Sök:

Sökresultat:

6829 Uppsatser om Miljöutbildning - Sida 28 av 456

Lönar sig utbildning? - en CBA pÄ den högskoleutbildade studenten

This paper analyses education regarding its profitability from an individual?s perspective. The method for conducting the analysis is an ex ante cost-benefit analysis and the time period examined is between the days the education begins until retirement age. The conclusions of this paper are that tertiary education is not profitable for an individual given the conditions stated in this examination. Furthermore the longer the education lasts, the more unprofitable it is.

Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Är bitcoin en valuta? : en rĂ€ttslig analys av virtuella valutor i ljuset av begreppen pengar, betalningsmedel och valuta

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) Àr en nyutvecklad evidensbaserad checklista tÀnkt att anvÀndas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för lÄngvarigt kriminellt beteende. Syftet med vÄr studie var att i en första pilottestning ta reda pÄ hur professionella inom polis och socialtjÀnst uppfattar anvÀndbarheten av Check: IRK. Via en webbenkÀtundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 mÀn och 15 kvinnor mellan 26-47 Är (M=36 Är, SD=6,70) pÄ frÄgor gÀllande innehÄll, tillÀmpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrÄn innehÄll, tillÀmpning och utbildning i checklistan sÄ uppfattar professionella inom polis och socialtjÀnst Check: IRK som anvÀndbar i sitt arbete..

Skattning av kausala effekter vid effektmodifiering genom matchning pÄ funktioner av prognostic scores

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

HÀlso- och sjukvÄrdspersonals erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik: Systematisk litteraturöversikt

Bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplevs bÄde negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har ocksÄ positiva erfarenheter av stöd och förstÄelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de fÄr sÀmre vÄrd pÄ grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehÄllsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vÄrd förutsÀtter kunskap, utbildning, stöd och förstÄelse, brist pÄ kunskap skapar osÀkerhet i ansvaret av vÄrden, motivation och engagemang saknas, samt kÀnslan av sÄrbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

IMAGINE? en plats i cyberspace för miljöintresserade lÀrare och elever

Titel: IMAGINE? en plats i cyberspace för miljöintresserade lÀrare och eleverFörfattare: Helene LindströmHandledare: Jan StridKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap pÄbyggnadskurs DTermin: VT 2007Syfte: Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka attityder och dominerande förestÀllningar, eller uppfattningar, som gymnasieungdomar har vad gÀller frÄgor om miljö och hÄllbar utvecklingMetod: En kvantitativ enkÀtundersökningMaterial: Gymnasieungdomar i Äldern 16?19 ÄrResultat: Undersökningen visar att ungdomars intresse för frÄgor om miljö och social rÀttvisa har ökat kraftigt sedan Är 2005. Ungdomarna tror sjÀlva att de kommer att bli Ànnu mer intresserade om nÄgra Är. Ungdomar tycker att miljöfrÄgan Àr mycket viktig och de tror att det kommer att vara den viktigaste frÄgan om tio Är. Trots detta har fÄ av dem sökt information om miljö pÄ Internet eller annat sÀtt.

Lönar sig utbildning? : En studie om sambandet mellan utbildningsnivÄ och ersÀttningsnivÄ hos styrelsemedlemmar i bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivÄ och ersÀttningsnivÄ bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare Àr syftet med studien att öka förstÄelsen för de ersÀttningsnivÄer som styrelseledamöter erhÄller samt de skillnader som finns i ersÀttningsnivÄ mellan olika styrelseledamöter i bolag pÄ OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet bestÄr av 6469 bolagsÄrsindivider i svenska börsbolag mellan Ären 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillÀmpas för att redogöra för varför ersÀttningar till styrelseledamöter existerar.

Framtidsval: en studie bland 49 sistaÄrselever vid LuleÄ Gymnasieskola, om deras instÀllning till jobb, utbildning och utflyttning

Globalisering innebÀr att vÀrlden gÄr snabbt. Varor och tjÀnster skickas mellan lÀnder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har dÀrför blivit ett krav frÄn mÄnga arbetsgivare, och mÄnga Àr beredd att flytta för att fÄ sitt drömjobb. Men vÀgen dit Àr fylld av mÄnga svÄra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergÄngsÄldern?, d.v.s i övergÄngen mellan skolan och arbetsliv.

