Sök:

Sökresultat:

220 Uppsatser om Miljövänligt lantbruk - Sida 5 av 15

UtvÀrdering av miljöbonus IP-lantbruk :

The Dairy business is changing a lot because of some scandals in the agricultural area for example the BSE crises in Great Britain. Because of the scandals the food industry and the farm association have created a certifying system; IP-Sigill Swedish standard system. We contacted SkÄnemejerier as they have been successful in the certifying area. They asked us if we wanted to do a study in the certifying area of dairy farmers. At SkÄnemejerier they gave us most of the literature in the area about certifying. The result of the study, is that we have taken up the most common remark?s. The most frequent remark is journal over routines in management of dairy cows on daily basis. Another remark of the study is that the frequency of the remarks decreases with greater production..

Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

BarriĂ€rer vid implementering av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage frĂ„n lantbruket : En intervjustudie med fokusgrupper av lantbrukare i Östergötland och Södermanlands lĂ€n

Fler krav stĂ€lls pĂ„ lantbruket för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget, vilket inte bara krĂ€ver kunskaper om hur detta ska genomföras utan ocksĂ„ engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik sĂ„vĂ€l som en sammanhĂ„llen uppfattning om vad som Ă€r problemet. Den hĂ€r studien berör hur lantbrukare frĂ„n Östergötland och Södermanlands lĂ€n upplever svĂ„righeter och möjligheter med implementeringen av miljöÄtgĂ€rder för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n lantbruket pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„. Utöver det ska möjligheter och svĂ„righeter identifieras gĂ€llande Ă„tgĂ€rderna för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svĂ„righeter och möjligheter har sĂ„vĂ€l en öppen induktiv analysmetod anvĂ€nts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage utifrĂ„n ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriĂ€rer för implementering av Ă„tgĂ€rder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare frĂ„n Södermanland och Östergötlands lĂ€n, som bedriver ekologisk produktion sĂ„vĂ€l som konventionell, har utförts.

Hur lantbrukare i Uppland pÄverkas av att producera lokalt och ekologiskt kött : en fallstudie om Upplandsbondens

Marknaden för lokal och ekologisk mat har vuxit och det finns idag flera olika försÀljningskanaler för produkter som produceras inom lantbruket. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lokala och ekologiska köttbönder i en förening i Uppland pÄverkas av sin valda produktionsinriktning och försÀljningskanal, samt hur de bedömer sin resiliens. Studien grundar sig huvudsakligen pÄ djupintervjuer. Det visade sig att lantbrukarna var nöjda med sÄvÀl att producera lokalt och ekologiskt, samt med den ekonomiska föreningen Upplandsbondens de var medlemmar i. Ekonomi, omsorg om djuren och gemenskap var tre av orsakerna till att de valde att gÄ med i föreningen och att producera lokalt och ekologiskt. Lantbrukarnas sjÀlvuppskattande resiliens hade överlag ett högt vÀrde..

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel och dess krav pÄ att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillÀmpa integrerat vÀxtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förÀndringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret pÄ Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsÀttningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre omrÄden; vÀxtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd, vÀxtskyddspolitik i Sverige och EU, dÀr lagar och rÀttsakter som berör vÀxtskydd och integrerat vÀxtskydd tas upp, och hur IPM bör tillÀmpas i praktiken, dÀr för? och nackdelar med integrerat vÀxtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rÄdgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekÀmpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. BekÀmpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framÄt inom omrÄdet. Den alltmer intensiva anvÀndningen av bekÀmpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fÀlt och skador pÄ nÀrliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, dÀr den kemiska bekÀmpningen minimerades i ett försök att skapa hÄllbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebÀr att lantbrukaren anvÀnder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen pÄ ett sÀtt sÄ att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska ÄtgÀrder för att minska kemikalieanvÀndningen. I Sverige fördelas vÀxtskyddsfrÄgor över ett flertal myndigheter och organisationer, dÀr Jordbruksverket Àr expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa nÀringen, arbetar myndigheter, vÀxtrÄdgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge rÄd och informera snabbt om förÀndringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebÀr en del förÀndringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frÄgor som berör regleringen och anvÀndningen av bekÀmpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och dÀrigenom börja tillÀmpa mindre bekÀmpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekÀmpningsmedel att minska. Sverige hÄller i dagslÀget pÄ att ta frÄn handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillÀmpar IPM. III BÄde rÄdgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt pÄ IPM och tror att det kommer att tillföra nÄgot till deras odlingar. Det framkom Àven en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillÀmpas inte fÄr missgynna de svenska lantbrukarna i jÀmförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag rÄder brist pÄ information om implementeringsprocessen. BÄde rÄdgivare och odlare saknar alternativ till tillÄtna kemiska bekÀmpningsmedlen som finns idag och att utbudet pÄ verksamma substanser i medlen mÄste bli bÀttre för att minska risken för resistens. Det Àr dÀrför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekÀmpningsmedel..

