Sökresultat:
312 Uppsatser om Miljötillsyn - Sida 1 av 21
Framtagning av finansiella och icke finansiella prestationsm?tt f?r milj?m?ssig h?llbarhet
Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande
milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information
f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga
prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p?
detaljniv? f?r prestationsutveckling.
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
MiljömÄlstyrd tillsyn pÄ kommunal nivÄ : En intervjustudie om nÄgra kommuners erfarenheter
Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl utgör ett politiskt handlingsprogram för att nÄ en ekologisk hÄllbar utveckling och Miljöbalken utgör de rÀttsliga verktygen för att nÄ dessa miljökvalitetsmÄl. Miljöbalkens tillÀmpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. NaturvÄrdsverkets projekt Tillsyn och MiljömÄl (TIM) skapade Är 2003 en modell för tillsynsplanering som Àr styrd av miljökvalitetsmÄlen, dvs. miljömÄlstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur miljömÄlstyrd tillsyn fungerar i praktiken pÄ kommunal nivÄ. För att uppfylla syftet har ett antal frÄgestÀllningar formulerats kring implementeringen av miljömÄlen i tillsynsplaneringen, arbetssÀttet med mÄlstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörÀttsliga perspektivet pÄ miljömÄlstyrd tillsyn.
Tillsyn av Polisens verksamhet : Problematik med nuvarande ordning och analys av framtida alternativ
För den enskilde medborgaren Àr kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillÀmpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr dÀrför en vÀl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelÀgen. Detta gÀller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad Àr regelstyrd och att vissa regler inskrÀnker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rÀttigheter. Regeringen har pÄ senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus pÄ regelefterlevnad och med sjÀlvstÀndighet i förhÄllande till tillsynsobjektet. I dag finns rÀttslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, SÀkerhets och integritetsskyddsnÀmnden samt JO och JK.
En eldgaffel eller bara nÄgot som fladdrar förbi? : En studie av vuxnas lÀrande i samband med Skolinspektionens tillsyn
Stor uppmÀrksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som Àr den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer frÄn Skolinspektionen besöker skolorna. MÄlet Àr att bidra till elevers lika rÀtt till god utbildning i en trygg miljö, dÀr alla nÄr minst godkÀnt i alla Àmnen.Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer förstÄ förutsÀttningar för skolpersonals lÀrande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har anvÀnt oss av litteratur om utvÀrdering och vuxnas lÀrande. Studien bestÄr av intervjuer med fem lÀrare och tre rektorer pÄ tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen nÀr den 2010 utövade regelbunden tillsyn pÄ respektive skola.Resultatet frÄn intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen.
FrÄn inspektion till upplevd effekt: en kommunikationsprocess upplevd av skyddsombuden
Syftet med studien var att undersöka hur skyddsombuden inom LuleÄ kommuns grundskolor upplevde Arbetsmiljöverkets tillsyn, med fokus pÄ kommunikationen utifrÄn ett processperspektiv. Studien baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med Ätta skyddsombud. Resultaten visade att skyddsombuden, i överlag upplevde en tillsyn som nÄgot positivt. DÀremot visade vÄr studie pÄ upplevda svÄrigheter i kommunikationen vid delar av tillsynen. UtifrÄn kommunikationsprocessens faser upplevdes avsaknad av feedback som det mest framtrÀdande hindret i processen.
Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblÄn : Ett faststÀllande av gÀllande rÀtt och Konsumentkreditlag 2014:83.
SnabblĂ„n Ă€r en tilltagande kreditform pĂ„ konsumentkreditmarknaden, antalet företag som erbjuder snabblĂ„n i Sverige ökar konstant. ĂverskuldsĂ€ttning, vilket uppstĂ„r dĂ„ konsumenter tecknar snabblĂ„n och brister i Ă„terbetalning, Ă€r i dagslĂ€get ett stort problem pĂ„ konsumentkreditmarknaden.Tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n Ă€r delad mellan Konsumentverket (KSV) och Finansinspektionen (FI). Den delade tillsynen innebĂ€r att KSV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n. KSV ser till att snabblĂ„neföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens (KKrL:s) bestĂ€mmelser, FI utövar en begrĂ€nsad tillsyn över kreditgivare vid snabblĂ„n vilket omfattar en kontroll och tillsyn av snabblĂ„neföretagens verksamhetsledning. En delad tillsyn medför problem i form av situationer dĂ€r oklarhet rĂ„der avseende vilken myndighet som ska utöva tillsyn.
Modell för inhÀmtning och presentation av faktaunderlag för LÀnsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor
Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.
Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie
Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns
begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten.
Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer
utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till
en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.
Tillsyn enligt miljöbalken: En rÀttslig kartlÀggning av tillsynsmyndigheternas ansvarsomrÄden
De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur pÄ tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krÀvs en belysning av Àmnet för att kartlÀgga de ansvarsfördelningar som ÄlÀggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus pÄ tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgÄtt frÄn en rÀttsvetenskaplig metod genom att utgÄ frÄn gÀllande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har anvÀnds för bekrÀftelse av tolkningen av lagtext.
Jag ser dig och finns h?r f?r dig.
Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare
arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en
kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och
strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna
ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de
hanterar sv?righeter och utmaningar.
V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.
Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.
SVIKTANDE ST?D TILL MILJ?POLITIK En kvantitativ studie kring politisk orientering och st?d till milj?politik i Sverige under kristider
Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in
addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support
towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from
political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).
Kommunal revision - Hur bedrivs övervakningen av sakkunnigt bitrÀdande revisorer?
I denna studie har det framkommit att de sakkunniga bestÄr av tvÄ kategorier; de som Àr registrerade och dÀrmed utgör föremÄl för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstÀmmelse med teoretisk referensram, till skillnad frÄn SKYREV:s, dÀr det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrÄn den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhÄlla en civilrÀttslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssÀkringar utförda av de sakkunniga de sjÀlva.