Sökresultat:
9590 Uppsatser om Mindre bra lärare - Sida 36 av 640
Diskrepansen mellan policy och praktik. En kvalitativ intervjustudie om den lagstadgade introduktionsperioden f?r nyanst?llda l?rare
The aim of this study is to examine how the induction period for newly employed upper secondary school teachers is implemented in practice, in relation to the Swedish Education Act and the National Agency for Education?s general guidelines. Although this induction period has been legally mandated since 2010, both previous research and current statistics indicate significant shortcomings or wide variation in its practical execution.
The study is based on a qualitative interview study involving 13 school leaders. The interview responses were analyzed using three complementary theoretical frameworks: Lipsky?s theory of street-level bureaucracy, Meyer and Rowan?s concept of decoupling, and Schein?s model of organizational culture.
VÀrdering till Verkligt VÀrde : UtlÄning till allmÀnheten inom banksektorn
Bakgrund: IFRS 13 behandlar vÀrdering och upplysningskrav för vÀrdering till verkligt vÀrde som Àr en marknadsbaserad vÀrdering. Banksektorn Àr en verksamhet som fÄr tydliga konsekvenser med svÄrigheterna att vÀrdera sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde. En finansiell tillgÄng som bankerna har Àr utlÄning till allmÀnheten. Mindre banker fÄr fler förfrÄgningar om lÄn med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlÄningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna fÄ en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet Àr att granska skillnaderna mellan nÄgra mindre bankers vÀrdering till verkligt vÀrde av posten utlÄning till allmÀnheten.
AnvÀndning av smartphones inom högre utbildning : En kvantitativ studie om attitydskillnader mellan studenter och lÀrare
Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.
Investeringsanalys? Ăkad lönsamhet frĂ„n restprodukter för Munktorps TrĂ€förĂ€dling AB
I detta arbete genomförs en investeringsanalys pÄ ett mindre aktiebolag med en ensam Àgare. Syftet med arbetet har varit att upprÀtta investeringskalkyler som skall kunna ligga till grund för ett investeringsbeslut för företaget inom det nÀrmaste Äret. Företaget som analysen har utförts Ät Àr Munktorps TrÀförÀdling AB. Detta företag inriktar sig pÄ vidareförÀdling av trÀvaror genom hyvling och mÄlning. I dagslÀget produceras restprodukterna kutterspÄn frÄn hyvling och restbitar frÄn exaktavkapning som dÀrefter sÀljs direkt vidare till en extern vidareförÀdlare.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
Skyltfönstret : VÀgen till konsumenten
Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.
TvÄng som livrÀddande insats? : En kvalitativ studie om enhetschefers erfarenheter av beslutsfattande enligt LVM
Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.
Lönsamhet ur ett genusperspektiv ? Ăr jĂ€mstĂ€llt mer lönsamt?
Bakgrund och problemformulering: I nĂ€rhet till den pĂ„gĂ„ende kvoteringsdebatten har pĂ„ senare tidett antal studier, vilka undersöker sambandet mellan lönsamhet och jĂ€mstĂ€lldhet, uppmĂ€rksammats.Studierna har resulterat i en hel del uppstĂ„ndelse och mött bĂ„de positiva och negativa reaktioner.Dessa studier har ocksĂ„ vĂ€ckt vĂ„rt intresse och Ă€r den bakomliggande orsaken till vĂ„rt Ă€mnesval.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka om mer jĂ€mstĂ€llda företag Ă€r lönsammare Ă€n jĂ€mförbara,mindre jĂ€mstĂ€llda företag.AvgrĂ€nsningar: Studien avgrĂ€nsar sig till att studera företag inom branscherna: Industri,konsumentvaror och finans, vilka Ă€r noterade pĂ„ OMX Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap.Vidare Ă€r företag med mindre Ă€n tio anstĂ€llda samt kreditinstitut exkluderade.Metod: Studien genomförs utifrĂ„n ett positivistiskt angreppssĂ€tt. Med hjĂ€lp av hypotesprövandestatistik undersöks de för studien uppstĂ€llda hypoteserna. Data i studien Ă€r kvantitativ ochinhĂ€mtade frĂ„n respektive företags Ă„rsredovisning under perioden 2003-2007. I studien definierasett mer jĂ€mstĂ€llt företag utifrĂ„n koncernledningens och styrelsens sammansĂ€ttning. Ett företag medminst 20 % kvinnliga medarbetande i koncernledning och styrelse definieras som mer jĂ€mstĂ€llt.Ăvriga företag definieras som mindre jĂ€mstĂ€llda.
