SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa?? Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp.

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades.

Vinden har utnyttjats av människor sen långt tillbaka i tiden.  Med hjälp av tekniska lösningar har vi lärt oss utnyttja vindens kraft till vår energiförsörjning.I detta arbete studeras tidsåtgången vid handläggning av vindkraftsärenden hos kommun och länsstyrelse. Flera förändringar har genomförts för att förenkla handläggningen, till exempel kommer fler ärenden att handläggas av kommunerna. Studien kommer att undersöka om denna förändring kommer att medföra att det blir förkortade handläggningstider.Arbetet har utförts med en litteraturstudie, en tidsstudie av vindkraftsärenden från kommun och länsstyrelse samt en mindre enkät med frågor till handläggare inom området.Resultatet visar att handläggningen av ett vindkraftsärende vid en kommun tar mindre tid i anspråk än vid en länsstyrelse. Det är främst vid ankomsthanteringen man ser den största skillnaden. Detta kan ha en koppling till en många gånger ofullständig miljökonsekvensbeskrivning som lämnas till länsstyrelsen vid ansökan om tillstånd.Sammanfattningsvis finns det en del förslag som kan medföra kortare handläggningstider, bland annat att länsstyrelsen ska ha en större möjlighet att avvisa ofullständiga ansökningar.  Tillsammans med det större antalet verksamheter som numera är anmälningspliktiga kanske det kan leda till att fler vindkraftverk byggs i Sverige..

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad.

Detta examensarbete handlar om hjärnans utveckling, inlärningen och våra inre inlärningsstilar. Det tar också upp kort om hur man kan utnyttja inlärningsstilar i skolan. Syftet har varit att ta reda på hur vi utvecklas och hur de utvecklingsstrukturer ser ut som vi föds med och utvecklar efterhand. De frågeställningar jag haft under skrivandets gång har varit: Vilka är "de sju olika intelligenserna"? Hur utvecklas hjärnan? Var och när börjar vi lära, och vad är det som ligger till grund för vår inlärning? Hur kan man bearbeta olika inlärningsstilar i skolans högre stadier? Den metod jag använt är en litteraturstudie med litteratur som behandlar inlärningen, hjärnans utveckling, hur vi tänker och lär mm.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver?Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Den här rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De två elsystem som jämförs är GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehåller en teoretisk bakgrund för båda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt beräkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och längder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att användas.Resultatet visar att GVAs standard system är det eldistributionssystem som har den lägsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som är 101 ton lägre än Siemens Blue Drive System som har en vikt på är 269 ton. GVAs standard system har en lägre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats.

SammanfattningDenna uppsats a?r baserad pa? en underso?kning med hja?lp av a?tta la?rare i en ho?gstadieskola i Guatemala. Studien syftade till att ta reda pa? hur la?rarna i bergsbyn upplever att flerspra?kigheten har utvecklats och om spra?kliga influenser fra?n andra kulturer har ma?rkts i elevernas spra?kbruk. Dessutom var det intressant att se om ?spanglish? a?ven har brett ut sig pa? landsbygden la?ngt bort fra?n sta?derna, samt om kulturutbytet med svenska skolor har pa?verkat elevernas spra?kutveckling.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten. Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:  Mer än 83 miljoner kronor omsättning  Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler än 50 anställda  Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft.