Sökresultat:
5901 Uppsatser om Miljöuppfattning - Sida 51 av 394
GÄva eller muta : Hur Àr uppfattningarna i Svenska företag
De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptÀckte snart att det saknades arbeten som behandlade korruption inom den privata sektorn och fann dÀrför det omrÄdet intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frÄgor jag stÀllde mig genom att granska dels teori och artiklar i media. Det jag ville ha svar pÄ med undersökningen var om företagen anvÀnder sig av gÄvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen nÀr en gÄva blir en otillbörlig förmÄn. Jag ville Àven skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.För att uppnÄ mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige.
MÄlstyrningens diagnos : En studie av chefers uppfattning om styrmetoden mÄlstyrning inom hÀlso- och sjukvÄrd
Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r en styrform som anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning inom den offentliga sektorn och dĂ€rigenom av landsting. Problem med mĂ„lstyrning inom offentlig verksamhet har pĂ„visats av en mĂ€ngd olika forskare med fokus mot mĂ„l, och den bestĂ€llare- utförarestruktur som rĂ„der. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€r dock inte studerad i samma utstrĂ€ckning. Trots ett krav frĂ„n landstingsledningens sida om minskat antal anstĂ€llda inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden i Ăstergötland har en ökning skett, nĂ„got som fĂ„ngade uppsatsförfattarnas uppmĂ€rksamhet gentemot styrningen i organisationen.Syfte: Genom att utgĂ„ frĂ„n centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mĂ„l och styrning undersöka mĂ„lstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsorganisation.Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsĂ€tt och har genomförts i form av en fallstudie pĂ„ ett centrum inom HĂ€lso- och sjukvĂ„rden i Ăstergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med tvĂ„ centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer.Resultat: MĂ„lstyrning som styrmetod inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden har brister.
"Vad dÄ tillgÀnglighet? Det Àr ju tvÄ lÄsta vÀrldar!": primÀrvÄrdens upplevelser av begreppet tillgÀnglighet i vÄrdplaneringar inom Blekinge LÀns Landsting
Problem/Bakgrund: Med den nationella IT-strategin inom vÄrd och omsorgs uppmaning till ökad tillgÀnglighet inom vÄrden som bakgrund, har landstinget Blekinge pÄbörjat ett projekt Syster Gudrun Fullskalelabb för IT i vÄrd och omsorg. Inom projektet prövas informationsteknologiska lösningar som ska göra vÄrdplanering pÄ distans möjlig. Lösningen pÄpekar att vÄrdplaneringen pÄ sÄ sÀtt ska bli mer tillgÀnglig. Den hÀr uppsatsen inriktas till att söka insikt i berörd primÀrvÄrdspersonals uppfattning och erfarenhet om vÄrdplanering och dess tillgÀnglighet, lik vÀl hur informationsteknologiska lösningar ska komma att pÄverka vÄrdplaneringen som aktivitet.Syfte: Att fÄ en djupare förstÄelse för primÀrvÄrdspersonalens erfarenheter av och uppfattning om begreppet tillgÀnglighet inom aktiviteten vÄrdplanering. Likafullt Àr studiens syfte att söka insikt i hur informationsteknologiska lösningar kan komma att pÄverka aktiviteten vÄrdplanering och begreppet tillgÀnglighet enligt primÀrvÄrdspersonal.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀggning: Uppsatsen tar ansats frÄn en kvalitativ metod med en fenomenologisk hermeneutisk analysmodell.Slutsatser/Resultat: Resultatet vilar pÄ teman som visar att begreppet tillgÀnglighet Àr svÄrdefinierat och att vÄrdplaneringen uppfattas ha en hÀnsyns- och tillgÀnglighetsproblematik.
