This is a qualitative study made to find out individuals experience of life in the residential Kronoparken in Karlstad. The study is a part of a municipality supported project aiming to find points of improvement and work for the area's development. This study is a first step to hear in what way the residents themselves describe their neighborhood and their lives. A total of thirteen people participated in focus groups with semi-structured interviews as data collection and the study was based on an availability sample which in this case meant that citizens of the residential Kronoparken were asked to participate. Data were analyzed through thematic analysis and in the analysis three themes appeared that summed up what the participants talk about and emphasized most: a divided area, anticipation and valuation as well as a comfortable and healthy every day living.

The residential yard at Kvarteret Landsfiskalen 1, in the area Herrgården in Rosengård, Malmö was built in 1971 and has since then been reconstructed twice, in 1984 and 2008. The yard is found in an area which was built during the years 1965 ? 1974, a period in which the swedish goverment approved a decision to build one million homes, and much of the events in this particular yard is also typical for the process in many other areas built during the same period.At the original construction the design of the yard was entirely incused by the pressure in time and finance, one was under at that time, in order to over- come the housing shortage. The design it has nevertheless been given, reflects the esthetic ideals of that time well.The building of the area was barely finished when the swedish authori- ties started handing out grants in order to support the rearmament of the outdoor environment in the areas built during the so called ?million program?.

Larsberg på Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovåningars skivhus, tre lägre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. Området anlades som hus i park, på det viset att man lade bostadshusen i en stor båge kring befi ntlig natur som genomskars med gångvägar och kantades med extensiva gräsytor. De öppnare ytornas solitärträd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den ständiga glänta som skapas mellan vildare natur och det gräsbeklädda landskapet. Tyvärr håller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen är funktioner dubbelt inramade av växter och staket.

I denna uppsats analyseras realityserierna Rebecca & Fiona samt Danne & Bleckan med syftet att undersöka hur några av de geografiska platser, så som städer, orter och stadsdelar, där dessa serier utspelar sig är representerade. Bägge serierna är gjorda av produktionsbolaget Art89 för SVTs webbkanal SVT-play och sändes mellan 2010 och 2012.De områden som tas upp i analysen är Hornstull, Östermalm, Örebro samt Östberga i Rebecca & Fiona, och Högdalen samt Henriksdalsberget i Danne & Bleckan. Som metod har vi använt en kombination av semiotisk och narrativ analys. Med hjälp av detta har vi tittat på hur serierna konstruerats narratologiskt och vad som konnoteras från det man får se och höra. Detta har gjorts med fokus på de olika områden som serierna i huvudsak utspelar sig i, återkommer till under seriens gång eller får betydelsebärande roll i serien.Uppsatsen utgår från teorier kring genren reality, dess relation med dokumentär film och problematiken kring det sanningsanspråk som finns inom dessa.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade Miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

I arbetet visas hur man kan använda skapande arbete som väg till platskännedom och bas för ett koncept för en plats, med ett område i Gottsunda/Valsätra, Uppsala, som exempel. Jag utarbetade tio undersökningsmetoder med skapande arbete som gemensam nämnare och prövade dem på området. Undersökningsmetoderna var skilda varandra i utförande. Jag byggde modeller, gjorde känsloskisser, seriella vyer, tecknade konturer och mellanrum, skissade på natten, gjorde collage, karikatyrer, promenerade och tecknade samtidigt, samt tecknade reflekterande skisser. Jag tolkade resultatet från undersökningsmetoderna och drog slutsatser ifrån det.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

För att få mjölkproduktionen mer hållbar och göra den till en naturlig del i samhället samt att integrera den med miljön i största möjliga utsträckning har en projektgrupp på Wageningen Universitet i Nederländerna fått i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen från olika synvinklar och inte använda traditionell filosofi när det gäller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se på alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och även allmänhetens behov och utefter det skapat prototyper på mjölkgårdar för att göra produktionen mer hållbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översättas som Kraften från kon. För att få bättre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig främst på det material som sammanställts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vårt besök på Wageningen Universitet.

Malmö Kommunala Bostadsbolag Fastighets AB owns and administrates Örtagården housing estate in Rosengård which is a characteristic million programme housing area. Örtagården is densely populated which naturally creates an environment that is exposed to wear and tear. The area is today undergoing a change where new proposals and strategies are to be designed for further development of the inner yards. MKB also wishes to develop the park area which is centrally situated in Örtagården. The purpose of this study was to make an analysis of the development of Örtagårdsparken from when it was planned and constructed up until the state it is in today.

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. På 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen där centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjärta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda där service och handel skulle vara lätt att nå och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i många av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjärta, kommit att innehålla ett köpcentrum där både butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt läkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framåt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsområden där samma problematik och kritik, nu som vid tiden då de första inomhuscentrumen byggdes, återkommer. Funktioner som är vända inåt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen är några exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, där ökade intäkter är drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumområdena lika mycket nu som då, en livsmiljö för den lokala befolkningen där köpcentrumet är del av en stads-eller tätortsbebyggelse.

Största delen av alla flyttar står ändrade familjeförhållanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget är svårt att påverka, den delen man kan benämna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför människor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lägenheten, grannar eller den yttre miljön. Här finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet.Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje år. Efter kontakt med verksamma inom branschen så visade det sig att så inte var fallet, utan för de allmännyttiga bostadsbolagen är omflyttning istället en nödvändighet för att kunna fullfölja sina ägardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostäder till flera målgrupper.Utan omflyttning menar de att det inte blir någon cirkulation på marknaden vilken som en direkt följd av detta blir låst.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under Miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från Miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

This paper constitutes graduate work at the Depart-ment of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences. In this paper the urban structure of the million program suburb Husby in Stockholm is examined and what effect this structure has on social life in the area. The main objective of the study has been to, with the help of morphological analyses, examine how to create meeting places and make the Husby Park more accessiblefor the inhabitants in Husby. There has been a selection of analyses to ensure that Husby?s spatial relationship with surrounding suburbs as well as local spaces in the Husby Park is described.