Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

?One-to-one marketing? är en marknadsföringsidé där relationen mellan kund och leverantör står i fokus. Den kunskap om en specifik kund som leverantören får via relationen kan användas för att utforma erbjudanden anpassade för just den kunden. Erbjudandena är ämnade att påverka relationen positivt och göra kunden lojal till leverantören. Nya tekniska hjälpmedel har medfört att information om kundens preferenser kan lagras och bearbetas för att därefter användas till att utforma dessaerbjudanden.

Rapporten handlar om hur olika brandfarliga varor skall kunna kategoriseras med hjälp av parametern FIGRA. Syftet med arbetet var att kunna undersöka om det gick att använda FIGRA i ett större användningsområde. FIGRA är en förkortning som står för FIre Growth RAte och som belyser olika produkters brandtillväxt. Olika försök har genomförts med standardgods, kartonger med en bestämd kontrollvolym, brandfarliga och icke brandfarliga varor. De brandfarliga varorna var lacknafta, Hammarlack och Karlsons universalklister.

I dagens konsumentsamhälle växer hela tiden utbudet av varor och tjänster att välja mellan och därmed växer även konkurrensen mellan de olika företag som finns ute på marknaden.Utvecklingen inom direktmarknadsföringen går snabbt framåt och med framstegen inom området kommer det även fram nya sätt att nå kunderna. Individanpassade erbjudande är ett relativt nytt sätt för företagen att arbeta med i sin marknadsföring vilket gör det extra viktigt för företagen att kontrollera hur deras erbjudanden tas emot av deras kunder.Det finns många fördelar med att använda sig av personanpassad DM men självkart kan det också uppstå problem vid användandet av den här typen av erbjudanden. Ett av de främsta problemen är att det kan inkräkta den personliga integriteten hos den som mottar dem.Vår studie är en fallstudie där vi valt att inrikta oss på ICA och hur de arbetar med sin DM. Vi har valt att göra en kundundersökning med respondenter som har ICA-kort, där vi ställer frågor kring kundernas uppfattning av företagets lagring av köpbeteende och anpassade erbjudanden. Genom att göra en intervju med vår kontaktperson på företaget som har en ledande position på ICA:s marknadsavdelning, har vi fått information som hjälpt oss besvara en del av vår problemfrågeställning.Vårt syfte med studien är att undersöka och beskriva hur ICA arbetar med sin direktmarknadsföring.

Denna undersökning kartlägger svenska konsumenters uppfattning kring hur säkert de uppfattar betalning av varor via Internet. Detta sker genom att beakta olika faktorer, såsom kön, ålder, sysselsättning och civiltillstånd. Med betalning avses i den här rapporten att en konsument betalar sina varor på elektronisk sätt över Internet.I denna undersökning har metoden enkäter använts. I undersökningen ingick 45 svenska konsumenter. Många av konsumenterna känner sig osäkra vid betalning av varor över Internet, vissa känner till och med att det är så osäkert att de helt enkelt avstår att handla varor över Internet på grund av att detta..

Vid användning av metoden contingent valuation erhålls ofta olika resultat beroende på sättet respondenterna frågas på. Tidigare studier har visat att binära frågor leder till en högre estimering av betalningsviljan än öppna frågor, samt att skillnaden mellan dem är lägre vid användning av privata varor än vid kollektiva varor. Uppsatsens undersökning är ett steg för att förbättra förståelsen inom detta område. Syftet är att undersöka om de estimerade betalningsviljorna, härledda från uppsatsens experiment, inte skiljer sig signifikant åt då man använder sig av öppna och binära frågor vid utvalda privata varor. Resultat av t-test, där de binära svaren är justerade från anomalier, visar att de estimerade betalningsviljorna inte skiljer sig signifikant åt för sju av uppsatsens varor.

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data.Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet.

Utbredningen av piratkopierade varor har varit explosiv de senaste åren. Denna kopiering försämrar utbudet av arbetstillfällen och försämrar förtroendet på marknaden och leder till att investeringsviljan sjunker. Vissa av dessa varor kan till och med vara livsfarliga men man måste ändå minnas att många människor i fattiga länder lever på försäljning av dessa piratkopierade produkter..

Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt märkta varor, uppvisar resultat från ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i fråga om etiska köp. Åtskilliga försök har gjorts till att förklara ?gapet? mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillämpats.Frågan är därför om ?gapet? skulle återfinnas om hänsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt märkta varor är bättre på att förutsäga individens köpbeteende än attityden mot etiskt märkta varor i allmänhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter.

Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska.

Funktionen Mina sidor ger medborgaren möjligheten att se och uträtta personliga ärenden på Gävle kommuns webbplats. Funktionen används idag i väldigt liten omfattning och Gävle kommun behöver svar på hur Mina sidor ska se ut och fungera i framtiden, om den överhuvudtaget är nödvändig. I den här studien har information om detta ämne samlats in med flera olika metoder. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som skapade en teoretisk bakgrund för kommande resultat. Sedan studerades Gävle kommuns webbplats, vilket gav en grundförståelse för nuläget och belyste en hel del problem.

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster.Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden.Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA).