Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön där ohälsa skall förebyggas och en god arbetsmiljö skapas. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vad som minskar stress hos sjuksköterskor. En samlad litteraturöversikt genomfördes för att analysera kunskapsläget inom området och visa på faktorer som kan minska stress i sjuksköterskans arbete. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga studier från databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite publicerade mellan åren 2003-2013. Kvalitativa och kvantitativa studier har använts och analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrars attityder (krav, förväntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgår från Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. Enkäter delades ut till föräldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att föräldrarnas attityder är positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress är låg. Inget samband påträffades mellan föräldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Time Perspective is related to mental and physical health. This study examines the relationship between Time Perspective and perceived stress where Time Perspective was expected to predict the level of perceived stress. Past-negative, Future-negative, Future-positive and present-fatalistic were expected to be positively associated with perceived stress while Past-positive and present-hedonistic were expected to be negatively associated. Measures from the self-assessment forms S-ZTPI, PSQ-recent and CES-D from 445 participants (242 women, 203 men) between 60-90 years were used to examine the hypothesis of the study. Two hierarchical multiple regression analysis confirmed that Time Perspective is associated with perceived stress and in part 2 explains it's variance, one when adjusting for demographic data (.R = .37) and the 2 other when adjusting for demographic data and depressive symptoms (.R = .13).

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vår praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjälp av intervjuer ta reda på hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde även tre intervjuer med lärare på skolan för att ta del av deras syn på barn och stress.

Practical and theoretical learning are methods that are used in schools as a way to prepare students for the working life. Within the practical learning knowledge is not only acquired to learn in practice, but the students must also be able to apply their theoretical knowledge to what he/she does. Against this background, the aim of the study was to investigate the importance of practical learning for students in college / university level and how they are experiencing the stress that may arise out of the loss of practical learning during their education, as well as their vision for working life after completing their education. The population of the study consisted of N = 36, which 18 of these had used both practical and theoretical learning and the remainder had only used theoretical learning. The method was a questionnaire survey with a high proportion of fixed alternative answers according to likert scales.

Subjektivt välbefinnande handlar om människors upplevelser av sitt eget liv, enligt deras egen subjektiva värdering av sitt liv. Studiens primära syfte var att undersöka sambandet mellan självkänsla, stress och subjektivt välbefinnande hos svenska högskolestudenter. Könsskillnader, nedlagd studietid och åldersskillnader undersöktes även i relation till subjektivt välbefinnande. Syftet undersöktes utifrån fem hypoteser och en frågeställning. Totalt delades 139 enkäter ut till studenter vid en mellanstor högskola i mellersta Sverige.

Bakgrund: Koncentrations- och uppmärksamhetsförmågorna är betydelsefulla att inneha för att barnen ska kunna tillgodogöra sig lärandet fullt ut i skolan. Koncentration betyder att kunna behålla sin sin uppmärksamhet under en viss tid, utan att tankarna drar iväg. För de barnen som har svårigheter med att samordna sin perception, samt rikta sina tankar mot ett särskilt ändamål, får besvärligheter inom olika områden, som i sin tur påverkar deras beteende. Det kan medföra en negativ inverkan på deras relation till sin omgivning. Genom yoga- och mindfulnessövningar, tränas närvaron och koncentrationen, vilket resulterar till att barnen blir lugnare och därmed blir det lättare för dem att rikta sin uppmärksamhet mot det som ska läras i skolan.Syftet: Vårt syfte med den här litteraturstudien var att undersöka, beskriva och sammanställa om asanas, meditation och andningsövningar, så kallade yoga- och mindfulnessbaserade övningar, hade utövats av barn i forskningssammanhang inom skolmiljön.Metod: Litteraturstudie med innehåll av tretton vetenskapliga artiklar.Resultat: Barnen förbättrade sin koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Storage of biomass is associated with problems like heat development, biomasslosses, and reduction of the fuel quality. Certain processes such as biological- andchemical degradation are responsible for these storage problems. This master?sthesis was carried out at Vattenfall Research and Development AB and is alignedtowards quantifying the biomass losses from short-term storage (1-2 months) ofbark and recovered wood. The biomass was stored in outdoor piles during differentseasons, campaign 1 (summer) and campaign 2 (autumn).

Bakgrund: På många arbetsplatser världen över erfar sjuksköterskor stress ochupplever sin yrkesroll som psykiskt påfrestande samt att den genererar litenegenkontroll. Av den orsaken behöver sjuksköterskor vara uppdaterade samt hakunskap om olika coping-strategier som kan användas för att hantera denarbetsrelaterade stressen då hen riskerar att drabbas av såväl fysisk- som psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka coping-strategiersjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudienbaserades på totalt 16 vetenskapliga artiklar varav fyra var av kvalitativ art och 12 avkvantitativ art. Artiklarna granskades och analyserades utifrån en summativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudkategorier;Problemfokuserad-, Emotionsfokuserad-, Omdefinierande-, samt Undvikande coping.Huvudkategorierna innehåller subkategorier med tillhörande coping-strategiersjuksköterskor använt sig av vid hantering av arbetsrelaterad stress.

The aim of this study was to investigate a health intervention at a Swedish telecom company, with regards to behavioral, cognitive and somatic stress, experienced health, and absence due to illness. A further aim was to investigate the employees' perceptions regarding the health intervention. Questionnaires were collected from 139 employees at the customer service departments.Results indicated that the health activity bowling to some extent could predict lower behavioral stress. However, the most important predictors of stress and perceived health were lack of meaningfulness and quantitative demands. Lack of meaningfulness was also a predictor of absence due to illness.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors reflektioner över arbetsrelaterad stress. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en intervjustudie. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sexton distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård och på hälsocentral intervjuades. Resultatet visade hur distriktssköterskorna utsattes för olika påfrestningar i arbetet som bidrog till upplevelse av stress.

Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress.