SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att göra en sammanställning och beskriva vad som fanns i vetenskaplig litteratur gällande sömnfrämjande interventioner för äldre personer med demenssjukdom.  Metoden var en deskriptiv litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar från sju länder, publicerade mellan år 2005- 2010.  Artikelsökning gjordes i databaserna Medline och Cinahl, även en manuell sökning ingick. Inkluderade artiklar i resultatet är granskade och kvalitetsbedömda.  Huvudresultatet visade att det fanns olika interventioner som ljusterapi, melatonin, akupressur, social aktivitet, utbildning och örtmedicin för att främja sömnstörningar för personer med demenssjukdom. De olika interventionerna uppvisade lite skiftande effekt för att främja sömnen, ingen av interventionerna ansågs övertygande däremot upptäcktes andra positiva effekter gällande agitation, dygnsrytmstörningar och vakenheten under dagen. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att mer riktad forskning behövs om olika interventioner för att främja sömnstörningar hos äldre personer med demenssjukdomar. Förbättring av sömnkvalitet, livskvalitet och återhämtning är målsättningen med interventionerna.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner för klienter med frånvaro från arbete som följd av stress-relaterad ohälsa och utmattningssyndrom samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen utfördes genom systematisk litteratursökning i tre databaser inom medicin och hälsa samt med manuella sökningar. Inklusionskriterier och kvalitetsgranskning medförde till att nio kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I analysen av artiklarna användes Fishers (2009) praxismodeller för att redovisa hur interventionerna kopplas till terapeutisk aktivitet. Resultatet redovisades i två delar.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer (klarsynthet, ältande och negativ emotionsreglering), psykologiska färdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska färdigheter) och prestation med utgångspunkt från Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvändes en enkät som sammanlagt 242 idrottare besvarade. Medelåldern var 18,42 år (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 män. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  påverkansmekanismer och psykologiska färdigheter.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid fallprevention för äldre i eget boende. Författarna har sökt i relevanta ämnesdatabaser och använt sökord som utgått från syftet vilket slutligen resulterade i elva kvantitativa artiklar. Vid analys av data har författarna tagit stöd av Fischers (2009) interventionsformer som raster och beskrivit bedömningar och interventioner på aktivitetsnivå, funktionsnivå samt bedömningar av miljö. Resultatet i studien påvisade att samtliga interventioner var på aktivitetsnivå vilket förespråkas inom arbetsterapi för ett klientcentrerat arbetssätt. Många arbetsterapeutiska fallpreventiva interventioner var anpassningar av miljön, hjälpmedel och även aktivitetsträning i syfte att stödja aktivitet.

