Sök:

Sökresultat:

373 Uppsatser om Miljövetenskap - Sida 25 av 25

Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt grÀnsarbete i specialpedagogisk programlitteratur

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

FörmÄga eller instÀllning? En studie om gymnasiepojkars uppfattningar om orsaker till lÀgre studieresultat

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de nÄr lÀgre studieresultat i skolan Àn flickor. TvÄ huvudfrÄgor Àr: Vad Àr pojkars egen uppfattning om orsaker till att de nÄr lÀgre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg Àr lÀgre i jÀmförelse med flickor?Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts. Efter observationer har frÄgor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap Àr har fÄtt utrymme och formulerats (SÀljö, 2005). Genusteori Àr en annan utgÄngspunkt för detta arbete.

KomplementÀr och alternativ medicinska behandlingsmetoder för lindring av smÀrta vid artros : en litteraturstudie

BakgrundArtros, som Àr en degenerativ ledsjukdom, Àr en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Sjukdomen Àr vanligare hos Àldre Àn hos yngre och det Àr fler kvinnor Àn mÀn som utvecklar artros. Normalt sker en nybildning av brosk kontinuerligt i alla kroppens leder, men vid artros bryts brosket ner utan att nÄgon nybildning sker. Artros kan förekomma i alla kroppens leder, men det Àr framför allt knÀ, höft och fingerleder som drabbas.SmÀrta Àr oftast det första symtomet pÄ sjukdomen. SmÀrtan behandlas i första hand med paracetamol eller non steroid inflammatory drugs (NSAID).

?GENDER IS NOTHING BUT IN OUR SOCIETY ITÂŽS EVERYTHING?

Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser sÄ olika ut, det vill sÀga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie dÀr jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de bÄda lÀnderna. Mina frÄgestÀllningar var: * Hur ser utredningsprocessen ut gÀllande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina? * Vad innebÀr Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken? * Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gÀllande transsexualism? * Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrÄn mina valda teorier? Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stÄtt bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare. I bÄde Sverige och Argentina tillhandahÄller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemÄl.

Inom vilka omrÄden behövs framtida biogassatsningar? : Future support to biogas production in Sweden

Energimyndigheten har frÄn Regeringen blivit tilldelad 100 miljoner kronor att fördela som investeringsstöd för att frÀmja en effektiv och utökad produktion, distribution samt anvÀndning av förnybara gaser sÄsom biogas. Myndigheten har samtidigt fÄtt i uppdrag att utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi och föreslÄ ÄtgÀrder som pÄ kort och lÄng sikt kan bidra till ökad anvÀndning av biogas. Denna strategi ska ocksÄ tjÀna som ett underlag för fördelning av olika former av stöd inom sektorn.Syftet med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla information som kan bidra som underlag vid upprÀttandet av den sektorsövergripande biogasstrategin. Ett annat syfte Àr att bidra med underlag för Energimyndighetens bedömning av var ett investeringsstöd kan ge störst effekt för den fortsatta utvecklingen inom biogasomrÄdet. Detta stöd avser den senaste, ovan nÀmnda, utlysning som Energimyndigheten gjort inom omrÄdet.

Retorik pÄ scen - En studie om scenisk kommunikation

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering : En fallstudie av Person Profil Analys

Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet Àr att fÄ djupare förstÄelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, Àr ett av Sveriges mest anvÀnda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ en sÄ detaljerad datainsamling och djupgÄende analys som möjligt. Organisationen vi studerat Àr ett av Sveriges landsting, som anvÀnder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillÀmpar testet vid rekrytering, i ambitionen att fÄ förstÄelse för varför landstinget har valt att anvÀnda Person Profil Analys.

Helstryp kontra sele - en studie om dess pÄverkan pÄ hunden

Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.

Kan tro och vetande förenas i en NutidsTeologi? : Diskussion utifrÄn Nathan Söderblom, Paul Tillich, Raimundo Panikkar och Ian G. Barbour m.fl.

4. SammanfattningMitt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka förutsÀttningarna för en nutidsteologi utifrÄn frÄgestÀllningen: Vad utmÀrker en teologi som har ett öppet förhÄllningssÀtt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgÄtt frÄn att en sÄdan ska kunna ge tillfredsstÀllande förklaringar pÄ förhÄllandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och ocksÄ pÄ det faktum att det finns mÄnga religioner med delvis motsÀgande sanningsansprÄk.Jag valde att utgÄ frÄn Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som tvÄ helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde anvÀndas i utforskningen av den ?döda materien? och samhÀlls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

Förhoppningar och hotbilder : En diskursanalys av Dagens Nyheters framstÀllning av den genförÀndrade maten Är 2000-2004

Sedan andra vÀrldskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förÀndrat sÄvÀl mÀnniskors omvÀrld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillÀmpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförÀndrade maten har dock inte gÄtt obemÀrkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt Àmne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen pÄ senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett Àmne som pÄ samma gÄng som det Àr tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vÄr vardag befinner sig medierna. DÄ deras roll Àr sÄ central Àr det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framstÀllning av frÄgan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs pÄ omrÄdet.

En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Grönstrukturplanering för framtiden ? Grönstrukturplanering i Eskilstuna och Örebro

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

<- FöregÄende sida