Sökresultat:
174 Uppsatser om Miljövänlig asfalt - Sida 6 av 12
Sj?lvrapporterad upplevelse av en standardiserad frukost: kognitiv vaksamhet och fysisk energi hos industrianst?llda
Syfte: Att unders?ka industrianst?lldas sj?lvrapporterade upplevelser av kognitiv vaksamhet och fysisk energi i samband med en optimerad frukost, samt att utv?rdera potentiell beteendef?r?ndring.Metod: Interventionsstudie (4 veckor) med bekv?mlighetsurval (n=12) p? Volvo Tuve. Dagliga enk?ter m?tte den subjektiva kognitiva vaksamheten och fysiska energin, samt enavslutande utv?rderingsenk?t m?tte beteendef?r?ndring. Data analyserades kvantitativt.Resultat: Den upplevda kognitiva vaksamheten och fysiska energin skattades statistiskt signifikant h?gre j?mf?rt med deltagarnas teoretiska baslinje.
Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.
Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.
En 70-talstrÀdgÄrd idag : att gestalta en trÀdgÄrd för museibesökare
Jamtli, friluftsmuseet i Ăstersund ska utveckla ett nytt omrĂ„de som ska spegla det moderna samhĂ€llet, i form av ett 70-talsomrĂ„de. Mitt intresse för historiska trĂ€dgĂ„rdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsomrĂ„des villatrĂ€dgĂ„rd. Mitt syfte med arbetet Ă€r att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tĂ€nkta familjen samt Ă„terge och förmedla den historiska kĂ€nslan till museets besökare.Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kĂ€nnetecknar 70-talstrĂ€dgĂ„rdar bĂ„de genom litteratur och fĂ€ltstudier. Jag har tagit hĂ€nsyn till platsens förutsĂ€ttningar och bestĂ€llarens önskemĂ„l.70-talets trĂ€dgĂ„rd kĂ€nnetecknades bl. a.
EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik
Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and
climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe.
Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some
argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how
nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single
parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is
used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or
civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis
on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in
the climate and environment discourse in a variety of ways.
Badhus
Ett nytt badhus i VÀstertorp, belÀget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gÄ för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika mÀnniskor av alla Äldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. DÀrför har jag fokuserat pÄ att gestalta starka rumsligheter dÀr vattnet fÄr stÄ i fokus och förstÀrka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg pÄ skalan i material och badupplevelser som gÄr frÄn asfalt till skog, frÄn slutet till öppet. LÀngst ut mot skogen finns en badsal pÄ 24 x 84 meter dÀr en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan.
V?n eller Fiende? En Studie om Kommunalt Milj?ansvarigas Perspektiv kring Invasiva Fr?mmande V?xtarter
Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are
considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of
harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals
and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish
Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful
to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The
management of invasive species is however largely dependent on local actions, making
municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate
how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view
this work.
JÀmförelse mellan bullerreducerande belÀggning och bullerskÀrm. : Ur ett kostnads- och tekniskt perspektiv.
Den bullerreducerande belÀggnigen har en porös struktur som förbÀttrar drÀneringen och reducerar buller vid kÀllan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portÀppning. Detta medför att belÀggningen mÄste omlÀggas och rengöras oftare Àn en konventionell belÀggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande belÀggningen riktar sig pÄ de höga drift- och underhÄllskostnaderna, detta gör att mÄnga vÀghÄllaren satsar pÄ bullerskÀrm som bullerÄtgÀrd. Syftet med arbetet Àr att jÀmföra bullerreducerande belÀggning med bullerskÀrm, för att reda pÄ vilken bullerÄtgÀrd Àr mer kostnadseffektivt under 20 Är. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva pÄ ett tekniskt sÀtt: vÀg, ljud och buller, bullerskÀrm och bullerreducerande belÀggningar.KostnadsjÀmförelsen mellan bullerÄtgÀrderna omfattar investering, drift och underhÄll.
Inverkan av jÀrnoxid pÄ ljusbÄgsugnsslaggens kromlakningsegenskaper
Ovako i Hofors har lÀnge arbetat för att sÀnka kromlakningen frÄn ljusbÄgsugnsslaggen för att kunna fortsÀtta att anvÀnda slaggen som ballast i asfalt. Stora framsteg skedde dÄ en del av kalken i slaggbildartillsatsen byttes ut mot dolomit. För ytterligare sÀnkning av kromlakningen testas i detta examensarbete att öka halten jÀrnoxid. Slagg bestÄr av flera olika faser varav endast vissa innehÄller krom. JÀrnoxid antas stabilisera en av de krominnehÄllande faserna och kan Àven hjÀlpa till att förhindra att en annan krominnehÄllande fas bildas.
Perenners vÀrde i stadsmiljö
Ăr perenner ett anvĂ€ndbart material för vĂ„ra grönytor i stadsmiljöer, som kan vĂ€cka livslust och förmedla en kĂ€nsla av livets gĂ„ng och kontinuitet i en förĂ€nderlig vĂ€rld? NĂ€r Ă€r det bĂ€st att anvĂ€nda sommarblommor och nĂ€r kan perenner vara ett bĂ€ttre alternativ? Ăr murar och buskar det enda sĂ€ttet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla Ă€ven hĂ€r?
Jag söker i denna uppsats svar pÄ dessa frÄgor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mÄngskiftande kvalitéer.
Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i Ă€mnet. Ăven intervjuer med företrĂ€dare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts.
Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tÀtortsmiljöer i allmÀnhet och jÀmför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men ocksÄ buskar, grÀsmatta eller rent av hÄrdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden Àr bÄde barn och vuxna mer stressade Àn förr och ofta lever man i en miljö med mÄnga hÄrdgjorda ytor.
Det ska vara roligt, varierande och mindre asfalt : En uppsats om vad barns inflytande och delaktighet kan tillföra i samhÀllsplaneringen
Sedan FN:s konvention om barns rÀttigheter har barns inflytande och delaktighet i samhÀllsplaneringen stÀrkts i de frÄgor som rör barnet. Konventionen hÀvdar att det Àr barnens rÀtt att bilda och uttrycka sina egna Äsikter samt att dessa ska respekteras och tas pÄ allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande Àr ovÀrderligt i de frÄgor som berör dem men att projekt sÀllan vet hur man ska gÄ tillvÀga för att lyckas uppnÄ ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus pÄ vad barnen kan tillföra samt varför det Àr viktigt med barnperspektivet. Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt dÀr barnen fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin nÀrmiljö pÄ ett varierat och kreativt sÀtt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv Àr komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan Ästadkommas utan barnen.
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
H?llbarhetsrapportering i svenska industrif?retag
Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Tekniska risker vid breddning av plattrambroar
KolbÀcksleden i UmeÄ har breddats med tvÄ körfÀlt till 2+2 vÀg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gÄng- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som bestÀllare. VÀgen var fÀrdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptÀcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. TvÄ broar har valts att studeras och jÀmföras. En utan vattenlÀckage och en med vattenlÀckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jÀmfört med att riva och bygga en ny.
Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet
Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.