Det vill jag ocksÄ ha - En studie om pedagogers och förÀldrars uppfattningar om förskolebarns status i relation till materiella ting
BakgrundForskning belyser hur barn pÄverkas av olika faktorer dÄ det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn Àr bland annat; vÀnner, massmedia, förÀldrar, pedagoger, reklam och den rÄdande norm som finns i samhÀllet. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lÀrande, önskningar och de val de gör för att efterstrÀva status.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och förÀldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av klÀder och leksaker. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan pÄverka barns inkludering eller exkludering.FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barn efterstrÀvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och förÀldrar kring barns intresse för klÀder och leksaker?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar klÀder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer pÄverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr intervju anvÀnts som redskap, varav vi intervjuat Ätta pedagoger samt Ätta förÀldrar.ResultatVÄrt resultat visade att förÀldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populÀrt bland barnen.
HÄllbar Utveckling : ett betydelsefullt arbete i förskolan?
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket Àr en term som anvÀnds i lÀroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har ocksÄ undersökt om elever pÄ högstadiet hÄller pÄ med nÄgot eget skapande pÄ fritiden och om de tycker att det finns tillrÀckligt med tid för eget skapande pÄ bilden i skolan.Studien bestÄr dels av en enkÀtundersökning dÀr 84 elever pÄ högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som Àr eget skapande. En stor del av eleverna har anvÀnt sig av ordet ?sjÀlv? i sina definitioner, antingen i bemÀrkelsen att man arbetar sjÀlv under bildskapandet eller i den mening att man sjÀlv kommer pÄ vad som ska skapas.
"I Fabians vÀrld" ? en reklamkampanjs dubbla effekt : Om storytelling som ledarskapsverktyg under pÄfrestande perioder
Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur SIBA AB:s storytelling pÄverkar de anstÀllda. Uppsatsen utgÄr ifrÄn att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker dÀrför hur de anstÀllda pÄverkas av Fabian Bengtssons tillÀmpade ledarstil under rÄdande pÄfrestande situation föranledd av marknadsförÀndringar inom hemelektronikbranschen.ForskningsfrÄgor:Hur kan en ledare pÄverka de anstÀlldas attityder till företaget under pÄfrestande situationer pÄ marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anstÀlldas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien pÄ SIBA AB baseras pÄ en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pÄgÄende reklamkampanjen ?I Fabians vÀrld?. Det empiriska materialet bestÄr av en enkÀtundersökning stÀlld till 75 anstÀllda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgÄr av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv pÄverkan pÄ de anstÀllda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgÄr Àven att ledare genom storytelling kan pÄverka anstÀlldas attityder och intresse för företaget.
LĂRARROLLEN : Den komplexa lĂ€rarrollen-sex lĂ€rares syn pĂ„ sin lĂ€rarroll
I dagens skola har lÀraren fÄtt en starkare roll Àn tidigare, till stor del beroende pÄ förÀndrade familje- och arbetsförhÄllanden. LÀrarens kompetens och förhÄllningssÀtt har stor betydelse för elevernas förmÄga att ta till sig ny kunskap och att interagera med andra elever och vuxna i skolan. I litteraturgenomgÄngen har olika aspekter av lÀrarkompetens belysts ur aktuella forskares synvinkel och fem kompetenser utkris-talliserade sig: ledarskap, kommunikation, lÀrareelevrelation, interaktion och hand-ledning. I syfte att belysa vilka speciella kompetenser lÀrare kan anses sig behöva, hur lÀrare kan uppfatta sin lÀrarroll samt hur medvetna lÀrare kan vara om elevers uppfattning om lÀrarens betydelse har intervjuer genomförts med sex lÀrare, en kvin-na och fem mÀn. Intervjupersonen arbetade med för- och grundskoleelever och hög-skolestuderande.
Upp till bevis: en studie av nÄgra gymnasielÀrares
betygsgrunder i Àmnet Naturkunskap samt i vilken mÄn lÀrarna
erfar att eleverna Àr medvetna om betygsgrunderna
Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för nÄgra gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning i Àmnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lÀrarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i lÀroplaner och kursplaner samt resultat av sÄvÀl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat pÄ att elever betygssÀtts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie Àr baserad pÄ intervjuer av nio verksamma lÀrare pÄ olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. VÄrt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jÀmfört med tidigare undersökningar, dÀr Àven lÀrarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssÀttning visade sig ha betydelse för elevens betyg.
Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden
Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g
fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p?
arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r.
Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och
konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta
har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.
Tyst i klassen! : - En studie av ledarskap genom den muntliga interaktionen mellan lÀrare och elever
Denna studie kommer att behandla den muntliga interaktionen som ett begrÀnsat antal kvinnliga klasslÀrare i Ärskurs 2 har med sina elever. Syftet och studiens frÄgestÀllningar kommer att besvaras genom en triangulering. VÄr triangulering innebar att den ena studenten utförde observationer och den andra studenten genomförde kompletterande, av Esaiasson et al (2007 s. 220) benÀmnda, samtalsintervjuer. Efter genomförda delstudier sammanstÀlldes resultaten och jÀmfördes med varandra.
"LÄt samspelet börja" : VÀgverkets kommunikationsansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumÀrkesvÄrd
Forskarna Àr överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhÀlle. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ hur immateriella vÀrden pÄverkas. Immateriella vÀrden syftar bland annat till en organisations varumÀrke och förtroendekapital. Parallellt med den hÀr utvecklingen har Àven behovet av god krishantering vÀxt fram. Det Àr numera allmÀnt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjÀlp en organisation under en kris utan Àven stÀrka organisationens varumÀrke och förtroende efter krisen.UtifrÄn dessa resonemang sÄg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumÀrkesfrÄgor hos de kommunikationsansvariga pÄ den statliga myndigheten VÀgverket.
Budgetstyrning för positiva beteendeeffekter: En kvalitativt jÀmförande studie ur revisorers och chefers perspektiv
Budgetstyrning Àr ett vanligt styrverktyg som tillÀmpas utav de flesta organisationer. MÄnga tidigare studier visar pÄ fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika mÄnga visar pÄ nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning Àr gjorda utifrÄn ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar pÄ hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den hÀr fallstudien var dÀrför att skapa en förstÄelse för hur revisorer jÀmfört med chefer pÄ strategisk nivÄ anser att budgetstyrning kan tillÀmpas för positiva beteendeeffekter.
Amning och bröstmjölksersÀttning : Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige.
Döende patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har ibland minderÄriga barn. Dessa barn Àr i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nulÀget brister detta dÄ mÄnga sjuksköterskor saknar kunskaper inom omrÄdet. För att stödja barn till en döende förÀlder pÄ ett optimalt sÀtt krÀvs kunskap om barns förstÄelse av döden, reaktioner pÄ förlust av en förÀlder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och förÀldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga nÀr en förÀlder Àr döende.
Sjuksköterskors uppfattning om tillÀmpning av omvÄrdnadsforskning i den kliniska verksamheten.
Bakgrund Sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstÀmmelse med vetenskap
och beprövad erfarenhet och Àven följa utveckling och forskning inom
verksamhetsomrÄdet. Enligt lagar och förordningar ska sjukvÄrden bedrivas sÄ
att den uppfyller kraven pÄ god vÄrd. Genom att sjuksköterskan tar del av
forskning i relation till aktuella problem i den dagliga patientkontakten, ökas
kvaliteten pÄ omvÄrdnaden. Bristande anvÀndning av forskningsresultat i hÀlso-
och sjukvÄrden Àr ett allt mer uppmÀrksammat problem och aktuell forskning
visar pÄ sjuksköterskans motstÄnd i att tillÀmpa omvÄrdnadsforskningsresultat.
Olika modeller har utvecklats som beskriver de förutsÀttningar som krÀvs samt
vilka tillvÀgagÄngssÀtt som finns för att underlÀtta implementering av
forskningsresultat i hÀlso- och sjukvÄrden.
Att dansa som vinden : En studie om förskollÀrares uppfattning om estetiska lÀrprocesser och hur de kan uppnÄs.
Denna studie handlar om hur förskollÀrare uppfattar estetiska lÀrprocesser. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra aktiva förskollÀrares uppfattning om estetiska lÀrprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en empiriinsamling baserad pÄ intervjuer. Intervjuerna, utifrÄn en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollÀrarna har olika förestÀllningar om vad estetiska lÀrprocesser innebÀr.