Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan grupputveckling och stress, grupputveckling och emotionell utmattning samt stress och emotionell utmattning, bland produktionsgrupper i en svensk tillverkningsindustri. Data insamladesgenom självskattningsformulär vid två mättillfällen, där 112 (1 009gruppmedlemmar) respektive 98 (823 gruppmedlemmar) grupper deltog.Forskare inom ett interventionsprojekt hanterade datainsamlingen. Pearsons r beräknades och resultaten visade negativa samband mellan grupputveckling och stress, negativa samband mellan grupputvecklingoch emotionell utmattning samt positiva samband mellan stress och emotionell utmattning. Slutsatser var att gruppmedlemmar av mer utvecklade grupper upplevde mindre stress respektive emotionell utmattning och mindre stressade gruppmedlemmar upplevde även mindre emotionell utmattning och vice versa. Resultaten överensstämmer med tidigare, liknande studiers resultat..

I uppsatsen undersöker kompositören hur hon kan jobba med multisensoriska element somingredienser i ett längre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble. I verkethar musikerna fått instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar deska utföra. Verket framfördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera.I resultatdelen tar författaren del av musikernas åsikter kring projektet, diskuterar vad somfungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över projektet i sin helhet..

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar de anställda inom handikappomsorgen i Piteå kommun att bedriva sitt yrke, som innebär omhändertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anställda söktes svar på: ?Vilka faktorer påverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper är av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap på motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger på är Herzbergs tvåfaktorteori och den arbetskaraktäristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anställda var motiverade på sin arbetsplats på grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen från brukarna. Genomgående var svaren i intervjuerna likartade med få avvikelser.

Målet med detta examensarbete har varit att ge en överblick över de parametrar som påverkar möjligheten att upprätta ett färghanterat arbetsflöde. Ett färghanterat arbetsflöde ger möjlighet att förutsäga färgåtergivningen i trycksaker via softproof ? skärmkorrektur. Examensarbetet belyser de problem och fallgropar som finns i arbetsflödet och hur de kan påverka relevansen för en bedömning av tryckresultat via softproof. Examensarbetet behandlar hur färgåtergivningen påverkas av betraktningsljus och omgivningsljus samt vikten av att arbeta med en kalibrerad bildskärm ? en förutsättning för att kunna utföra en färgriktig softproof.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

Under senare år har organisationers ansvarstagande flitigt diskuterats utifrån miljömässiga och sociala aspekter. På grund av detta har organisationer börjat känna en ökad press att arbeta för en hållbarutveckling. För att visa vad man gör för en hållbar utveckling och för att skapa trovärdighet, har organisationer börjat redovisa hur man arbetar med dessa frågor. Från denna utveckling har hållbarhetsredovisningen vuxit fram och blivit en viktig del av en organisations strategi. I dagsläget är det främst de stora energibolagen som har fullt utvecklade hållbarhetsredovisningar.

Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med pojkars datoranvändning. Det jag funnit är att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning. Jag har också sett att flickorna ligger efter pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att flickorna i en mindre omfattning än pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid..

Syftet med denna studie är att redovisa vad som skett de senaste åren vad gäller elektroniska inköp i offentlig sektor i Sverige och jämföra med de krav som ställts. Det beskrivs i vilken mån inköpssystemen stöder de inköpsprocesser offentlig sektor har. En diskussion förs om det bara finns en modell för lyckosamt införande (med mindre variationer) eller om det finns flera sätt. Slutligen tas det upp vilka faktorer som får en IT-satsning, i detta fall inköpssystem, att lyckas bra eller mindre bra..

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Syftet med studien är att undersöka om och hur sjukvården arbetar med lärande i vårdarbetet. Studien behandlar lärandet utifrån vårdens patientsäkerhetsarbete. Uppsatsen utgörs utav en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt angreppssätt. Vi utformade en forskningsfråga som var relevant för vår studie. Därefter genomfördes sju intervjuer med vårdenhetschefer inom NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen.

Uppsatsen behandlar mindre grossisters situation på marknaden i Sverige. Mindre grosssisters nyckelposition i den traditionella värdekedjan suddas ut alltmer. Grossisterna måste finna nya vägar för att behålla de befintliga kunderna. Därför måste de skapa mervärde, vilket i sin tur skapas genom att utveckla olika former av samarbete med sina kunder..

Undersökningen syftar till att utreda sambandet mellan industriellt byggande och detaljplanering. Svårigheten som industriellt byggande står inför idag är att göra koncepten mer flexibla och anpassningsbara till kunders krav och de bestämmelser som finns i detaljplaner. För att få bygga måste detaljplanerna följas för området det skall byggas på. Ofta passar inte de industriella byggkonceptens förutsättningar med detaljplanerna, vilket gör att det inte går att tillämpa industriellt byggande i högre utsträckning. Tyvärr innebär ändringar och avvikelser från industriella byggkoncepten idag stora tilläggskostnader i projekten.

Denna studie handlar om pelletering som möjlig lönsam marginalaffär vid mindre sågverk/hyvlerier. Studien, vilken skett genom djupintervjuer på plats, omfattar fem olika mindre sågverk/hyvlerier i Småland. Verksamheterna är sinsemellan på många sätt olika men har samtliga satsat på pelletering av ekonomiska skäl och av miljöskäl.Studien visar att pelletering är lönsam men också att det krävs vissa förutsättningar för att långsiktigt nå denna lönsamhet. Den viktigaste är långsiktig tillgång till råvara i form av torrt spån men det krävs även ett genuint intresse och en stor kunskap inom såväl teknik som trä för den som skall pelletera Detta beror på att produktionsprocessen är mycket komplicerad och även beroende av en del yttre omständigheter som t.ex. fukt, kyla och torka.