Att investera i en spannmålstork är en mycket stor investering. För en växtodlingsgård är det näst efter marken den största fasta investeringen. Det är därför viktigt att man väljer rätt typ av tork. Det vanligaste är konventionell varmluftstork där också 80-90 % av den svenska spannmålen torkas. Det byggs i huvudsak två typer av varmluftstorkar, kontinuerlig tork och dubbeltork.(Ekström, 1972) Det är inte självklart vilken typ man bör välja och det är en intressant fråga att utreda.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser på ämnet matematik och matematikundervisning. Vår ambition har även varit att få syn på vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.Utgångspunkten till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i matematik (SOU, 2004). Med hjälp av enkätfrågor ställda till 30 stycken elever i år 4, varav 7 elever som ingår i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar på våra frågor. De 7 elever som ingår i den mindre undervisningsgruppen har även svarat på enkäten utifrån hur de upplevde matematiklektionerna när de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. Vårt syfte med detta har varit att göra en jämförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik är "så där", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik både som roligt och tråkigt.

Detta arbetes syfte är att göra en jämförelse av olika organisationer och undersöka vad som kännetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranätet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranätet. Även frågan om vem eller vilka som ansvarar för intranätet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jämförelser utifrån problemställningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller är på väg att införa ett intranät, där alla är verksamma inom olika områden.Slutsatserna visar att många av de större organisationerna har någon form av organisation runt sitt intranät, för de mindre organisationerna, som även har mindre intranät, är det oftast en eller kanske några som hanterar drift och förvaltning av intranätet. Även i avseende på ansvaret för intranätet visar slutsatserna att det främst är de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranätet..

Feedback är ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhälle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det är även ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma lärande. Feedback, ibland även kallat återkoppling och prestationsutvärdering, handlar om att utvärdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback är att möjliggöra förbättring av mottagarens prestation genom att förändra dennes beteende. Vilket sätt feedback ges på, liksom av vem den ges, påverkar både hur feedback uppfattas och vilka effekter den får.

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprätta årsredovisning och låta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjärde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta små företag från denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad från nästan alla andra EU-länder låtit bli att införa särskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa småföretagarnas åsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i våra grannländer, snart är ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jämförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska småföretagens attityder och åsikter har insamlats genom en enkätundersökning som skickats till 300 småföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens på 19 procent.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om förändringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mått på rörelsekapital används Cash Conversion Cycle och som mått på lönsamhet används ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen består av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats används en kvantitativ metod där sekundärdata samlas in från årsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna är ROA och defyra oberoende variablerna är Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie består av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler än 50 anställda.Empiri: Empirin består av fyra tabeller som presenterar de beräkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förändring i Cash Conversion Cycle och förändring i ROA blev väldigt svagt positivt men inte signifikant.

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Det har ofta antagits att en anställd är lycklig därför att han eller hon är framgångsrik. Det finns dock studier som stödjer den alternativa hypotesen, nämligen att lycka är en anledning till varför vissa anställda är mer framgångsrika än andra. Denna studie syftar till att undersöka huruvida lyckliga anställda är mer produktiva och framgångsrika än mindre lyckliga anställda. Det genom att undersöka om personligt disponerad positiv affekt (TPA) kan predicera arbetsprestationer. Deltagarna var 98 anställda, varav 60 kvinnor, som rekryterats från sex organisationer.