Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan användas för att minska den negativa miljöpåverkan från animalieproduktion. Animalieproduktion påverkar miljön negativt genom husdjurens utsläpp av växthusgaser, främst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutsläppen, från husdjur, härstammar från dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i våmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smältbarhet resulterar i mindre metanbildning jämfört med foder med låg smältbarhet.

Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation.

Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet.

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas. Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra.

Älgstammen orsakar genom bete skador på skog som får negativa effekter för skogsbruket. Skötseln av skogen kan anpassas för att minska omfattningen av dessa skador. Den här studien undersökte två scenarier av skogsskötsel. Det första scenariot, kallat grundskötsel, utformades efter Sveaskogs inställningar för skogsbruk och det jämfördes med ett scenario: betesanpassning. Betesanpassningen innehöll en skogsskötsel med motivet att hålla älgbetesskador vid en lägre nivå. Scenarierna bestod båda två av en simulering och en optimering.

Då antalet motionärer och utövare av tävlingsidrott ökar finns det risk att antalet skador ökar i motsvarande grad. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka om det gick att minska antalet skador hos manliga elitishockeyspelare under en säsong genom implementering av somatiska och kognitiva interventioner. Undersökningsdeltagarna bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp med 9 respektive 13 ishockeyspelare. ACSI-28 och SAS användes som mätinstrument för copingresurser och personlighet i form av ängslan/oro genom en före- och eftermätning. Interventionerna bestod av avslappning, stresshantering, målsättning, självförtroende och attributioner.

Denna studie har som syfte att undersöka hur signaler på en akutvårdsavdelning påverkar akutvårdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder använts i form av observationer på en akutvårdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartläggning över vilka signaler som finns på akutvårdsavdelningen idag, där sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhållande till de andra signalerna. Varningssignalen bör i de fall då patienten ligger på ett övervak presenteras så att den når all personal och med säkerhet uppmärksammas. I de fall då vårdlaget befinner sig på platsen när varningen kan uppstå bör larmet istället vara mobilt och enbart presenteras för vårdlaget.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan användas för att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) påverkas av personcentrerad omvårdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvårdnad gav omvårdnadspersonalen ökad förståelse för personen och insikt i hur stor påverkan deras egen inställning och attityd hade på personer med demens. Genom att skapa livsberättelser kunde omvårdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansågs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stärkte identiteten hos personen.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Många patienter upplever en känsla av oro och frustration under vårdvistelsen. Obehandlad oro kan leda till ökade komplikationer. Oro och ångest är vanligt förekommande hos patienter, men går ofta sjuksköterskan obemärkt förbi. Det är av betydelse att sjuksköterskan kan identifiera och kommunicera om känslor med patienten, samt känna trygghet i sitt sätt att kommunicera. Syftet var att belysa hur sjuksköterskan genom kommunikation kan hjälpa patienten att reducera oro och ångest under vårdvistelsen.

Idag genomgår många organisationer perioder av förändringar såsom nedskärningar eller fabriksnedläggningar i syfte att minska sina kostnader. Vanliga reaktioner hos anställda vid dessa förändringar ärdepressiva symptom. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka om anställdas bild av deras framtid ändrar sig under en företagsnedläggning och undersöka om framtidsbilden kan relateras till depression. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 131 respektive 116 anställda vid två tillfällen vid nedläggningen av ett industriföretag i Stockholm, perioden 2012-2013. Beroende t-testerutfördes för att studera skillnader över tid gällande framtidsbild.

Ortvikens pappersbruk står inför ett stort beslut: ska man investera i en ny pappersmaskin eller inte? Denna investering kommer att innebära en ökning från dagens 800.000 årston producerat papper till 1.300.000 årston. Ett krav för att investeringen ska bli av är att en ny pappersmaskin inte ska innebära en ökning av råvattenförbrukningen. En åtgärd är att man stänger den vid bruket äldsta pappersmaskinen PM2. En annan åtgärd som kommer att vidtagas är en genomgång av den totala processen för papperstillverkningen. Detta moment innebär att man granskar hela fabriken för att på så sätt hitta källor där man eventuellt kan minska förbrukningen av råvatten.

Ortvikens pappersbruk står inför ett stort beslut: ska man investera i en ny pappersmaskin eller inte? Denna investering kommer att innebära en ökning från dagens 800.000 årston producerat papper till 1.300.000 årston. Ett krav för att investeringen ska bli av är att en ny pappersmaskin inte ska innebära en ökning av råvattenförbrukningen. En åtgärd är att man stänger den vid bruket äldsta pappersmaskinen PM2. En annan åtgärd som kommer att vidtagas är en genomgång av den totala processen för papperstillverkningen.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.