Efter utbildning av palliativa ombud : En utva?rdering av mo?jligheter och hinder i arbetet med palliativa fra?gor

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

FrÄn FN till klassrummet: faktorer som inverkar pÄ utbildning
för hÄllbar utveckling

Denna undersökning har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Norrbottens lÀn för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hÄllbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att fÄ en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen gÄr till samt hitta bakomliggande faktorer som pÄverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lÀrarna Àr pÄverkade av, det vill sÀga de förhÄllanden som begrÀnsar lÀrarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte Àven hur lÀrare kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling, det vill sÀga hur de utifrÄn sina egna erfarenheter och förestÀllningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som pÄverkar detta i relation till hur lÀrarna kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

SĂ€rskilda beredskapspolisen

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?sÀrskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bÀttre utbildning och utrustning Àn den tidigare beredskapspolisen och Àven kunna anvÀndas till polisiÀra uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns dÀrför 1500 sÀrskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. SÀrskilda beredskapspolisens uppgifter Àr att delta i polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och rÀddningstjÀnst.

SmÀrtskattning och smÀrtlindring vid förlossning samt förlossningsupplevelse bland normalviktiga och överviktiga kvinnor

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner mĂ€nniskor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhĂ€llet och av denna anledning Ă€r det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vĂ„rda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras pĂ„ 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ă„r 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvĂ€rderats.

Sjukgymnasters upplevelser av yrkets status i Australien och Sverige: en kvalitativ studie

Status Àr ett brett begrepp som kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt. Status stÀlls ofta i samband med yrke och mÄnga mÀnniskor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsÀgelsefulla resultat frÄn tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar pÄ att yrkets status Àr hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbÀttras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förÀndras för att pÄverka yrkets status.

Sjuksköterskors upplevelse av hot och vÄld inom rÀttpsykiatrisk vÄrd

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige Àr sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna nÀr det gÀller hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och vÄld samt stöd efter en incident kan pÄverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller vÄldsam incident. Dessa studier har dock frÀmst fokuserat pÄ sjukvÄrden i allmÀnhet eller psykiatrin i allmÀnhet. Forskning kring hot och vÄlds pÄverkan inom rÀttspsykiatrisk vÄrd Àr bristfÀllig.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och vÄld inom den rÀttspsykiatriska vÄrden samt de konsekvenser som hot och vÄld kan fÄ för omvÄrdnaden.MetodFöreliggande studie Àr baserad pÄ sju intervjuer med sjuksköterskor frÄn tvÄ rÀttspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgÄtt frÄn en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehÄllsanalys gjorts.ResultatStudien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och vÄld inom rÀttspsykiatrisk vÄrd: bilden av hot och vÄld inom rÀttspsykiatrisk vÄrd, utbildning, stöd vid hot och vÄld, relation till patienten, preventivt arbete, kÀnslor samt omvÄrdnaden.Det första huvudfyndet pekar pÄ att Äterkommande utbildning frÄn arbetsgivarna kring sÀkerhet och sjÀlvskydd Àr bristfÀllig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvÄrdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillrÀcklig kring förberedelse att arbeta inom rÀttspsykiatrisk vÄrd.Det andra huvudfyndet visar pÄ att stödet frÄn kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller vÄldsam incident.

Varm klimatutbildning för blivande officerare

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag pÄ flera platser i vÀrlden, bÄde i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa pÄfrestande uppgifter krÀvs bÄde kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om MilitÀrhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, sÄ att de innehar kunskapen innan de kommer ut pÄ sina förband. Syftet har brutits ned i följande frÄgestÀllningar. HuvudfrÄgestÀllning: Bör kadetter pÄ militÀrhögskolan utbildas i varmt klimat?DelfrÄgor: Definiera vad varmt klimat Àr, Hur pÄverkar vÀrmen mÀnniskan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte MilitÀrhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har anvÀnt mig av metoden induktion vilket innebÀr att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrÄn dessa.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->