Offentlig upphandling är ett område som varje år omsätter stora belopp i Sveriges ekonomi. När en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjänster som inte är av obetydligt belopp skall enheten tillämpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. Rättsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg från den för offentlig upphandling gällande likabehandlingsprincipen.

Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter.Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten.

Offentlig upphandling är ett område som varje år omsätter stora belopp i Sveriges ekonomi. När en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjänster som inte är av obetydligt belopp skall enheten tillämpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. Rättsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg från den för offentlig upphandling gällande likabehandlingsprincipen.

Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Idag läggs tygspill1 på skyhöga deponiberg eller går till förbränning runt om i världen. Det här beteendet behöver en förändring och det fort. Resurserna till att framställa jungfruliga2 tyger av olja börjar sina och trots det är det billigare att köpa jungfruligt material än återvunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet från Swegmark of Swedens storsäljande behå, vilket idag hamnar på soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt återvinnas till. För att bidra till en värld där tygspill får ett värde har kemikalierna, vilka tillsätts under beredningsprocessen, setts över.

Problemställning och syfte: Bromerade flamskyddsmedel (BFR) används i många varor och produkter. Polybromerade difenyletrar (PBDEs) är en av dessa och deras kemiska struktur liknar den i miljögiftet PCB och kan på samma sätt lagras upp i miljön samt skada människor och djur. På arbetsplatser där BFR förekommer riskerar medarbetarna att exponeras. I den här studien har olika BFR undersökts i samband med servicearbete på flygplan. Målet har varit att jämföra förekomsten i damm och luft, samt blod (serum) med resultat från tidi­gare studier.Metod: Damm- och luftprovtagning har genomförts vid olika faser av service­arbetet.

SammanfattningVårt intresse att studera hemelektronikbranschen i Sverige grundar sig i viljan att se hurföretag agerar strategiskt när det råder nästintill perfekt konkurrens på en marknad.Utgångspunkten i problematiseringen var att ta reda på hurdan syn företagen, som uppsatsenberör, har på den marknad de befinner sig. Utifrån den beskrivningen har vi sedan sett till hurföretagen önskar positionera sig för att sedan följa upp deras uttalanden och se om dessastämmer överens med verkligheten.För att studera detta har vi valt att utföra en kvalitativ fallstudie. Intervjuer har gjorts mednyckelpersoner på två större företag inom branschen. Detta för att få en så djuplodande bildav branschen som möjligt.Genom att arbeta utefter Michael E Porters teorier kring strategi och hur företag skaparvaraktiga konkurrensfördelar har vi byggt upp ett ramverk, med en förenklad värdekedja ispetsen, som förtydligar företagens ageranden inom hemelektronikbranschen. Värdekedjananvänds för att se om de undersökta företagen verkligen positionerar sig som de säger.Båda företagen i studien har visat sig ha stora brister i sitt sätt att leva upp till sina uttaladestrategier.

Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag ? Sveriges kungliga hovleverantörer.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Livsmedelsdistributören Dagab håller på att lägga om sin leveransstruktur för sina olika lager i Sverige. Omläggningen leder till att en annan typ av varor kommer att hanteras och förmodligen kommer de nya varorna kräva större yta då de ställs upp inför leverans. Dagab har bett oss att undersöka om det går att effektivisera flödet av pallarna på lagret i Jordbro. Då vi ansåg att simulering skulle vara ett bra verktyg för att undersöka detta bestämde vi oss för att i rikta in examensarbetet mot att bygga en simuleringsmodell. Genom att införa förändringar i en modell istället för i ett verkligt system kan konsekvenser och tendenser undersökas i modellen istället för i ett riktigt system.

Med hjälp av denna studie ska det klargöras vilka effekter butiksaktivteter kan ha på försäljningen i butiker inom livsmedelsbranscher. Vi har utformat två olika exponeringar i två ICA nära butiker. Exponeringarna har baserats på AIDAS-modellen i stor utsträckning samtidigt som vi studerade relevant teori om marknadsföring i butik har vi utformat våra exponeringar. Vi har tittat närmre på hur sinnesmarknadsföring kan påverka vid dessa aktiviteter. Butiksaktiviteterna har varit en tyst och en högljud exponering av maträtten "Korv Stroganoff".

Sapa Profiler AB är ett företag inom den svenska metallindustrin och tillhör koncernen Sapa Group som finns över stora delar av världen. Bolaget är en del av koncernens kärnverksamhet Profiler som specialiserat sig på framställning av strängpressade profiler i aluminium.Inom det strategiska affärssegmentet Automotive förses transportindustrin med komponenter till olika typer av fordon. Under de senaste åren har kundernas serviceanspråk ökat vilket bland annat yttrar sig i krav på kortare leveranstider och högre frekvens på inleveranserna. I dagsläget avhjälps högre servicekrav genom att ett lager lokaliseras i kundens närhet. Strategin leder i förlängningen till en decentraliserad lagerstruktur som kan vara svår att styra och kontrollera.

Att varumärken utvidgar sig är inget nytt fenomen, däremot börjar det bli allt vanligare med varumärkesutvidgningar mot banktjänster. Varumärken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumärken till att även erbjuda banktjänster. Trots den omfattandeforskningen om varumärken och varumärkesutvidgningar mot nya varor och tjänster finns det knappt någon alls forskning om varumärkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som påverkar utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden.Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för vad som är viktigt i en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgå från Aaker och Kellers modell från 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumärkeskapital, varumärkesförtroende och uppfattad risk.För att kunna se vilka komponenter som är viktiga vid en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot banktjänster, har författarna utefter vissa förbestämda kriterier valt tre varumärken.

I den allt mer globaliserade värld vi lever i blir det vanligare att göra affärer mellanolika länder. Sverige räcker inte till för alla varor och tjänster som produceras här ochlandet behöver därför hitta nya marknader för sina produkter. Sverige exporterar årligenvaror och tjänster som motsvarar 50 % av Sveriges BNP. Med andra ord görs det väldigtmycket affärer med andra länder. Men hur väl förberedda är medarbetarna på desvenska företagen för att göra affärer med främmande kulturer? Detsamma gällerföretagen, hur väl förberedda är de på denna utveckling? Vad gör de av den kunskapoch kompetens som finns på så många företag?I dagsläget är Tyskland vårt största exportland och även om det ligger Sverige närakulturellt så är de affärsmässiga kulturskillnaderna större.