AnvÀndning av redovisningsinformation och rÄdgivning i mikroföretags beslutsfattande : -En jÀmförande studie av tvÄ branscher

Mer Àn nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och stÄr i framkant nÀr det gÀller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom anvÀndning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte Àr anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom anvÀndning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat dÀr anvÀndningsnivÄn varierar frÄn studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjÀmförande eller att de enbart undersökt en bransch.

Produktivitet vid stubblyftning :

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Ett levande jordbruk skapar en levande landsbygd : en empirisk studie med fokus pÄ den ekologiska produktionen

I ett samhÀlle dÀr mÀnniskor blir allt mer miljömedvetna, vÀxer efterfrÄgan pÄ nÀrproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden stÀller höga krav pÄ vÄra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gÄrdar lÀggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut pÄ grund av import frÄn andra lÀnder. Ett socialt och ekologiskt hÄllbart lantbruk Àr viktigt för den svenska landsbygden. MÀnniskor som tillsammans verkar pÄ landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus pÄ ekologiska lantbrukare och syftet Àr att visa pÄ vilket sÀtt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstÄ lantbrukarens vardagsverklighet som stÀndigt Àr under pÄverkan av politiken. Uppsatsen Àr indelad i tre delar dÀr den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

Sha Jun

The agriculture in Sweden today uses chemical substances to control vermin, weed and diseases. This usage shows through polluted subsoil water and trace elements in the food we eat. There?s a risk that additional symptoms will arise in the future. Our product Sha Jun, developed in 2006-2007, is an attempt to try and minimize the need of chemicals in the agriculture. The idea started with the attempt to minimize the usage of pesticides on the cropland.

Utveckling i samarbete : lantbrukarsamarbete inom biogasproduktion i Sverige

FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlĂ€ggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bĂ„de gĂ„rdsbiogasanlĂ€ggningar och större gemensamt Ă€gda samrötningsanlĂ€ggningar. En satsning pĂ„ biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dĂ„ gödselhanteringens klimatpĂ„verkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersĂ€tta anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen. Trots investeringsstöd Ă€r det fĂ„ biogasanlĂ€ggningar som uppnĂ„tt lönsamhet i sin biogasproduktion. FrĂ„n flera hĂ„ll efterfrĂ„gas ökad andel samarbeten för att kunna nĂ„ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstĂ„tt inom gödselbaserad biogasproduktion dĂ€r lantbrukare Ă€r nyckelaktörer.

UppvÀrmning av mjölkgÄrd med ved, flis eller havre :

The background for my thesis is the fact that with rising electricity and oil prices it becomes interesting to calculate on alternative heating systems. I have chosen to calculate upon my parents? farm, which today heats the dwelling house with wood. This is very time-consuming work, time which could be spent on other work. The main objective for this study is to compare three different heating systems to decide how they differ considering effort and cost. The result from the calculations was that grain-heating system demanded the least amount of work, but the total cost was a little higher compared to chips heating. Chips heating required half as much work as today?s wood heating and had a little lower total costs compared with the corn heating. Which system to choose largely depends on how the own work is valued.

Cow power : hÄllbar mjölkproduktion i framtiden

För att fÄ mjölkproduktionen mer hÄllbar och göra den till en naturlig del i samhÀllet samt att integrera den med miljön i största möjliga utstrÀckning har en projektgrupp pÄ Wageningen Universitet i NederlÀnderna fÄtt i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen frÄn olika synvinklar och inte anvÀnda traditionell filosofi nÀr det gÀller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se pÄ alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och Àven allmÀnhetens behov och utefter det skapat prototyper pÄ mjölkgÄrdar för att göra produktionen mer hÄllbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översÀttas som Kraften frÄn kon. För att fÄ bÀttre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig frÀmst pÄ det material som sammanstÀllts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vÄrt besök pÄ Wageningen Universitet.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->