Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för Mindre bolag. Det har nu gått en tid sen avskaffandet och det är nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har märkt av. Metod:                        Undersökningen ämnade utföras med en kvantitativ metod med hjälp av enkäter. Men på grund av få respondenter och stort bortfall används istället en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod. Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen även anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjälp av konsulttjänster efter att de valt bort revison..

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

 Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken mjukvarubaserad fjärranslutningslösning som passar för ett mindre företag, då de har mindre ekonomiska tillgångar än ett större företag behöver de vara mer noggranna med sina produktval. Arbetet är utfört med litteraturstudier och en enkätundersökning till ett tiotal mindre företag, samt en laborationsmiljö där tester av de olika fjärranslutningslösningarnas egenskaper har utförts.Område valdes då ämnet fjärranslutning knappt behandlads under utbildningstiden, och fördjupar sig därför inom området.Resultatet visar vad mindre företag anser vara de viktigaste egenskaperna med en fjärranslutningslösning. Även de värden som uppkom vid tester i laborationsmiljön kommer att presenteras i resultatet. De samlade resultaten kommer sedan visa på vilken mjukvarubaserad lösning som passar bäst för ett mindre företag. .

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett bolag's sfärtillhörighet påverkar beslutet om ett VD-byte samt klarlägga i vilken utsträckning valda faktorer inverkar på samma beslut. Metod:För att undersöka vilka variabler som påverkar ett VD-byte, samt i vilken utsträckning dessa variabler påverkar, använder vi os's av en multipel regressionsanaly's. Då vår beroende variabel är en dummyvariabel, kräv's att vi använder os's av en speciell regressionsmetod, en logit-model. På detta sätt kan vi mäta variablerna's påverkan på sannolikheten för ett VD-byte. Empiri:Empirin består av en sammanställning av våra insamlade data för att presentera hur datan är fördelad.

Ämnet för den uppsats är marknadsföring och ekonomi inom idrottsföreningar. i vårt fall handlar det om fem fotbollsföreningar i Värmland som spelar i division 1 till 3.Syftet med vårt arbete är att en närmare titt på hur en mindre idrottsförening kan marknadsföra sig med hänsyn till sin storlek och kapacitet; studera möjligheterna som en mindre idrottsförening har att öka sina intäkter och möjligheterna att öka publiktillströmningen.Huvudproblemet i vårt arbete är hur en mindre idrtottförening kan förbättra sin ekonomi med hjälp av marknadsföring. De så kallade delproblemen är: Varför vill inte folk gå på fotbollsmatcher? Har en mindre idrottsförening aktiviteter för att öka sina intäkter och i så fall vilka? vi ser på fotbollen ur ett marknadsföringsperspektiv och hur en upplevelse skapas..

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram värden som planmässigt kan höja ortens attraktivitet..

Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år.

Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jämföra hur de har gjort sina nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk.Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap. Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen.Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats..

Det enkla bolaget är en egendomlig företeelse i svensk rätt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rätten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rätt är reglerna om enkla bolag influerade av såväl fransk som tysk rätt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 års bolagslag. Enkla bolag kan uppstå mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar är medvetna om att lekmän inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och därför saknar rättspersonlighet, vilket innebär att bolaget i sig inte kan ingå avtal.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis.

Substansvärde - ett bolags tillgångar minus skulder, används ofta vid värdering av fastighetsbolag för att avgöra om de är över- eller undervärderade. Fastighetsbolag kan antingen handlas till en substansrabatt eller en substanspremie, vilket visar förhållandet mellan bolagets börsvärde och substansvärde. Storleken på dessa tenderar att variera både över tid och mellan bolag, vilket länge har fångat intresset från både akademiker och investerare. Denna studie syftar att förklara denna variation genom att undersöka två alternativa förklaringar. Den ena baseras på rationella förklaringsvariabler och den andra på icke-rationella förklaringsvariabler.

Finansiella index är viktade efter de ingående värdepappernas del av det totala marknadsvärdet. Dessa index används kontinuerligt vid utvärdering av kapitalförvaltare och vid generella beskrivningar av utvecklingen på ?marknaden?. Enligt klassisk finansiell teori bör alla aktier på marknaden vara ?rätt? prissatta eftersom all information ska vara inkluderad i aktiens pris.