Sökresultat:
1734 Uppsatser om Miljövänlig energi - Sida 24 av 116
PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie
Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga
personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet
att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda
utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i
undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska
f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters
upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs.
Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av
kliniska f?rdigheter.
Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem
deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys.
Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.
KaraktÀrisering av avfallsbrÀnslen
All products will eventually end up as waste, which in a sustainable society has to be handled in an efficient and environment friendly way. This report focuses on waste fractions meant for combustion, often difficult to characterize. However, more homogeneous fractions that are treated biologically are also discussed.The study concerns the region of BorÄs, Sweden, where the waste plant Sobacken has provided a good starting point. On this site, fuel to the Energy-from-Waste plant of BorÄs Energi is prepared and the biological waste is treated through anaerobic digestion.One important part of the study has been to collect experience-based knowledge from the technical staff at Sobacken and BorÄs Energi. This information was compiled into an overview of wanted and unwanted fractions to the preparation plant and the boilers respectively.
Hur pÄverkar motivation, prestation, makt och konflikter kooperativs mÄluppfyllelse? : En studie av fyra konsumetkooperativ i VÀrmland
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Energideklaration av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö : utredning, deklaration och fördjupning nattkyla
Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingÄr det Àven att ge ÄtgÀrdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har ocksÄ utförts. Examensarbetet Àr uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrÄn verksamhet och byggnadstyp och dÀrefter utreds om de ska energideklareras.
MÄnga bÀckar smÄ, blir det bÀttre dÄ? : En studie om den smÄskaliga vattenkraftens för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv
Idag stÄr vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpÄverkan och förlust av biologisk mÄngfald. Vattenkraften Àr en förnybar energikÀlla som kan producera el med lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Sverige har en lÄng tradition av att utnyttja vattnet som energikÀlla och har det senaste Ärhundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag stÄr vattenkraften för nÀstan hÀlften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften pÄverka den biologiska mÄngfalden och vattendragen negativt. Av ungefÀr 2100 kraftverk stÄr de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltsÄ ett stort antal smÄskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att pÄverka vattendragen negativt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om elproduktionen frÄn smÄskalig vattenkraft Àr försvarbar sett till dess miljöpÄverkan.
Energideklarationer enligt EU-direktivet
Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebÀr att EU vill minska unionens importberoende inom energiomrÄdet genom att effektivisera energianvÀndningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav pÄ att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pÄgÄr fortfarande. Den 16 mars 2006 överlÀmnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" till riksdagen.
Uppsatsen vill lyfta fram om, och i sÄ fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.
LĂ GTEMPERERAD LUFTBUREN VĂRME OCH BYGGNADSINTEGRERAD FĂRNYBAR ENERGIUTVINNING Â I HĂ LLBARA ĂSTRA SALA BACKE, UPPSALA
Uppsala kommun har beslutat att bebygga omrĂ„det Ăstra Sala backe, belĂ€get mellan GrĂ€nby i norr och BolĂ€nderna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet berĂ€knas starta 2013. OmrĂ„det Ă€r tĂ€nkt att ha en hĂ„llbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvĂ€ndningen med utgĂ„ngspunkt frĂ„n första etappens planerade byggnader. HuvudfrĂ„gorna för arbetet har varit följande:GĂ„r det ur lĂ„gtempererad fjĂ€rrvĂ€rme att utvinna tillrĂ€ckligt med energi för att tĂ€cka vĂ€rmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet Ă€r utfört i samrĂ„d med Arne Roos och Magnus Ă
berg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillstÄndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehÄller en bakgrundsbeskrivning, berÀkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvÀrmning och elproduktion hos smÄskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvÀrmning med olika fjÀrrvÀrmetemperaturer och dels byggnader med solfÄngare och solceller.BerÀkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan pÄ vilken temperatur tilluften behövdes vÀrmas till.
NÀr det individuellt rationella blir kollektivt slöseri : Bör fstighetsbolagen i Karlstad införa individuell mÀtning av vatten och vÀrme?
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
BrÀnslehedging : Hur sÀkrar flygbolagen sig mot ett högt oljepris?
Dagens samhÀlle krÀver mer energi Àn nÄgonsin, 80 procent av vÀrldens energi kommer ifrÄn fossila brÀnslen. EfterfrÄgan pÄ olja har ökat kraftigt samtidigt som upptÀckten av nya fynd och produktionsutbyggnad inte kunnat matcha denna utveckling. En bransch som Àr kÀnslig för ett högt oljepris Àr flygbolagsbranschen. 12 till 14 procent av flygbolagens rörliga kostnader bestÄr av brÀnsle. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika flygbolag hanterar ett högt oljepris.
Elektrisk integrering och projektering av förnybar energi i svagt lokalt elnÀt
För att en kvalitativ och driftsÀker kraftomvandling frÄn vind till elkraft skall erhÄllas stÀlls krav pÄ en mÀngd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer krÀver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimÀngd skall kunna omvandlas pÄ ett driftsÀkert och energieffektivt vis som vindkraftsÀgare, nÀtÀgare krÀver. Vinden Àr som bekant en oberÀknelig kraftkÀlla. Variationerna i styrka och tid kan innebÀra en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nÀtet och belastningen. Konsekvenserna kan bero pÄ vilken typ av teknik som Àr installerad i de olika delarna av energisystemet och i omrÄdets elnÀt.
Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan
Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.
Optimering av SNCR-system i en biobrÀnsleeldad panna : möjligheter till minskade NOx-utslÀpp för ENA Energi
Emission of nitrogen oxides as well as carbon monoxides is an inevitable result of combustion. A Swedish law "Law of environmental fee for emissions of nitrogen oxides as a result of energy production" (lagen om miljöavgift pÄ utslÀpp av kvÀveoxider vid energiproduktion (SFS 1990:613)) controls the emission of NOx from energy production by a system of fees. The system has resulted in a strong approach toward less emissions of NOx among the energy production plants. High emission levels, today exceeding 52 mg/MJsupplied fuel, leads to costs for energy production companies. This paper examines possibilities to reduce the emissions of NOx by optimization of the SNCR-technique in a biofuel fired heat and power plant.
SmÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader i urban miljö : Möjligheter och hinder för ökad implementering
Intresset för smÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader har ökat under de senaste Ären. Allt fler mÀnniskor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras dÀr den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det Àr dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jÀmfört med i öppet landskap, dÄ det finns mÄnga faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. MÄnga av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, dÀrför mÄste dessa vindkraftverken placeras pÄ höga höjder för att nÄ den laminÀrt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska lÀngder pÄ de master som krÀvs, Àven om vindkraftverket monteras pÄ en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri pÄ rotorn anvÀndas.
Kemisk modifiering av avloppsvatten för effektivare syresÀttning
Vid syresÀttning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mÀngder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvÀndningen för ett reningsverk och svarar dÀrmed för den största delen av energikostnaderna. Idag nÀr energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell frÄga.Syftet med studien Àr att undersöka syresÀttning av avloppsvatten frÄn pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanlÀggningen. Studien begrÀnsas till avloppsvatten frÄn Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. SyresÀttningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO frÄn Eden Aquatech.
HÄllbara affÀrer : En fallstudie pÄ Karlstads Energis fjÀrrvÀrmeverksamhet
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.