SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort.

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rådgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas närmaste omgivning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgängliga definitioner av aspergers syndrom och att det råder stor oenighet även kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstår som mycket flexibel i sin tillämning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen påverkar diagnosproducenternas blick för vad som är avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgång. Författarna tillämpar kategorin för att tolka och beskriva människor.

Den här uppsatsen har undersökt om det går att genomföra effektivitetsförbättrandeåtgärder i samband med traditionellt vägbyggande genom att utnyttjamoderna datorprogram för att planera masstransporter. Detta skullekunna resultera i minskad energiförbrukning och därmed också mindre koldioxidutsläpp.Uppsatsen består av två delar, där den första delen är en litteraturstudiesom ger en bakgrund till hur traditionellt vägbyggande går till. Deområden som beskrivs är planering, produktion, materialegenskaper och statligreglering. Uppsatsens andra del består av en fallstudie av Riksväg 73, mellanStockholm och Nynäshamn, där ett datorplaneringsprogram (DynaRoad)har använts. Programmet har utnyttjats för att göra en optimering av masstransporternavid byggandet av delsträcken Överfors - Lässmyran.

Syftet med detta examensarbete är det ska ge en fördjupad förståelse för skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Jag ska också studera hur utvalda pedagoger definierar dessa begrepp och hur de ser på skillnaden mellan dem. Jag ska även undersöka hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot traditionell mobbning respektive nätmobbning och om det görs på olika sätt. Metoden i examensarbetet är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex kvinnliga verksamma pedagoger.Resultatet visar att intervjupersonerna i min undersökning har en klar definition av vad traditionell mobbning innebär men den skiljer sig dock åt mellan dem. Deras definition av nätmobbning är dock mer diffus och de är mindre preciserade i sina svar.Det finns främst två aspekter som pedagogerna framhåller som de största skillnaderna mellan traditionell mobbning och nätmobbning.

Affärsplanering kan ge många fördelar då det får företaget att gå igenom sin verksamhet. Dagens teori angående affärsplanering inriktar sig ofta på företag som verkar i marknadsmässig konkurrens vilket medför att den skulle kunna vara mindre lämpad för företag som befinner sig i andra situationer.Jägersro är en av Sveriges äldsta trav- och galoppbanor och ligger i Malmöregionen. På anläggningen är det JTG (Jägersro Trav och Galopp) som sköter verksamheten. Organisationen är anslagsfinansierad och får sina intäkter från ATG, dessa ska användas till de utgifter som uppstår för att hålla igång anläggningen. Eftersom Jägersro saknar affärsplan valde vi att undersöka hur de skulle kunna affärsplanera vilket sedan skulle kunna sammanfattas i en affärsplan.För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett induktivt angreppssätt för att på så vis försöka skapa en modell över vad som är viktigt för ett anslagsdrivet företag då det affärsplanerar.

Undersökningens syfte har varit att studera förskollärares arbete med och uppfattningar kring rörelse för att få en insikt i vilken roll rörelse har i förskola respektive förskoleklass. Ett vidare syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i arbetet med rörelse i den dagliga verksamheten mellan förskollärare i förskola och i förskoleklass. Förskolan och förskoleklassen har olika läroplaner och vikten av rörelse framkommer mycket olika i dessa. Förskolans läroplan lägger en större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet än vad skolans läroplan gör. Betyder det att förskollärares arbete förekommer mindre i förskoleklassen än i förskolan? Forskning har visat att barn blivit mer stillasittande.

På grund av att miljöproblemen ökar kräver samhället att företagen tar mer ansvar för deras miljöpåverkan än tidigare. Hållbar utveckling har som mål att ?tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Hållbarhetsredovisningens syfte är att mäta, presentera och ta ansvar för hållbarhet gentemot intressenter både inom och utanför organisationen. I en hållbarhetsredovisning tar man hänsyn till de miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

 Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheten att effektivisera det svenska rättsväsendet med hjälp av ett plea bargain-liknande institut. Plea bargain skulle medföra kortare processer vid brottmål vilket i sin tur medför ett billigare rättssystem och mindre tryck på domstolarna. Kostnaden för en sådan vinning kan vara minskad rättssäkerhet och konflikter med gällande rätt och allmänna principer. .

Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förväntningar på ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan påverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag på den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjälp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning med de anställda. En av Clas Ohlsons målsättningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssättet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stämmer överrens med de förväntningar som finns på ledarskap i den nya kulturen. Därför är det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

Banker utgör en kritisk och viktig del av samhället, parallellt med detta diskuterasföretags roll och ansvar i samhället idag i stor omfattning. Debatten är inte ny och harunder en längre tid diskuterats i den akademiska litteraturen och det mediala rummet.I dessa sammanhang nämns ofta begreppet corporate social responsibility (CSR).Begreppet är omdiskuterat och det råder ingen konsensus kring exempelvisdefinitioner av begreppet. Det kan göra det luddigt att arbeta med dessa frågor ochoklart vad det innebär.Författarnas syfte med denna studie är att presentera en modell vilken kan ligga somgrund för en bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Författarnaåstadkommer detta genom extensiva litteraturstudier och en mindre empiriskinsamling där både svenska storbanker och en mindre nischbank studeras.Tillvägagångssättet gör att modellen har god teoretisk förankring och kan användas aven bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Modellen utgår från treansvarsområden; ett juridiskt, ett ekonomiskt och ett etiskt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.