Sök:

Sökresultat:

51 Uppsatser om Miljövänlig toalett - Sida 2 av 4

25 kvm Komplementbyggnad (Attefallshus)

Sommaren 2014 blev det tillÄtet att bygga en komplementbyggnad pÄ 25 kvm utan att behöva söka bygglov. Denna byggnad Àr möjlig att inreda för permanentboende. PÄ grund av den höga bostadsbristen var tanken frÄn regeringen en möjlighet till uthyrning till unga vuxna som studerar eller vill flytta hemifrÄn. Det som behövs för att bygga en komplementbyggnad pÄ tomten Àr att lÀmna in en bygganmÀlan och sedan invÀnta ett startbesked. En bygganmÀlan kan kosta olika beroende pÄ i vilken kommun den sökande tÀnkt bygga.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

TillgÀnglighet i gallerior för personer med funktionsnedsÀttningar

TillgÀnglighet i vÄrt samhÀlle innebÀr att alla, trots funktionsnedsÀttningar, ska kunna anvÀnda publika lokaler och övriga allmÀnna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgÀnglighetsfrÄgor dÄ de arbetar för att personer med funktionsnedsÀttning ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under Är 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgÀnglig för alla medborgare i slutet av Är 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten i gallerior för personer med funktionsnedsÀttning.

Den offentliga platsens exkluderande och inkluderande förmÄga : utifrÄn fysiska element pÄ Gustav Adolfs torg i Malmö

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmÀnheten, men ÀndÄ har exkluderande design givits större utrymme pÄ offentliga platser vÀrlden över och sÄ Àven i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestÄende av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrÄn element som Àr vanligt förekommande pÄ offentliga platser, vilka utgjordes av bÀnk, mur, toalett och fontÀn. Undersökningen resulterade i hur dessa element anvÀnds och av vem. Resultatet frÄn fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frÄgan kring vad exkluderande och inkluderande design Àr, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att anvÀnda den hÀr typen av utformning pÄ offentliga platser.

Vilse i bÀrskogen

I september 2013 samlades runt 200 thailÀndska bÀrplockare i protest pÄ en grusparkering i UmeÄ. Trots att de plockat bÀr sex dagar i veckan under nÀstan tvÄ mÄnader hade bÀrplockarna inte fÄtt nÄgon lön. För att finansiera resan till Sverige hade mÄnga av dem tagit stora lÄn i hemlandet och om de ÄtervÀnde de till Thailand utan pengar att kunna betala lÄnen med sÄ skulle deras mark och bostÀder beslagtas. Pressen blev sÄ stor att en av de strejkande bÀrplockarna hÀngde sig inne pÄ en toalett.Det Àr inte första gÄngen bÀrplockare blir lurade pÄ sina löner. Varje Är kommer tusentals fattiga risbönder frÄn Thailand till de svenska bÀrskogarna i tron om att tjÀna pengar som motsvarar flera Ärslöner i deras hemland.

MĂ€ns upplevelser av att leva med urininkontinens

Urininkontinens Àr ett av vÄra stora folkhÀlsoproblem. Kvinnor drabbas oftare Àn mÀn, men efter 75-Ärs Älder Àr det ungefÀr lika vanligt hos bÄda könen. Syftet med studien var att undersöka hur mÀns upplevelser av att leva med urininkontinens belystes i litteraturen. Metoden var en litteraturstudie som baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa. Under bearbetningen av artiklarna framtrÀdde olika teman som slutligen resulterade i tre övergripande rubriker.

Lokalernas pÄverkan pÄ förskoleverksamheten

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en förskolas verksamhet pÄverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna pÄverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts Àr liten och har inte toalett och kapprum inne pÄ avdelningen, och frÄgan Àr vilken betydelse det har. Studien har genomförts pÄ en smÄbarnsavdelning med hjÀlp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen.

