöd- och produktionsprocesser.

Sveriges ökade engagemang i internationella konflikter har förändrat under vilkaformer och i vilka miljöer som dagens militära operationer genomförs. Framföralltinnebär det att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka inom allakonfliktnivåer och i de flesta miljöer, även i urban terräng. Som en följd av dettauppkommer nya behov och krav på den indirekta bekämpningsförmågan i form avprecisionsbekämpning.Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga om, och till vilken grad, ettkurskorrigerande tändrör bidrar till att öka den taktiska effektiviteten förstådd somverkanseffektivitet, kostnadseffektivitet, logistisk effektivitet samt minskad oönskadsidoverkan. Kartläggningen sker genom en komparativ litteraturstudie medkompletterande expertintervjuer.Med hjälp av kurskorrigerande tändrör som medger nära precisionsbekämpning kanen rad vinster erhållas. Exempel på sådana vinster är minskad spridning samt ökaddimensionering av verkan, minskad risk för oönskad sidoverkan, en lägre totalkostnad för ammunition samt minskat behov av transporter genom ökad effekt av detenskilda skottet..

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Samtidigt som fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan remitteringar och minskad fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till.

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan. Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla? Metod: Litteraturstudie Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken effekt sällskapsdjur har på äldre personers upplevelse av hälsa och livskvalitet i särskilt boende Metod: En systematisk litteraturöversikt av 11 artiklar med induktiva eller deduktiva ansatser. Artiklarna kvalitetsgranskades och kategoriserades mot bakgrund av de fyra nivåer av behov som Aggernaess beskriver i sin definition av begreppet livskvalitet. Huvudresultat: Djuren har effekt på samtliga av de behov som Aggernaess tar upp i sin definition av begreppet livskvalitet. De behov Aggernaess tar upp är följande; de elementära behoven, behovet av varma mänskliga kontakter, behovet av meningsfull sysselsättning, behovet av ett omväxlande, spännande och engagerande handlings- och upplevelseliv. Djurterapin gav fysiska effekter i form av blodtryckssänkning, minskad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och minskad trötthet.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om den fysiska prestationsförmågan förändrades vid ökad träningsintensitet i form av intervallträning hos kvinnliga elitfotbollsspelare.Frågeställningarna var följande: (1) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på uthålligheten? (2) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på snabbheten? (3) Är det möjligt genom en ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd att förbättra uthålligheten och snabbheten även i slutet av säsongen?MetodEn kvantitativ analys av testresultaten före och efter interventionsperioden genomfördes på spelare ur två damfotbollslag (testgrupp: n=18, 23,3±8 år och kontrollgrupp: n=12, 21,5±5,5 år) aktiva på elitnivå. Testerna som genomfördes var ett Yo-Yo IR1 test, VO2max-löpbandstest, 10- och 30 m sprint samt ett agility-test. Pre- och post-testet genomfördes med åtta veckors mellanrum där testgruppen hade en interventionsperiod medan kontrollgruppen fortsatte med den ordinarie träningen. Testgruppens 8-veckors interventionsperiod bestod av vanlig träning med tillägg av snabbhetsuthålligheslöpningar (30 m sprint med tre min aktiv vila) två gånger i veckan samt intervallspel á två min med en minuts vila, även detta två gånger i veckan.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre.

Att minska människans klimatpåverkan är en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar på hur en minskad bilanvändning är starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. Då det inom samhället finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartläggningar där likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte är således att kartlägga likheter och skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan familjer med barn i hushållet och familjer utan barn i hushållet.

Bakgrund: Rädsla för fall är ett stort problem som leder till att individen undviker aktiviteter som denne skulle kunna utföra. Begreppet rädsla för fall definieras som en varaktig oro för att falla. Äldre personer som är rädda för att falla har ofta låg self-efficacy, det vill säga, minskad tro på sig själv när det gäller förmågan att utföra en aktivitet utan att falla. Det är av stor vikt att identifiera individer med rädsla för fall för att vidare kunna hjälpa dem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget vad gäller rädsla för fall hos äldre personer.