Tidigare forskning har visat att kvinnor är förfördelade i vården i jämförelse med män. De får till exempel sämre vård vid symtom av hjärtinfarkt. I hälso- och sjukvårdslagen står det att alla människor ska få likvärdig vård oavsett kön. Studiens syfte var att ta reda på om det fanns skillnader mellan män och kvinnor gällande problem i aktivitetsutförandet och i arbetsterapeutiska interventioner hos patienter med makuladegeneration. Metoden som användes var journalgranskning där journaler med 30 män och 30 kvinnor granskades.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån aktuell forskning göra en sammanställning av arbetsterapeutiska interventioner för barn med utvecklingsstörning samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen har skett genom en databaserad sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har vid den systematiska sökningen använt ett antal förutbestämda sökord i databaser som vänder sig mot medicin och hälsa. Vid analysen av data användes arbetsterapeutiska interventionsformer som raster för att klassificera de interventionerna som utfördes för barn med utvecklingsstörning. Resultatet är uppdelat i tre delar; arbetsterapeutiska interventioner, bedömning av interventionernas effekt samt effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med kronisk whiplashskada. En kvalitativ metod valdes, där halvstrukturerade frågor genomfördes med åtta deltagare. Kriterierna var att deltagarna var män och kvinnor i olika åldrar, hade kronisk whiplashskada samt deltagit i arbetsterapeutiska interventioner. Deltagarna skulle även befinna sig i olika WAD-stadier samt vara i olika längd i rehabiliteringstiden. Innehållsanalys valdes som analysmetod och det slutgiltiga resultatet presenterades i tre kategorier.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, diskutera och bidra till kunskapsutvecklingen kring vilken inverkan tillfälliga interventioner kan ha på stadsutvecklingen. Fokus ligger på hur medborgardeltagande och planerarens olika roller i stadsutvecklingsprocesser kan påverkas. Tillfälliga interventioner används i uppsatsen som en benämning på de åtgärder som genomförs med en klar avsikt att vara tillfälliga och att intervenera med människor i deras livsmiljö. Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie och med ett induktivt synsätt, där den studerade verkligheten ligger till grund för slutsatserna. Diskussionen baseras på en litteraturstudie, som skapar en djupare förståelse för begreppen tillfälliga interventioner och medborgardeltagande, samt en fallstudie av Malmö stads försök på Södra Förstadsgatan, där delar av gatan tillfälligt stängts av för motortrafik. Försöket kan ses som ett lokalt exempel på ett globalt fenomen, med en ökad fascination för tillfälliga interventioner som en del av stadsutvecklingen. I uppsatsen beskrivs det dualistiska förhållande som råder mellan planerarens tilldelade makt och den maktförskjutning som ökat medborgardeltagande förutsätter.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med begränsad handfunktion på grund av artros eller reumatoid artrit (RA). Datainsamlingen har skett genom sökning i databaser utifrån i förväg av författarna ställda inklusions och exklusionskriterier. Tolv stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom fem olika kategorier av arbetsterapeutiska interventioner. Kategorierna är ortoser, värme/kyla, information/utbildning, styrke- och rörelseövningar och ADL-träning.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt av upplevda aktivitetsbehov samt arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse inom palliativ vård.Metod: Datainsamlingen genomfördes via systematisk litteratursökning i databaser vid Luleå tekniska universitet där även manuella sökningar genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar, vilka var kvalitativa och kvantitativa, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån likheter och skillnader i relation till syftet.Resultat: Resultatet visade på vilka aktivitetsbehov palliativa klienter har men även vilka behov som inte blir tillgodosedda. Vidare beskrivs vilka arbetsterapeutiska interventioner som genomförs och dess betydelse för klienter, anhöriga och vårdare. Här visade även resultatet påvikten av att inkludera anhöriga och vårdare till den palliativa klienten i bedömning och genomförandet av interventioner. Det framkom att olika interventioner hade olika betydelser för klienterna.

Stillasittande framställs allt mer som en oberoende riskfaktor och är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen. Detta är sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Detta examensarbete är en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ?sedentary behavior?, ?sedentary behaviour?, ?sitting time? och ?workplace?.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

Sömn är ett grundläggande behov för människan men inte sällan upplever människor som vårdas på sjukhus eller äldreboenden en försämrad sömnkvalitet. Dock är sömnen viktig för såväl hälsa som tillfrisknande. Vårdmiljön kan inverka både positivt och negativt på människans hälsa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vårdmiljöns påverkan på patienters sömnkvalitet. Utifrån syftet utformades två frågeställningar: (1) Vilka faktorer i vårdmiljön påverkar patienternas sömnkvalitet negativt? (2) Vilken effekt har omvårdnadsinterventioner i vårdmiljön på patienternas sömnkvalitet? Litteratursökningen resulterade i 18 relevanta studier.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturöversikt beskriva personer med MS svårigheter i dagliga aktiviteter och arbetsterapeutiska interventioner som används för att främja delaktighet i aktivitet. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Elva artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: ?Att organisera tillvaron och interagera med omgivningen?, ?Att sköta sig själv och hemmet? och ?En förändrad aktivitetsidentitet?.