Sök:

Sökresultat:

373 Uppsatser om Miljövetenskap - Sida 7 av 25

Hur möts teori och praktik inom landskapsarkitektur? : om evidensbaserad argumentation för landskapsarkitektur

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. FrÄgestÀllningarna som har arbetats efter Àr: ?Kan evidensbaserade lösningar anvÀndas för att möta utmaningar i den tÀta staden, och i sÄ fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap anvÀndas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet bestÄr av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel pÄ evidensbaserade lösningar, med stadsförtÀtning som utgÄngspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtÀtning har gjorts för att förstÄ hur stadens utveckling pÄverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtÀtningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Göra vetenskap till grön politik : Georg Borgströms populÀrvetenskapliga texter 1953-1971

NÄgra av livsmedelsforskaren Georg Borgströms populÀrvetenskapliga texter undersöks utifrÄn en teoretisk modell baserad pÄ Faircloughs kritiskadiskurs analys och Callons översÀttningssociologi, samt utifrÄn en neutralitetsdiskurs. Speciellt analyseras texterna utifrÄn begriplighet, auktoritet och politiskhet. Borgströms förmenta neutralitet ifrÄgasÀtts, och retoriska metoder beskrivs och analyseras. Borgströms ambivalenta relation till Malthus belyses. Resultaten berör hur Borgström försöker mobilisera en intresserad allmÀnhet, nÄgot som kan sÀgas vara framgÄngsrikt..

ReligionsÀmnets roll i ett mÄngreligiöst samhÀlle : Vad tycker lÀrarna?

Detta examensarbete Àr en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslÀrare ser pÄ sitt Àmnes roll i ett mÄngreligiöst samhÀlle, samt hur de ser pÄ de förÀndringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla lÀroplanenernas krav pÄ objektivitet. MÄnga lÀrare menar att Àmnet har utökats med nya moment, sÄsom religion i förhÄllande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har dÀrför enligt en lÀrare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lÀrare i undersökninge sÀger att man försöker behandla alla religioner rÀttvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gÀller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnÄ neutralitet..

Naturvetenskapens sanningsansprÄk : En kritik av den linjÀra spridningmodellen i genusdebatten

NÀr boken ?Könet sitter i hjÀrnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika lÀkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjÀrnan och att mÀn och kvinnor redan frÄn födseln Àr olika varandra. Det stora diskussionsÀmnet var dock inte uteslutande hennes pÄstÄende om hur hjÀrnan formar könen, utan hennes Äsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bÀttre lÀmpade för omvÄrdnad Àn mÀn. I sin bok och diverse tidningsartiklar pÄstod hon att pappor Àr benÀgna att skada barnet, Àr mindre tÄlmodiga och menade att de inte borde fÄ ha vÄrdnad för barnet förrÀn det Àr mer Àn 3 Är gammalt.[1] Dahlströms sades hÀnvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga pÄstÄenden om kvinnligt och manligt.

KonstnÀrer och ingenjörer i samarbete

Denna uppsats vill beskriva tvÄ olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnÀrer och vetenskapsmÀn. Olika hÀndelser frÄn dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebÀr verksamheten nÄgonting nytt pÄ i alla fall i organiserad form. Det andra Àr att stÀlla E.A.T. och ASCI mot den linjÀra spridningsmodellen.

Anknytningsteori i kriminologisk forskning. En litteraturstudie om anknytningsteorins möjliga betydelse för kriminologisk forskning

I ett försök att Äterinföra samarbetet mellan tvÀrvetenskapliga discipliner och efterfrÄga ett mer holistiskt synsÀtt pÄ vetenskap, Àr uppsatsens syfte följande: Genom en litteraturstudie undersöka ifall det förekommer forskning pÄ tidig anknytning i anslutning till kriminologisk teoribildning. Undersökningen sker genom en sökning pÄ tre viktiga sökord i ett antal kriminologiska databaser. Artiklarna som vÀljs ut lÀses sedan igenom för att finna kopplingar till forskning pÄ tidig anknytning. Analysen visade att forskningen inom kriminologin ganska ofta tittar pÄ anknytning som en oberoende variabel, dock Àr den anknytning som tas upp mer i enlighet med sociala bandteorins begrepp attachment Àn med tidig anknytning hos spÀdbarn..

Skratt och glÀdje : Om skrattets och glÀdjens allvar utifrÄn Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche

Uppsatsen utgÄr frÄn en aforism (§327) i Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche. Den tar sig an frÄgan om förhÄllandet mellan skratt, glÀdje och vetande i framförallt Nietzches tÀnkande. Det Àr dock inte en regelrÀtt Nietzche-studie som försöker hÀrleda och urskilja dessa specifka begrepp. IstÀllet utgör uppsatsen, med visst stöd i Gilles Deleuze, en fri undersökning av en serie Nietzchianska teman som knyts samman i frÄgan om vad ett glatt vetande kan betyda. Uppstatsen belyser hur Nietzches idé om glad vetenskap förhÄller sig till befintliga teorier om humor - och hur vetandet sjÀlvt har en "humoristisk dimension"..

Thomas Kuhn och paradigmteorin idag : FrÄn normal till postnormal vetenskap

This essay describes the philosophy of science that Thomas Kuhn puts forth in his work The Structure of Scientific Revolutions. The question is, does his description of the scientific paradigm work as well today as in the examples he gave in the book?The conclusion is that there are certain factors that make for a number of differences between science today and, for example in the seventeenth century. There is also a growing theory or vision of a post normal science laid developed by among others Jerome Ravetz. This theory or vision is an idea of a science close to peer-communities and fast as well as critical decisions involving opposite values..

Vetskap om Veggo-vetenskap : utformandet av en utbildningsserie i vegansk nÀringslÀra

Som ett led i att frÀmja hÀlsa och en sund livsstil har StudenthÀlsan pÄ Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter förelÀsningar i allmÀn nÀringslÀra, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk nÀringslÀra. Genom ett processinriktat projekt, bestÄendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehÄllandes en förelÀsning och tvÄ praktiska matlagningstillfÀllen. Dessa genomfördes varefter de utvÀrderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkÀt efter förelÀsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfÀllet. Responsen pÄ utbildningsseriens utformning var positiv, förslag pÄ flera delar av bÄde förelÀsningar och matlagningstillfÀllen önskades med teman som trÀningslÀra, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan anvÀndas i utbildningssyfte i liknande sammanhang..

Speciall?rares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

FjÀrde generationens krigföring : vetenskapen och propagandan

Syftet med uppsatsen Àr att genom att belysa teorin om ?Fourth Generation Warfare? (4GW) ur tvÄ perspektiv, dels vetenskap och dels propaganda, tydliggöra i vilken utstrÀckning 4GW kan förstÄs som ett arbete grundat pÄ vetenskaplighet eller ett arbete som nyttjar propagandistiska tekniker i sitt budskap.Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ analys, med hjÀlp av definitioner pÄ vetenskaplighet respektive propaganda, av de texter som William S. Lind skrivit i Àmnet.Syftet med uppsatsen Àr inte att bevisa att begreppet 4GW Àr propaganda i ordets egentliga bemÀrkelse, utan endast att visa att de tekniker och argument som anvÀnds av Lind Àr ovetenskapliga och har mer gemensamt med tekniker som anvÀnds i propaganda Àn med vad som kan betecknas som vetenskaplighet.

Matematisk kod i grafisk design

MÄlet har varit att undersöka hur grafiska formgivare kan anvÀnda sig av matematisk kod i form av fraktala system för att skapa inspirerande grid. Genom att titta pÄ befintliga fraktala mönster och sedan anpassa vissa av dem till gridsystem skapades under designprocessen ett antal olika fraktala grid. Hur vÀl dessa gridsystem fungerade testades i en skisskalender - en fickkalender för formgivare med plats att skissa. För att kontrollera och verifiera de resultat som kom fram under designprocesssen jÀmfördes de med Äsikter frÄn en fokusgrupp bestÄende av grafiska formgivare. Slutsatsen blev att fraktala gridsystem inspirerar grafiska formgivare att skapa dynamiska och harmoniska layouter.

No Code : Ett koncept till ett klÀdmÀrke

Arbetet syftar till att ta fram ett koncept till ett klÀdmÀrke. En designprocess redovisas utifrÄn en inspirationsfas som bl.a. omfattar spelfilmen The Zodiac, dokumentÀrfilmen The Occult History of the Third Reich, fotografier tagna av Phyllis Galembo och föredrag av neurologen och filosofen Sam Harris. Resultatet bestÄr av tryck och mönster till t-shirts och skateboards, förslag till logotyp och ett paketeringskoncept. Trycken bestÄr av kryptografi, optiska illusioner, omöjliga former och fotomanipulationer av astronauter, samurajer och apor.

De kallar oss landskapsarkitekter : om identiteten hos en yrkeskÄr

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn pÄ sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utstrÀckning vÀrderingar pÄverkar arbetet och yrkesidentiteten. FrÄgestÀllningen Àr uppdelat pÄ tvÄ frÄgor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? MÄlet med uppsatsen Àr att lyfta en diskussion kring yrkeskÄrens gemensamma kunskaper, vÀrdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kÄren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar pÄ yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare Àn pÄ resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet frÄn undervisning, forskning, tjÀnstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

LÀs- och skrivundervisning : En studie om lÀrares undervisningsmetoder och tillvÀgagÄngssÀtt

Syftet med denna studie var att ge exempel pÄ hur lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i sin undervisning i Ärskurs 1. Syftet var Àven att ge exempel pÄ hur lÀrarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att uppfylla syftet och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat 9 lÀrare. Vi gjorde en kvalitativ studie och anvÀnde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vÄrt resultat framkom det att lÀrarna blandade metoder och plockade delar frÄn fem olika metoder för att nÄ det bÀsta resultatet.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->