Franchising är det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmäklarbranschen och flera av de största fastighetsmäklarkedjorna är franchisekedjor. De fristående mäklarbyråerna får allt svårare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det är främst fristående mäklarbyråer på mindre orter med ett etablerat varumärke samt nischade mäklarbyråer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. På senare år har antalet kedjeanslutna fastighetsmäklare ökat betydligt och flertalet av mäklarkedjorna är rikstäckande på marknaden.Syftet med vår uppsats var att undersöka vilka förväntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristående mäklarbyrå hade på franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur väl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förväntningar.

Många hus från Miljonprogrammet är idag i behov av flera större renoveringsåtgärder. Husen från Miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning än vad dagens byggkrav tillåter, och med nya mål från bland annat EU och Sveriges regering som snart träder i kraft, är det viktigt att något görs åt dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten är att jämföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. Målet är att föreslå det mest lönsamma alternativet. För att nå målet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon användas samt litteraturstudier.

A lot of houses built during the Million Homes Programme are in need of major renovation. Today?s technology and materials are better than in the 60?s and 70?s. Both Swedish government and the European Union have set climate goals regarding energy consumption by 2020 and 2050. Achieving these goals would require better standards in buildings than the Building regulations demands, such as Umeå municipality?s construction requirements for new buildings.The report aims to investigate if a renovation of apartment buildings from the Million Homes Programme can reach Umeå municipality?s construction requirements.

Decennierna efter krigsåren bidrog en mängd faktorer såsom förbättrad ekonomi, stora årskullar och en stark migration från landsbygd till städer till att en stor efterfrågan på bostäder uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut från regeringen om det så kallade Miljonprogrammet, där målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte länge innan Miljonprogrammet började utstå stark kritik. Idag har många miljonprogramsområden utvecklats till förorter med stora sociala problem.

Flerbostadshus byggda mellan åren 1961-1975, i dagligt tal kallade för Miljonprogrammet har inom de närmaste åren ett omfattande renoveringsbehov. Detta på grund av bland annat naturligt slitage men även brist på underhållsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa områden slutar ofta på enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror främst på husens tekniska tillstånd men även på grund av skärpta myndighetskrav, hög energianvändning, sociala faktorer, efterfrågan samt ett behov av modernare bostäder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av Miljonprogrammet.

Vid upprättandet av Miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i Miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i Miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Vid upprättandet av Miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i Miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i Miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst område värdesätter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras på en enkätundersökning där svaren har sammanställts i tabeller och diagram. Vad som gör ett område attraktivt är personligt och beror på många olika aspekter, vilka vi har försökt att fastställa i arbetet..

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

The real estate industry is a sector where the companies generally have a capital structure which is high leveraged. The financing? with the related terms ? is therefore specifically of high importance for the companies in the sector. Traditionally, the way of obtain financing is by borrowing from the bank. Lately, due to new bank regulations, the banks have become more restrictive in their lending which have lead to a growth of other financing alternatives.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storstadssatsningen.

Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter Miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av Miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har.

The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution.

I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och även i viss mån de mindre städerna. I dessa städer, med varierande omfattning och utsträckning, finns bostadsområden som på många sätt i sin utformning påminner om varandra. Något som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsområden är sprungna ur det välkända politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benämnt som Miljonprogrammet, ifrån vilket nästan en fjärdedel av dagens bostadsbestånd har sitt ursprung. Studiens utgångspunkt är därmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrån detta Miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sägs påverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sägas var utmärkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna på området.Studien avgränsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utpräglade bebyggelsen under Miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen källmaterial, SOU-publikationer och lokala nämnd- och fullmäktigeprotokoll, är gjorde utifrån en kvalitativ ansats.

The purpose with this project is to explore and verify three renovating systems for Miljonprogrammet (common expression forbuildings constructed during the years 1965-1975 when over a million houses where built in Sweden) to take measure to thelargely transmission losses of these buildings. Many of the buildings from this period have similar constructions and thereforethe same techniques can be used to renovate several of them. This project only considers the climate scale, although thereare many more factors to concern for to efficient the buildings of Miljonprogrammet.This thesis presents examples of renovations carried out using two of the three renovation systems.The essay presents a reference house of choice on which we apply the three systems and calculate the new U-values,consumption of energy and the investment costs. The new U-values the building is given is matched to the values ofrecommendation for passive houses. Our reference house is a two story apartment building, located in the village ofLammhult, with brick facades at the ends and plaster at the long sides.