Arbetets utgÄngspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse dÄ vi anser att denna Àr viktig för förstÄelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva vÀrdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnÄ detta syfte anvÀndes en berÀttande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide.

Det finns bristfÀllig kunskap gÀllande individens egen process gÀllande tillfrisknande frÄn ett opiatmissbruk. I dagens samhÀlle Àr det förvÀntat att mÀta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmÀnskliga mötena. LARO Àr en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte Àr att nÄ en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnÄ och bibehÄlla drogfrihet frÄn opiatmissbruk.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att frĂ€mja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssĂ€tt och att skapa förstĂ„else om klienternas vardag för att frĂ€mja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjĂ€lpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nĂ€tverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Valet av vÄrt Àmne har framförallt sprungit ur att vi har sett en brist vad gÀller problematisering kring sexuell identitet och socialt arbete. VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur personal pÄ behandlingshem ser pÄ den sexuella identitetens betydelse inom missbrukarvÄrd. Vi har dessutom intervjuat en psykolog pÄ RFSL om hennes perspektiv pÄ Àmnet. I uppsatsen tar vi Àven upp hur man ser pÄ sexualiteten och den sexuella identiteten i förhÄllande till kön, dÄ vi har sett att kön och sexualitet Àr tÀtt sammankopplat. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ personer som arbetar pÄ könssegregerad missbruksbehandling och tvÄ som arbetar pÄ könsblandad.

Ätstörningar Ă€r komplexa sjukdomar som krĂ€ver att behandlarna sĂ€tter sig in i individerna och vĂ„rdar dem individuellt utifrĂ„n varje patients egna förutsĂ€ttningar. DĂ„ Ă€tstörningspatienter ofta kĂ€nnetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur behandlare inom Ă€tstörningsvĂ„rden för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat pĂ„ behandlarens Ă„sikt om behandling och hur behandlaren sjĂ€lv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkĂ€tstudie har anvĂ€nts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av sjÀlvbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan Ären 1994- 2005. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter pÄ ett annat sÀtt" samt "Att fÄ förÀndrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de stÀlls inför nya situationer dÀr de var osÀkra över sin kapacitet och kÀmpade för att behÄlla sin tidigare aktivitetsidentitet.

Although gang violence has gained much attention in Swedish media in recent years, women in gang environments remain unexplored. Recently the Swedish Gender Equality Agency (J?mst?lldhetsmyndigheten) published a report in March 2024 showing that women are being sexually exploited in gang environments, and the report has brought attention to women in gangs. This study examines gender-based violence in gang environments in Sweden. The aim of this study is to examine how intimate relationships with men in gang environments affect womens? agency to enter and leave gangs.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

FÀrg anses livsviktig för den mÀnskliga organismen och en vital del av den helande trÀdgÄrden. En hÀlsotrÀdgÄrd ska tillgodose brukaren samtliga terapeutiska inslag oavsett funktionshinder. Trotts detta saknas det funktionella fÀrginslag för den blinda brukare som söker rekreation i en helande trÀdgÄrdsmiljö. Kromoterapi Àr en form av fÀrgterapi som anvÀnts sen 2000 f. kr.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Uppsatsen syftar till att beskriva nÄgra aspekter av könets betydelse i psykoterapi utifrÄn ett psykoterapeut och patientperspektiv. Sex djupintervjuer genomfördes och analyserades genom fenomenologisk metod. Urvalet bestod av fyra legitimerade psykoterapeuter och tvÄ patienter. Psykoterapeuterna utgjordes av tvÄ kvinnor, 42 respektive 67Är, och tvÄ mÀn 59 respektive 64 Är. Alla hade över 10 Ärs tjