Sökresultat:
220 Uppsatser om Miljövänligt lantbruk - Sida 8 av 15
Från det livskraftiga lantbruket till det olönsamma : en studie av skäl till minskad verksamhetsomfattning och varför man bor kvar
This essay is a study that contributes to the larger research question ?Why do farms shut down?? The subject was chosen because it is a relevant problem that needs to be studied more. This study's boundary is to investigate the reasons for decisions leading to the farms at the Torstuna community, Fjärdhundra, changes in any activity scale or the outlook of the entire farm. When a decision is made, there are usually several reasons behind it and it is these reasons which this essay is aiming to study. The question "What are the reasons for the elderly to live on the farm even though the farm is not cultivated by them?" is also covered in the study.
C E Löfvenskiöld och hans mönsterritningar
C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga på den svenska landsbygden för att bättre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nästan inte förändrats under många århundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populära och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bättre miljö för djur och människor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytänkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dåtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utsträckning de Löfvenskiöldska spåren, trots stora förändringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begränsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktären på dessa byggnader.Fältstudien omfattade fyra olika anläggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset Näs Söderby utanför Uppsala, magasinet på Wappa säteri utanför Enköping, Mölnbo ladugård i Färinge och ladugården på Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen är att man fortfarande kan finna exempel på väl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förändrats över tid, finns spåren av Löfvenskiölds ritningar kvar och då i relativt oförändrat skick..
BESTRAFFA ELLER BEL?NA? En kvantitativ studie om milj?politik och v?ljarbeteende
A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement
necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for
implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that
implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question
directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters
would predominantly reward governments that implement more stringent environmental
policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also
possible that voters punish governments that implement more stringent environmental
policies in some contexts, but reward them in others.
Finansiering av djurstallar :
Syftet med detta arbete är att kontrollera om det går att låna pengar till att bygga stallar för animalieproduktion även om det inte finns en gård bakom som det finns mark på. Anledningen till det är att jag tror att man blir en bättre producent om man specialiserar sig och inte håller på med allting. Det är också mindre kapital som ska fram om man inte ska köpa mark som nystartad.
Jag har sammanställt ett ental frågor för att ha något och diskutera utifrån. Sedan har jag besökt några banker och diskuterat ämnet. Arbetet utgår helt ifrån vad som framkom under mötena.
Lantbruket som energiproducent : tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar för fjärrvärmeproduktion med lokalt skogsbränsle
A third party access to district heating networks has been proposed in Sweden, to increase the competition
on the district heating market. Such third party access could create opportunities for the agricultural sector
as an energy producer. This study describes the technical, economical and environmental prerequisites for a farmer cluster to build and run a heating plant, fueled with local wood fuel.
The heating plant in the described scenario is 8 MW and will supply a village of 1000 houses, and is fueled with wood chips exclusively. Supplying a heating plant with fuel puts high demands on the logistics, since there need to be a continuous flow of fuel. In the scenario, wood residues from felling and thinning is stored in stacks in the forest, and a few times a year chipped and transported to a storage area at the heating plant.
In the study, an estimation of the profitability has been made by estimating the cost of the investment,
personnel, operating and maintenance costs and costs for the fuel and ash handling.
Lean Produktion på mjölkföretag - fungerar det?
The contact company, LRF Konsult, is a consulting firm specialized in areas of law, real estate, finance and taxation. Discussions on the subject of agricultural improvement in the area of Lean, has primarily been driven by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry, where LRF Konsult also participated. This thesis can be seen as a preliminary study of how Lean can work within agricultural enterprises.The thesis primarily focuses on the possibilities dairy farms have to improve operations. What practical benefits they can obtain through the implementation of Lean. And how an implementation could take place.By visits to two dairy companies, and through interviewing their respective business leaders, an image of the companies activity for improvement, in connection to this thesis was established.
PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie
Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga
personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet
att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda
utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i
undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska
f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters
upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs.
Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av
kliniska f?rdigheter.
Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem
deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys.
Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.
Restaurangers profilering : Restaurangers användning av lokalt producerade råvaror och/eller lokala producenter
Det finns idag i Sverige många lantbruk och bönder som producerar livsmedel och grödor i olika stora skalor. Intresset för lokalt producerade råvaror är något som ökat i samhället och är ofta förekommande i media. Människor i restaurangbranschen har under många år använt sig av lokalt producerade råvaror, men i och med det ökade intresset från konsumenter så har möjligheterna till användandet ökat.Syftet med denna uppsats är att se hur restauranger använder sig av lokalt producerade råvaror som en del i sin marknadsföring. Vi vill också ta reda på vilket sätt kundens val av restaurang påverkas av restaurangers användande av lokalt producerade råvaror.Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer samt en kvantitativ enkät med kvalitativa metodinslag. Vi har genomfört tre intervjuer med verksamma inom restaurangbranschen samt distribuerat en enkät via ett socialt media riktad till restaurangkunder vilken var tänkt som ett komplement att ställa mot resultaten av intervjuerna.Resultatet av de undersökningar vi genomfört visar att definitionen av vad som anses vara lokalt producerat skiljer sig väldigt mycket från olika individer.
Varmluftstorktekniker och -funktioner inom lantbruket
I examensarbetet behandlas ämnet varmluftstorktekniker som används i dagens
moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken är något som förändras och finjusteras
konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de
fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar på är de som är mest relevanta för norra
Europa. Endast spannmålstorkar som torkar spannmål i tunna skikt behandlas.
Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan
Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.
Alternativa värdväxter för växtpatogener i svensk växtodling
Kraven på hög kvalité och höga skördar har länge varit en drivkraft för att effektivisera och utveckla växtodlingen. Lantbrukare har i alla tider försökt att minska de negativa effekter som ogräs, insekter, svampar, bakterier och virus har haft på skörden. Bekämpningen har sett olika ut genom åren och utvecklats utifrån kunskaper om skadegörarna och ogräsen. Växtföljder, jordbearbetning samt bekämpning kemiskt och mekaniskt är idag de främsta åtgärderna.
Målet med denna litteraturstudie är att ge en klarare bild av samspelet mellan besvärliga växtpatogener och dess värdväxter i dagens svenska lantbruk. På detta vis kan man dra slutsatser om huruvida ogräsfloran på ett fält har betydelse för vilka svamp- och virussjukdomar som kan tänkas uppkomma på detta fält.
Studien visade att flertalet svampsjukdomar och virusinfektioner kan drabba flera av våra vanligaste åkerogräs, men även arter som odlas i vall kan angripas.
Mätning av ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet :
Abstract
In order to make the modern agriculture less dependent on non-renewable external inputs, it
has to rely more on ecosystem services. The agricultural system produce not only food, fiber
and fuel, it also generates other ecosystem services such as e.g. photosynthesis, recycling of
nutrients, influencing local microclimate, pollination, biological control and detoxification of
noxious chemicals.
This study is an attempt to get a better understanding about the interaction among different
ecosystem services and different habitats capacity to generate them. An evaluation of eight
different methods is done. The ecosystem services studied are the ability to absorb solar
energy, biomass production, botanical diversity, decomposition and natural predation of
aphids.
Rehabilitering i staden : att planera för dem som inte tar någon plats
Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.
Lantbrukares möjlighet till en investering i solceller
When the costs for a company increase it is normal to look for alternatives to lower thesecosts. One of the expenditure that farmers have is energy costs. The price for the energy mayvary because of the free market. To look at the possibilities for a farmer to invest in sunpower, to make the company less sensitive for the changes on the electrical market, isinteresting. The biggest part of the electricity that is produced in Sweden comes from a fewcompanies on the market.
V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid
De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina
ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed
p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt
att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har
flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.