Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit: Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt? Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan? Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger. Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll.

I det här arbetet har jag gjort intervjuer med fem grundsärskolelärare om hur de bearbetar frågor om döden med sina elever. Om detta finns mycket få undersökningar. Endast en bok i Sverige behandlar ämnet utvecklingsstörda och döden. De beskrivningar av situationer från tillfällen då lärarna bearbetat dessa frågor är avidentifierade. Lärarna har fått läsa utskrifter av intervjuerna och haft möjlighet att reagera på dessa före mina tolkningar av dem.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen..

Ämnet för den här uppsatsen är mäns föräldraledighet. Det övergripande syftet med denna studie har varit att studera hur män förhåller sig till sina dubbla roller som småbarnsföräldrar och förvärvsarbetare. Specifikt har jag undersökt om mina informanter, fyra män vilka varit föräldralediga, påverkats av deras arbetsgivares, Statoils, småbarnsföräldrapolicy i de val de gjort angående sin föräldraledighet. Genomförandet av studien har skett genom kvalitativ intervjumetod. Informanterna har alla uttryckt att småbarnsföräldrapolicyn gett dem stöd i de val de gjort angående sin föräldraledighet, dock har den inte haft avgörande betydelse.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten..

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten..

Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader..

Intresset för språk gav mig idén att undersöka hur grammatikundervisningen fungerar i dagens skola. Jag ville inte bara göra en undersökning om den svenska uppfattningen, utan även ta del av ett annat lands åsikter. Valet föll på England. Min tanke är att en sådan undersökning skulle kunna ge mig en klarare utgångspunkt för det kommande arbetet med språkundervisningen och ge en vägledning när det gäller att förbättra elevernas kunskap och förståelse för språkets betydelse. I arbetet vill jag försöka komma fram till om och hur eleverna finner samband mellan grammtikstudier, läsning, skrivning och annan färdighetsträning.

Denna uppsats är en diskursteoretisk analys av den amerikanska dokumentärfilmen Countdown to Zero (2010). När jag för en tid sedan såg filmen för första gången fick jag idén om att skriva denna uppsats. Anledningen var att filmen inte alls förmedlade det budskap som jag hade förväntat mig. Jag vill försöka förklara vad det är för faktorer som ger dokumentärfilmen sitt specifika uttryck i allmänhet och Countdown to Zeros uttryck i synnerhet d.v.s att problematisera hur och varför filmen är producerad på sitt specifika sätt samt hur detta påverkar dess budskap. Filmen handlar om kärnvapen och hotet som de utgör för mänsklighetens välbefinnande och överlevnad.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder med åttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärande och lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökning om hur barn lär om väder. Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner från eleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt att gamla föreställningar har förändrats.

 Syftet med följande arbete är att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlärning. Rapporten är sedd från lärarperspektiv då jag har intervjuat fyra lärare. Jag har som grund använt mig av William Glassers teori om inlärningsgrupper.För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lärare. Resultatet visar att de intervjuade lärarna ansåg att gruppen är mycket viktig för individens lärande och att grupper är livsviktigt då alla människor vill tillhöra en grupp, för att känna sig värdefull och nödvändig. Grupptillhörighet gör också att individen kan påverka sin situation och inte känna sig värdelös och maktlös.  .

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .