Sökresultat:
220 Uppsatser om Miljövänligt lantbruk - Sida 5 av 15
UtvÀrdering av miljöbonus IP-lantbruk :
The Dairy business is changing a lot because of some scandals in the agricultural area
for example the BSE crises in Great Britain. Because of the scandals the food industry
and the farm association have created a certifying system; IP-Sigill Swedish standard
system.
We contacted SkÄnemejerier as they have been successful in the certifying area.
They asked us if we wanted to do a study in the certifying area of dairy farmers. At
SkÄnemejerier they gave us most of the literature in the area about certifying.
The result of the study, is that we have taken up the most common remark?s. The most
frequent remark is journal over routines in management of dairy cows on daily basis.
Another remark of the study is that the frequency of the remarks decreases with greater
production..
Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation
Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.
BarriĂ€rer vid implementering av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage frĂ„n lantbruket : En intervjustudie med fokusgrupper av lantbrukare i Ăstergötland och Södermanlands lĂ€n
Fler krav stĂ€lls pĂ„ lantbruket för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget, vilket inte bara krĂ€ver kunskaper om hur detta ska genomföras utan ocksĂ„ engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik sĂ„vĂ€l som en sammanhĂ„llen uppfattning om vad som Ă€r problemet. Den hĂ€r studien berör hur lantbrukare frĂ„n Ăstergötland och Södermanlands lĂ€n upplever svĂ„righeter och möjligheter med implementeringen av miljöÄtgĂ€rder för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n lantbruket pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„. Utöver det ska möjligheter och svĂ„righeter identifieras gĂ€llande Ă„tgĂ€rderna för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svĂ„righeter och möjligheter har sĂ„vĂ€l en öppen induktiv analysmetod anvĂ€nts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage utifrĂ„n ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriĂ€rer för implementering av Ă„tgĂ€rder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare frĂ„n Södermanland och Ăstergötlands lĂ€n, som bedriver ekologisk produktion sĂ„vĂ€l som konventionell, har utförts.
Hur lantbrukare i Uppland pÄverkas av att producera lokalt och ekologiskt kött : en fallstudie om Upplandsbondens
Marknaden för lokal och ekologisk mat har vuxit och det finns idag flera olika försÀljningskanaler för produkter som produceras inom lantbruket. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lokala och ekologiska köttbönder i en förening i Uppland pÄverkas av sin valda produktionsinriktning och försÀljningskanal, samt hur de bedömer sin resiliens. Studien grundar sig huvudsakligen pÄ djupintervjuer. Det visade sig att lantbrukarna var nöjda med sÄvÀl att producera lokalt och ekologiskt, samt med den ekonomiska föreningen Upplandsbondens de var medlemmar i.
Ekonomi, omsorg om djuren och gemenskap var tre av orsakerna till att de valde att gÄ med i föreningen och att producera lokalt och ekologiskt. Lantbrukarnas sjÀlvuppskattande resiliens hade överlag ett högt vÀrde..
Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin
I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.
Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel
I
och
med
införandet
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
om
hÄllbart
anvÀndande
av
bekÀmpningsmedel
och
dess
krav
pÄ
att
alla
yrkesverksamma
inom
lantbruk
ska
tillÀmpa
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
senast
den
1
januari
2014,
kommer
en
rad
förÀndringar
att
ske
i
det
svenska
lantbruket.
I
Sverige
ligger
ansvaret
pÄ
Jordbruksverket
att
fördela
och
informera
om
IPM
och
hur
implementeringen
kommer
att
genomföras.
Examensarbetet
(fortsÀttningsvis
kallad
rapporten)
syftar
till
att
visa
hur
den
teoretiska
och
praktiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
kommer
att
se
ut.
Rapporten
innefattar
tre
omrÄden;
vÀxtskyddsproblem
i
Sverige
och
EU,
med
innebörden
samt
den
teoretiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd,
vÀxtskyddspolitik
i
Sverige
och
EU,
dÀr
lagar
och
rÀttsakter
som
berör
vÀxtskydd
och
integrerat
vÀxtskydd
tas
upp,
och
hur
IPM
bör
tillÀmpas
i
praktiken,
dÀr
för?
och
nackdelar
med
integrerat
vÀxtskydd
samt
informationsflödet
mellan
myndigheter,
rÄdgivare
och
odlare
tas
upp
genom
en
intervjustudie.
I
början
av
1900?talet
introducerades
de
första
syntetiska
bekÀmpningsmedlen
till
lantbrukarnas
lycka.
BekÀmpningen
av
skadegörare
kunde
nu
utföras
effektivare
och
forskningen
gick
snabbt
framÄt
inom
omrÄdet.
Den
alltmer
intensiva
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedlen
ledde
under
1950-Â?talet
till
problem
med
resistens
i
fÀlt
och
skador
pÄ
nÀrliggande
miljö.
Problemen
ledde
fram
till
att
alternativa
metoder
inom
lantbruket
började
undersökas,
dÀr
den
kemiska
bekÀmpningen
minimerades
i
ett
försök
att
skapa
hÄllbara
ekosystem.
Det
var
detta
som
blev
förgrunden
till
det
som
vi
idag
kallar
IPM.
Begreppet
IPM
innebÀr
att
lantbrukaren
anvÀnder
sig
av
förebyggande
metoder
för
att
minska
angrepp
av
skadegörare,
genom
att
skaffa
sig
kunskap
om
skadegörarens
biologi
för
att
kunna
förbereda
odlingen
pÄ
ett
sÀtt
sÄ
att
angrepp
kan
minimeras,
genom
förebyggande
och
odlingstekniska
ÄtgÀrder
för
att
minska
kemikalieanvÀndningen.
I
Sverige
fördelas
vÀxtskyddsfrÄgor
över
ett
flertal
myndigheter
och
organisationer,
dÀr
Jordbruksverket
Ă€r
expertmyndighet
inom
lantbruk.
Genom
olika
projekt
som
exempelvis
Greppa
nÀringen,
arbetar
myndigheter,
vÀxtrÄdgivningsföretag
och
organisationer
samlat
för
att
kunna
ge
rÄd
och
informera
snabbt
om
förÀndringar
och
problem
som
sker
i
lantbruket.
Arbetet
med
implementeringen
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
innebÀr
en
del
förÀndringar
i
den
svenska
lagstiftningen.
Direktivet
behandlar
frÄgor
som
berör
regleringen
och
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedel.
Genom
att
anpassa
odlingarna
till
IPM
och
dÀrigenom
börja
tillÀmpa
mindre
bekÀmpningsintensiva
odlingsmetoder
kommer
andelen
kemiska
bekÀmpningsmedel
att
minska.
Sverige
hÄller
i
dagslÀget
pÄ
att
ta
frÄn
handlingsplaner
för
införandet
av
IPM
och
hur
lantbrukarna
skall
kunna
uppvisa
att
de
tillÀmpar
IPM.
III
BÄde
rÄdgivare
och
odlare
som
ingick
i
intervjustudien
ser
positivt
pÄ
IPM
och
tror
att
det
kommer
att
tillföra
nÄgot
till
deras
odlingar.
Det
framkom
Ă€ven
en
del
orosmoment
till
exempel
att
de
svenska
kraven
för
hur
IPM
ska
tillÀmpas
inte
fÄr
missgynna
de
svenska
lantbrukarna
i
jÀmförelse
med
övriga
lantbrukare
inom
EU
och
att
det
i
dag
rÄder
brist
pÄ
information
om
implementeringsprocessen.
BÄde
rÄdgivare
och
odlare
saknar
alternativ
till
tillÄtna
kemiska
bekÀmpningsmedlen
som
finns
idag
och
att
utbudet
pÄ
verksamma
substanser
i
medlen
mÄste
bli
bÀttre
för
att
minska
risken
för
resistens.
Det
Ă€r
dÀrför
viktigt
med
forskning
och
utvecklingen
inom
alternativa
bekÀmpningsmedel..
AnvÀndning av redovisningsinformation och rÄdgivning i mikroföretags beslutsfattande : -En jÀmförande studie av tvÄ branscher
Mer Àn nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och stÄr i framkant nÀr det gÀller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom anvÀndning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte Àr anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom anvÀndning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat dÀr anvÀndningsnivÄn varierar frÄn studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjÀmförande eller att de enbart undersökt en bransch.
Produktivitet vid stubblyftning :
Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.
EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN
The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.
Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation
I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga
ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags
arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom
?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och
deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt
konsensus inom ?mnet.
I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras
finansiella prestationer.
Ett levande jordbruk skapar en levande landsbygd : en empirisk studie med fokus pÄ den ekologiska produktionen
I ett samhÀlle dÀr mÀnniskor blir allt mer miljömedvetna, vÀxer efterfrÄgan pÄ nÀrproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden stÀller höga krav pÄ vÄra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gÄrdar lÀggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut pÄ grund av import frÄn andra lÀnder. Ett socialt och ekologiskt hÄllbart lantbruk Àr viktigt för den svenska landsbygden. MÀnniskor som tillsammans verkar pÄ
landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus pÄ ekologiska lantbrukare och syftet Àr att
visa pÄ vilket sÀtt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstÄ lantbrukarens
vardagsverklighet som stÀndigt Àr under pÄverkan av politiken.
Uppsatsen Àr indelad i tre delar dÀr den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.
Sha Jun
The agriculture in Sweden today uses chemical substances to control vermin, weed
and diseases. This usage shows through polluted subsoil water and trace elements in
the food we eat. There?s a risk that additional symptoms will arise in the future.
Our product Sha Jun, developed in 2006-2007, is an attempt to try and minimize the
need of chemicals in the agriculture. The idea started with the attempt to minimize the
usage of pesticides on the cropland.
Utveckling i samarbete : lantbrukarsamarbete inom biogasproduktion i Sverige
FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. Ă
r 2009
infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlÀggningar som i huvudsak rötar
stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bÄde gÄrdsbiogasanlÀggningar och
större gemensamt Àgda samrötningsanlÀggningar. En satsning pÄ biogas inom
lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dÄ gödselhanteringens klimatpÄverkan
reduceras samtidigt som biogasen kan ersÀtta anvÀndningen av fossila brÀnslen.
Trots investeringsstöd Àr det fÄ biogasanlÀggningar som uppnÄtt lönsamhet i sin
biogasproduktion. FrÄn flera hÄll efterfrÄgas ökad andel samarbeten för att kunna
nÄ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket.
I studien undersöks de samarbetsformer som uppstÄtt inom gödselbaserad
biogasproduktion dÀr lantbrukare Àr nyckelaktörer.
UppvÀrmning av mjölkgÄrd med ved, flis eller havre :
The background for my thesis is the fact that with rising electricity and oil prices it becomes interesting to calculate on alternative heating systems. I have chosen to calculate upon my parents? farm, which today heats the dwelling house with wood. This is very time-consuming work, time which could be spent on other work.
The main objective for this study is to compare three different heating systems to decide how they differ considering effort and cost.
The result from the calculations was that grain-heating system demanded the least amount of work, but the total cost was a little higher compared to chips heating. Chips heating required half as much work as today?s wood heating and had a little lower total costs compared with the corn heating.
Which system to choose largely depends on how the own work is valued.
Cow power : hÄllbar mjölkproduktion i framtiden
För att fÄ mjölkproduktionen mer hÄllbar och göra den till en naturlig del i samhÀllet samt att integrera den med miljön i största möjliga utstrÀckning har en projektgrupp pÄ Wageningen Universitet i NederlÀnderna fÄtt i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen frÄn olika synvinklar och inte anvÀnda traditionell filosofi nÀr det gÀller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se pÄ alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och Àven allmÀnhetens behov och utefter det skapat prototyper pÄ mjölkgÄrdar för att göra produktionen mer hÄllbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översÀttas som Kraften frÄn kon. För att fÄ bÀttre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig frÀmst pÄ det material som sammanstÀllts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vÄrt besök pÄ Wageningen Universitet.