Solenergi i Tranemo : En utvÀrdering av solenergins potential i Tranemooch andra mindre kommuner.
Runt om i vÀrlden ökar produktionen av elektricitet frÄn solenergi och Sverige Àr inget undantag. HÀr uppnÄr dÀremot solelens andel av totala elproduktionen mindre Ànen promille. I denna rapport har vi dÀrför utvÀrderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgÄ i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fÀltstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun dÀr företag och kommunala byggnader undersökts. DÀrifrÄn har takytors area, lutning och vÀderstreckdokumenterats för att med vÄr egenkonstruerade berÀkningsmodell utrÀknalÀmpligheten för platsen.
Skogsbrandens pÄverkan pÄ död ved :
Fire is an important ecological factor, but its consumption of coarse woody debris, CWD, has hardly received any attention. In this study, I investigate the consumption in relation to the time of initial flame exposure and propensity for continued combustion of standing CWD of pine (Pinus sylvestris).
Two types of CWD were studied. Firstly, wood that had been dead for one to ten years. Secondly, wood that had been dead for several decades. In the burning experiments, logs of approx.
LÀssvÄrigheter i de tidiga Ärskurserna : En litteraturstudie kring lÀsinlÀrningsproblematik och framgÄngsrik undervisning i Ärskurs F-3
Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.
à rsredovisning för mindre allmÀnnyttiga bostadsföretag : PÄverkan vid tillÀmpning av K2-regelverket.
Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkstÀllande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lÄng tid tillbaka. I mars 2008 överlÀmnades ett delbetÀnkande angÄende avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag, dÀr utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krÀvde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer pÄ förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer pÄ sin roll inom mindre företag och kommer lagÀndringen att Àndra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien Àr att beskriva hur tre godkÀnda/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt smÄ och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. DÀrefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.
Kan förestÀllningen av att vara osÄrbar öka risken för att bli manipulerad?
Tidigare forskning har visat att individer tenderar se sig sjÀlva mindre sÄrbara Àn genomsnittet, vilket gör att man utsÀtter sig sjÀlv för ett stort risktagande. Syftet med studien var att undersöka om de individer som ser sig mindre sÄrbara Àn andra Àr de som pÄverkas av reklam och manipulation. I undersökningen deltog 183 studenter, 122 kvinnor och 61 mÀn. Tre olika mÀtinstrument kombinerades i en enkÀt. En reklamannons med tillhörande frÄgor, utarbetad i samarbete med en reklambyrÄ, ett instrument som mÀtte en individs Need for Cognition samt ett tredje för att mÀta hur sÄrbar personen sÄg sig i jÀmförelse med genomsnittet.
Mikroföretags kreditpreferenser beroende pÄ bransch och företagsstorlek : periodiseringsfonder kontra externa lÄn
Det hÀr Àr en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en ÄrsomsÀttning om mindre Àn 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag Àr smÄ bolag med mindre Àn 10 personer anstÀllda och en ÄrsomsÀttning pÄ mindre Àn 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn asymmetrisk informationsteori och mer specifikt frÄn pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mÀts genom tvÄ olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsÀttning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lÄn frÄn kreditinstitut. Branscherna som undersöks Àr tillverkning samt tjÀnster vilka anses skilja sig Ät vad gÀller kreditpreferenser.
Det Àr insidan som rÀknas. Organisationsidentitet och internkommunikation ur ett medarbetarperspektiv
Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka organisationsidentiteten och den interna kommunikationen inom en stor och indelad organisation, och relatera dessa begrepp till varandra. FrÄgestÀllningarna berör organisationsidentiteten, internkommunikationen och relationen mellan dem ur ett medarbetarperspektiv.Metod: Studien Àr genomförd med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med medarbetare vid Stadsbyggnadskontoret.Resultat: Resultaten indikerar att en organisations identitet och interna kommunikation hör samman. Med internkommunikationen skapas en möjlighet att uppnÄ delaktighet och gemenskap frÄn medarbetarens sida. Kommunikationen bygger och förstÀrker identiteten genom de interpersonella interaktionerna. Identiteten och internkommunikationen Àr Àven starkt pÄverkade av strukturen och kulturen i en organisation.