Forskning har indikerat att individer med högt välbefinnande är bättre på att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt välbefinnande från dem med lågt välbefinnande, samt om deltagarna med högt välbefinnande har en bättre förmåga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fått fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mäta välbefinnande, upplevd stressnivå och balansen mellan krav och kontroll. Två grupper skapades, en med lågt (n=20) och en med högt välbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lågt välbefinnande ansåg sig ha signifikant lägre kontroll än gruppen med högt välbefinnande (p=.015).

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sociokulturella förhållanden i hem och skola påverkar elevers skrivande i gymnasieskolan, samt hur skolan kan påverka gruppkulturer så alla elever får ut mesta möjliga av sin utbildning i svenskämnet. Metoden var aktionsforskningens hermeneutiska metod. Den gick ut på att jag lät eleverna i två elevgrupper där jag är lärare, göra samma skrivuppgift och samma lektionsserie och därefter utvärdera detta samt låta utvärderingen styra förändringar i lärarpraktiken. Informanterna läste den andra av tre terminer av svenska B. De gick i dels mediaprogrammet och estetprogrammet som samläste kärnämnen och teknikprogrammets elever som inte samläste kärnämnen med någon annan grupp.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. Två grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehåll men olika språklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de båda uppgifterna så kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med två kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar på ett mycket svagt samband mellan den språkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

Syftet med uppsatsen var att studera de olika problemtyper, lösningsstrategier och samarbetsformer som användes i grundskolans årskurs 4-6 vid arbete med problemlösning i matematik. För att genomföra studien observerades tre olika klasser; en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6. Lärarna i respektive klass intervjuades för att undersöka tankarna bakom den undervisning de bedrev. De sorters problem eleverna arbetade med varierade och det gjorde även strategierna som de använde. De strategier som var mest frekvent förekommande var emellertid att rita bilder, gissa och pröva samt att välja en eller flera operationer att arbeta med. Eleverna arbetade både enskilt, i mindre grupper och i helklass när de arbetade med problemlösning. Helst skulle alla dessa tre delar tillgodoses, ansåg flera av de intervjuade lärarna..

Studier på barn med en dissociativ problematik utifrån ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv är ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera på rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhållningssätt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes på en barnpsykiatrisk mottagning och pågick under sex månader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades på mottagningens population och egna kriterier.

Arbetets syfte är att undersöka hur väl ett moment från en tävling går att överföra till det vanliga klassrummet. Medlet har varit att låta eleverna arbeta i mindre grupper med en större öppen uppgift tagen från fysiktävlingen International Young Physicists? Tournament (IYPT) i projektform. Arbetet och dess form utvärderades genom redovisningar med opposition, självvärdering efter en bedömningsmatris samt en enkätundersökning kompletterat med mina egna observationer och värdering efter samma matris. Slutresultatet blev att det gick utmärkt att överföra frågorna från tävlingsscenen till det vanliga klassrummet och att eleverna starkt tog till sig fördelarna med att arbeta i projektform och med att ge kamratrespons, medan arbetsformens inverkan på deras intresse för och uppfattning om fysik var av mer tveksam art..

Arbetet bygger på en undersökning av kursplaner och litteraturlistor för grundutbildningen i franska, motsvarande kurs A och B, vid universiteten i Uppsala, Umeå, Lund och Stockholm under de sista femtio åren för att undersöka och fastställa skillnader dem emellan i och över tid med fokus på hur de skilda momenten examineras. Det handlar om en klassificering av högskolepoängen som studenterna tar i sex olika grupper, muntlig och skriftlig språkfärdighet, text och litteratur, lingvistik, språkhistoria samt realia och den här klassificeringen baseras i första hand på hur det uttrycks i kursplanerna att de olika kursmomenten ska examineras.Dessutom innehåller arbetet en undersökning av om utbildningen har blivit ?lättare? i takt med att det är en större andel av befolkningen som studerar på universitet idag än för 50 år sedan. Undersökningen visar tydligt att det finns skäl att misstänka att så är fallet utifrån en mätning av det obligatoriska antalet sidor skönlitteratur som studenterna ska läsa på grundutbildningen..

Uppsatsen behandlar metoder för livsstilssegmentering. Uppsatsens syfte är att inventera och klarlägga ett urval av de kommersiella undersökningsinstitutens metoder gällande livsstilssegmentering. Dessa har sedan jämförts för att belysa skillnader metoderna emellan. Syftet var även att uppmärksamma problem som kan uppstå mellan institut, köpare och användare i samband med köp och användning av livsstilsundersökningar. Vi har observerat att två olika grupper av livsstilsundersökningar förekommer.

Ledarskapsbeteenden i form av monitorering och återkoppling har i forskning kunnat påvisa en ökning av medarbetarnas motivation och effektivitet. Det saknas i nuläget lättillgängliga metoder att mäta och studera denna typ av ledarskapsbeteenden. Ett sätt att öka medarbetarnas motivation och effektivisera ledarskap är via beteendepsykologi. I denna uppsats utvecklades situationer och svarsalternativ till ett situationsbaserat bedömningstest i grupper av verksamma chefer. Därefter besvarades det utvecklade instrumentet av 66 chefer och en psykometrisk prövning genomfördes.

Under människans livstid har vatten alltid spelat en central del på både gott och ont. I takt med att städerna har fått fler och fler hårdgjorda ytor har också vattnets förmåga att infiltrera försvårats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i städerna blivit allt viktigare. På grund av fortsatt förtätning av städerna så förstoras också problemen med dagvattenhanteringen. De äldsta delarna i städerna är frekvent drabbade av översvämningar vid stora regnmängder.

Hur varierar proteinsammansättningen i ölet genomölbryggninsprocessen och hur stor skillnad är det mellan kornmalterna. Syftet med mitt examensarbete var att se hur proteinsammansättningenförändrades under olika steg av en ölbryggningsprocess.Proteinsammansättningen delades in i 3 grupper: 1) albuminer ochglobuliner, 2) hordeiner och 3) gluteliner. Dessa protein jämfördesmellan 2 sorters malt för att se om någon skillnad kunde ses.Ölen bryggdes efter ett standardrecept för pilsneröl. Under ölbryggningsprocessen togs prover ut vid bestämda steg och tidpunkter.Proteinsammansättningen bestämdes genom analysmetoden SDS-PAGE.Resultat: visade att ingen synbar skillnad på proteinsammansättningen mellan malterna kunde ses.Proteinsammansättning i de olika stegen var däremot tydlig, albumineroch globuliner är de enda protein som finns kvar i det färdiga ölet, varavde flesta är z-protein. ..

Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda.

För nästan hundra år sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns påverkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mål kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att få en bild av vilka faktorer som motiverar den anställde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i två grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar på att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lärande. Av störst betydelse för motivationen är uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Studiens syfte var att undersöka hur grupper inom en industri skiljer sig från andra typer av arbetsgrupper från en större population. I den här studien användes Team Diagnostic Survey (TDS). TDS instrumentet används för att mäta faktorer som anses vara avgörande för gruppens effektivitet enligt en modell av Hackman (2002). Den statistiska bearbetningen visade på 12 signifikanta skillnader. Skillnader visade sig inom följande områden: compelling direction, enabling direction, supportive organizational context och available coaching.