Att se ut men inte vara som alla andra: MĂ€nniskors upplevelser av att leva med en magtarmsjukdom

NÀr en person drabbas av en magtarmsjukdom pÄverkas hela kroppen. Att leva med problem frÄn mage och tarm innebÀr en osÀkerhet eftersom det inte gÄr att veta frÄn den ena dagen till den andra hur man ska mÄ. DÄ det gÀller magtarmsjukdomar upplevs ofta en stor förÀndring i livet, för mÄnga blir det en svÄr livskris. Det svÄraste upplevs av de flesta att inte se ut som vanligt, trots sjukdom. Detta leder lÀtt till dÄlig förstÄelse bland de mÀnniskor som man möter.

LivsmedelsaffÀrers tillgÀnglighet för personer som Àr rullstolsburna

Arbetsterapeuters mÄl Àr att frÀmja mÀnniskors möjligheter att leva ett vÀrdefullt liv efter sina önskemÄl och behov i förhÄllande till omgiv- ningens krav. FunktionsnedsÀttningar och nedsatt aktivitetsförmÄga skapar begrÀnsningar i tillvaron och vÄllar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhÀllet krÀvs att den offentliga miljön Àr tillgÀnglig. I nationella handlingsplanen föreslÄr regeringen mÄl och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudomrÄdena Àr att skapa ett tillgÀngligt samhÀlle.

LivsmedelsaffÀrers tillgÀnglighet för personer som Àr rullstolsburna

Arbetsterapeuters mÄl Àr att frÀmja mÀnniskors möjligheter att leva ett vÀrdefullt liv efter sina önskemÄl och behov i förhÄllande till omgiv- ningens krav. FunktionsnedsÀttningar och nedsatt aktivitetsförmÄga skapar begrÀnsningar i tillvaron och vÄllar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhÀllet krÀvs att den offentliga miljön Àr tillgÀnglig. I nationella handlingsplanen föreslÄr regeringen mÄl och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudomrÄdena Àr att skapa ett tillgÀngligt samhÀlle.

Utveckling och konstruktion av mobil personlyft anpassad för bariatrivÄrd

Studier visar pÄ att befolkningen i vÀrlden blir allt mer överviktig. Denna utveckling leder till att nya krav stÀlls pÄ att sjukvÄrdsutrustning och hjÀlpmedel ska vara anpassade för att kunna hantera dessa personer.Det hÀr examensarbetet har syftat till att utveckla en mobil personlyft anpassad för tunga brukare. En mobil personlyft anvÀnds för att lyfta och förlytta brukaren med hjÀlp av en sele eller bÄr. Ett typiskt anvÀndningsomrÄde Àr att förflytta en person frÄn sÀng till rullstol eller toalett. Fokus har legat pÄ att ta fram en produkt som lyfter och rymmer en person som vÀger 350kg samtidigt som den Àr unikt lÀtt att hantera och manövrera för anvÀndaren.Mobillyften utvecklades genom ?Ulrich & Eppingers? metod för produktutveckling.

Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Nybyggnation av vÄtrum : JÀmförelse mellan förtillverkat och platsbyggt

Con-Form AS Àr en norskÀgd stomentreprenör som projekterar och egentillverkar byggdelarsÄsom vÀgg, bjÀlklagselement, pelare, balk, trappor och vÄtrumsmoduler. Att tillverkavÄtrumsmoduler Àr en relativt ny och obeprövad byggteknik i Sverige gentemot platsbyggdavÄtrum. Anledningarna till valet av en specifik produkt Àr priset och kvalitén.Den prisjÀmförelse som utförts i denna rapport Àr framtagen utifrÄn produktion av tjugofyravÄtrum. VÄtrummet som har kostnadskalkylerats Àr pÄ 5,9 m2 och bestÄr av en toalett, ettduschset med draperi samt ett handfat med tillhörande underskÄp och armaturer.Kostnaden för vÄtrumsmodulen har tagits fram av Con-Form Töcksfors AB och kostnaden fördet platstillverkade vÄtrummet av NCC Karlstad i samarbete med underentreprenörer. I dettafall blev summan för det platstillverkade vÄtrummet 52 500 SEK och summan förvÄtrumsmodulen 50 900 kr.

Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->