Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

Syfte:Författarna ämnar beskriva hur teknisk analys fungerar medutgångspunkt i hur stort marknadsvärde ett bolag har. Ettdelsyfte är att bidra till den praktiska och teoretiskakännedomen om teknisk analys. Metod:För att uppfylla vårt syfte använder vi oss av en kvantitativmetod med en deduktiv ansats. Vi undersöker totalt 30bolag från OMX nordiska lista under en tioårsperiod (1997-2006), bolagen indelas i grupper baserade påmarknadsvärde och den tekniska analysen representeras avGlidande medelvärde, RSI och Stochastic. Resultat:Det kan statistiskt säkerställas att teknisk analys, i form avGlidande Medelvärde, fungerar bäst på Small-Cap bolagen,genom att resultera i högre avkastning än Buy & Holdstrategin.

Det har funnits revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige sedan 1983.Revisionsplikten infördes eftersom man ansåg att små bolag utan revisionsplikt varsärskilt utsatta för ekonomisk brottslighet.Revisionsplikt innebär att alla aktiebolag ska granskas av en godkänd eller enauktoriserad revisor. Syftet med revisionen är att man vill skapa ökad trovärdighet förden ekonomiska informationen till alla intressenterna.Den 3 april 2008 kom ett lagförslag angående avskaffande av revisionsplikten. Deninnebär att revisionen blir frivillig för alla aktiebolag som inte uppfyller mer än ett avföljande kriterier:? Mer än 83 miljoner kronor i omsättning? Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgångar)? Fler än 50 anställdaDetta innebär att knappt 4 procent av aktiebolagen i Sverige kommer omfattas avrevisionsplikt. Utredningen föreslår att detta ska träda i kraft den 1 juli 2010.Vår studie har haft sin utgångspunkt i revisorers och mindre aktiebolags påverkan avförslaget.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Bakgrund och problem: Goodwill är den post som länge omdiskuterats utifrån aspekten att det är en svårhanterbar post i bolags balansräkningar. Under år 2005 fastställde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte längre har tillåtelse att skriva av goodwill utan istället ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrån det nya beslutet kring föreställningsramen är att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hänvisar att det är av stor vikt att bolag upprättar sina finansiella rapporter så korrekt och rättvisande som möjligt. Inte heller verkar några grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en så korrekt redovisad goodwill som möjligt och därmed beskrivs posten som en tickande bomb.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten.Metod: Den metod som vi har utgått ifrån är den kvalitativa metoden.

Inledning och syfteI Göteborg finns ungefär 135 000 hyresrätter. Ungefär hälften ägs och förvaltas av Göteborgs stad och resten ägs av privata fastighetsägare. Forskning visar att bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta är en förändrad lag om kommunala bostadsbolag som numera säger att bolagen skall drivas affärsmässigt och med marknadsmässiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fått kritik för att de underhåller sina fastigheter för lite.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur redovisningen av kortsiktig rörlig ersättning för ledande befattningshavare har förändrats i årsredovisningen samt om informationsasymmetrin mellan mindre aktörer och företagsledning har minskat till följd av detta. Metod: Undersökningen är gjord ur ett agentteoretiskt perspektiv. Dokumentstudiens underlag består av årsredovisningar från 16 börsbolag under åren 1996-2004. Undersökningen är av deskriptiv karaktär och ansatsen har klara deduktiva inslag. En analysmodell har skapats för att undersöka samtliga företag, skapandet av analysmodellen har varit av iterativ karaktär, där både regelverk och det empiriska underlaget varit utgångspunkter.

Bakgrund och problem: Marknaden för fusioner & förvärv har växt rekordartat sedan 90-talet mycket på grund den ökade globaliseringen som tvingar företag att konkurrera globalt,vilket gör att bolag tvingas växa genom förvärv för att skapa hållbara konkurrensfördelar. Attgenomföra ett förvärv är en riskfylld process där en mängd omständigheter kan påverkautgången. Det finns en mängd anledningar till att ett bolag väljer att förvärva ett annat bolag,men oavsett vilket motiv ett bolag har finns det ofta en grundläggande vilja att förvärvet skaskapa synergier, d.v.s. generera värde. Ett förvärv föregås av en noggrann planering för atthitta och analysera ett lämpligt bolag, men det läggs inte lika mycket tid på att utvärderaförvärvet.Syfte: Att beskriva förvärvsprocessen utifrån teorin och undersöka om Totals samt OldMutuals förvärv var värdeskapande.Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att undersöka Total och Old Mutuals förvärv.Vidare har vi valt att endast använda oss av en värdemodell och eventuellt värdeskapandeeller förstöring kommer endast att konstateras utifrån den modellen.

