The Swedish government has proposed that 20 % of the cultivated land in Sweden should be organic by the year 2010 (The Swedish Board of Agriculture, 2008). In addition to this the production of organic food like milk, meat and egg should increase considerably. To reach the government?s goal it is necessary that the Swedish farmers get motivated to convert their production from conventional to organic. Milko is a dairy association that has chosen to focus on organic products, they want to be the leading organic dairy association, and therefore they have a large need for organic milk (Milko, 2008).

Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ använder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens användande av verksamhetsstyrning utifrån modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgränsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade råvara underlättar en jämförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten är Gefleortens, Milko och Arla Foods.

Syftet med denna uppsats är att med användande av Resource-Based Theory fastställa hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser så att de kan stärka sina marknadspositioner på sina hemmamarknader. Bakgrunden är de förändringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och Skånemejerier. Svenska mejeriföretag har på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens på sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och världsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna märkesvaror samt inträdet av lågprismjölk ändrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försäljning är därför många gånger nödvändigt för dessa företag i syfte att stärka konkurrensförmågan. Detta medför att mejeriföretagen måste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhållandena.

Livsmedelsmarknadens förutsättningar har ändrats de senaste åren. Marknader runt om i världen avregleras successivt och jordbrukspolitiken ändras, så även i Sverige. Konkurrensen hårdnar, och för många producentkooperativa föreningar krävs stora investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Traditionellt har medlemmarna i föreningen stått för det kapitalet, men i framtiden kan andra finansiella lösningar komma att bli aktuella. Det kan exempelvis vara delägda dotterbolag eller börsintroduktion av något av föreningens bolag.

Detta examensarbete syftade till att undersöka och beräkna kostnads-, resurs- och tidsförändringar på inleverans, mellantransport och distribution för Milkos egendistribuerade produkter vid en produktionsflytt från Östersund till Sundsvall. Projektarbetet syftade även till att undersöka hur en flytt skulle påverka möjligheten att transportera externa varuägares produkter. Arbetet mynnade ut i ett förslag som beskriver hur de externa transporterna kan lösas vid en eventuell produktionsflytt. För intransporterna av råmjölk presenterades ett förslag där 360 000 liter i veckan ska styras om från Östersund till Sundsvall med påföljden att årskostnaden ökar med knappt 1,5 miljoner kronor. I distributionsupplägget ingick ett uppförande av en omlastningscentral i Ånge och ökat utnyttjande av den befintliga centralen i Sollefteå.

Organisationskulturen är en stabiliserande struktur i ett företag. Denna är till viss del omedveten och fungerar integrerande och mönsterbildande för medlemmarna i gruppen så att osäkerhet och friktion minskas i organisationen. Ett motiv för att studera beslutsprocessen i en organisation är att det då framträder kulturella mönster, som kan ge förståelse för hur kulturen påverkar beslut. Hur gruppen hanterar svårigheter, t ex sammanslagningar och nedläggningar, påverkar direkt gruppens normer och den framväxande kulturen. Syftet med projektet är att utröna hur organisationskulturen påverkar ledningen vid strategiska beslut samt hur förutsättningarna för vidareutvecklingen av beslutsfattandet kan se ut.

Detta examensarbete har utförts på Milko Ostförädling i Sundsvall. Ostförädlingens förädling är kundorderstyrd vilket beror på att de till för två år sedan märkte all konsumentförpackad ost med pris. Priset styrdes av vilken kund det var som beställde samt om kunden hade någon försäljningskampanj/aktivitet. Under dessa förutsättningar fanns det därför ingen annan möjlig produktionsstrategi för Ostförädlingen än att tillverka mot kundorder. Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är möjligt för Ostförädlingen att införa lagerstyrning samt hur denna styrning i så fall skall ske.

Målet med denna uppsats har varit att kartlägga vilken kvalité informationen som datalager tillhandahåller har för de beslutsfattare som använder datalagret. Vi har även försökt identifiera olika faktorer som kan vara viktiga att beakta för att uppnå en hög informationskvalité hos datalager. För att kunna genomföra detta har vi intervjuat olika beslutsfattare för att kartlägga hur de uppfattar den information som deras datalager genererar. Genom denna undersökning har vi kommit fram till att datalagren varit givande och framgångsrika för de tre företag vi genomfört undersökningen på. De har alla upplevt omfattande fördelar med det som de inte upplevde innan introduktionen av datalagret.

The Swedish dairy sector is facing several challenges the coming years. One big challenge is how they will secure the access of their raw material milk in the future. The number of milk producers has decreased for an extended period of time, but was for a long time partly compensated by an increased productivity among the remaining milk producers. From year 2000 that trend was broken and also the quantity of milk produced started to fall quickly. Milko is a dairy company with members from Dalsland in the south to Jämtland in the north. During the first seven moths 2007, their number of members decreased by almost a fourth, from 1 272 to 974.

Denna uppsats behandlar hur företag arbetar effektivt med första fasen i produktutvecklingsprocessen, det vill säga fuzzy front end. Vi har valt att studera detta utifrån ett ledningsperspektiv och undersökt fyra mejeriföretag eftersom det är en konkurrensutsatt bransch med snabb produktutveckling. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat forskning och utvecklingscheferna på Milko, Skånemejerier, Arla Foods och Norrmejerier. I vår undersökning har vi kommit fram till att de teorier vi behandlat tillämpas i stor utsträckning i de företag vi undersökt. Företagen arbetar aktivt med att effektivisera fuzzy front end genom att skapa innovationskultur och motivera de anställda.

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning..

Det första intrycket av en produkt är mycket viktigt, därför har förpackningar en stor betydelse för kunder i beslutsprocessen vid val av produkt. När det gäller mejeriförpackningar är ofta innehållet det samma, oavsett om mjölken kommer från Milko, Arla eller Skånemejerier är innehållet mjölk. Det är förpackningen som särskiljer produkten från olika varumärken genom att sätta sin identitet på den. Vi ska därför genom denna uppsats undersöka vilka kvalitetsattribut hos mejeriförpackningar som bör prioriteras för att uppnå kundtillfredsställelse. Detta ska vi undersöka genom att använda oss av teorin om attraktiv kvalitet, hedonistisk kontra funktionell nytta, kvalitetsattributs livscykler samt genom att dela in attribut i dimensioner.

Det första intrycket av en produkt är mycket viktigt, därför har förpackningar en stor betydelse för kunder i beslutsprocessen vid val av produkt. När det gäller mejeriförpackningar är ofta innehållet det samma, oavsett om mjölken kommer från Milko, Arla eller Skånemejerier är innehållet mjölk. Det är förpackningen som särskiljer produkten från olika varumärken genom att sätta sin identitet på den. Vi ska därför genom denna uppsats undersöka vilka kvalitetsattribut hos mejeriförpackningar som bör prioriteras för att uppnå kundtillfredsställelse. Detta ska vi undersöka genom att använda oss av teorin om attraktiv kvalitet, hedonistisk kontra funktionell nytta, kvalitetsattributs livscykler samt genom att dela in attribut i dimensioner.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

The competition in the milk industry has increased during the last couple of years. This is a result of the trade barrier that dissolved when Sweden entered the European Union. The membership signifies an increased internationalization for the dairies, which has also increased the existence of low price chains in the Swedish food market. The increased share of private brands has strengthened the competitive situation for the manufacturer- owned brands. Three of Sweden?s seven largest dairies have now decided to launch a low price milk to cope with the competitive situation.