Studien syftar till att förstå hur den teknologiska utvecklingen, internets genomslag samt förändrat konsumentbeteende påverkat mindre aktörer inom musikbranschen samt hur de agerat på dessa. Förändringarna har påverkat aktörer inom media-, film- och mjukvarubranschen som musikbranschen genom exempelvis sjunkande produktions- och distributionskostnader. Internet har också möjliggjort en ökad kommunikation mellan olika aktörer i olika branscher samt en ny typ av konsumentbeteende.Tidigare studier och teorier behandlar bland annat digitaliseringens resultat av minskade transaktionskostnader för aktörer i de olika branscherna samt för slutkonsument. Teorierna tar även upp nya förenklade konsumtionssätt till följd av ökad digitalisering. Vidare diskuteras i korthet teorier kring strategier för att hantera förändringar i en modell av Lewin. En del av de branscher vi tittat på har agerat genom att utveckla sina affärsmodeller medan andra, som de stora traditionella skivbolagen inledningsvis försökte ta död på hotet från den nya tekniken genom juridiska åtgärder.För att undersöka hur de mindre aktörerna upplever att de påverkats samt agerat har vi dels använt oss av ekonomiska data sammanställt från urvalets årsredovisningar. Som huvudsaklig datainsamling användes kvantitativ enkätundersökning med slutna samt öppna frågor och för att justera för bortfall på dessa genomfördes även telefonintervjuer med motsvarande underlag för frågor. Urvalet bestod av 28 bolag, identifierade som mindre aktörer inom musikbranschen utifrån givna kriterier.Resultaten visar att mindre aktörer i musikbranschen utvecklats positivt, ekonomiskt, över den senaste tioårsperioden.

Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare då den finansiella marknaden har globaliserats. Därmed har IASBs främsta mål varit att öka jämförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan länder. Redovisning av den immateriella tillgången goodwill, är en del av harmoniseringsprocessen då goodwill enligt IFRS 3 från och med år 2004 inte längre skall skrivas av, utan årligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga värdet understiger det bokförda värdet.

Företagsskandaler som inträffat under de senaste decennierna har påverkat marknadens och aktieägares efterfrågan på en förbättrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket är nära relaterat bolagsstyrning. En välfungerande intern kontroll är viktig för att undvika att aktieägarnas intressen försummas och för att i allmänhetens ögon stärka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en påverkan på effektiviteten på företagets bolagsstyrning.

Att ha en fungerande kommunikation mellan kund och bolag är viktigt för att en verksamhet ska kunna fungera. Genom kommunikation byggs även lojalitet där kunderna återkommer i framtiden och blir därigenom mer lönsamma för ett bolag. De förändringar inom IT som ägt rum i samhället har förändrat den kommunikation som finns mellan kund och bolag, inte minst inom banksektorn där kunder numera kan utföra nästintill alla ärenden online. Då den personliga relationen mellan personal och kund minskar är det svårt att upprätthålla nivån av lojala kunder. De flesta större aktörer inom bank- och försäkringsbranschen har, för att skapa lojala kunder, i olika utsträckning infört så kallade helkundskoncept där målet är att få en kund att samla alla sina tjänster i samma bolag.De två övergripande frågorna som behandlas i denna uppsats är dels hur arbetet med helkundskoncept har förändrats i och med ökat IT-användande och dels om helkundskonceptet kan bidra till att öka kundernas lojalitet gentemot det undersökta bolaget och dess varumärke.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ökade användandet av IT påverkat det valda företaget samt hur arbete med helkundskonceptet utvecklats över tid och vad det har inneburit för såväl kunder som företag.Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som varumärkens funktioner, marknads- och kundkommunikation, återkoppling från kunder samt lojalitetsbegreppet.

Titel: Omvärlden påverkar: En studie av hur revisionsbyråernas marknadsföring har påverkats av den avskaffade revisionsplikten för mindre och medelstora företag.Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi; MarknadsföringFörfattare: Reine Haddad och Louise MattssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012- JuniSyfte: Med uppsatsen vill vi undersöka om revisionsbyråernas marknadsföring förändrats i samband med att revisionsplikten för Mindre bolag avskaffats, det vill säga om marknadsföringen påverkas av omvärldsfaktorer.Metod: I studien används en abduktiv ansats där information samlats in dels via Internet (WayBack Machine) och dels genom att ta del av annonser från en revisionsbyrå. För att tydliggöra materialet sammanställdes det i frekvenstabeller, wordles och diagram.Resultat & Slutsats: I enlighet med vad den valda teorin framställer ser vi att även revisionsbyråerna ändrar delar av sin marknadsföring när förändringar i omvärlden sker. Omfattningen av förändringarnas påverkan på marknadsföringen varierar från revisionsbyrå till revisionsbyrå, bland annat beroende på revisionsbyråernas syn på marknadsföring, hur stora förändringarna i omvärlden är och hur snabbt revisionsbyråerna tar till sig dessa förändringar.Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att ge en bild av hur revisionsbyråernas marknadsföring påverkas av förändringar i omvärldsfaktorer. Detta kan vara användbart då marknadsföraren måste ta dessa omvärldsfaktorer i akt vid planering och utformning av marknadsföringen.Nyckelord: Revisionsplikt, revisionsbyrå, marknadsföring, påverkan och omvärldsfaktorer..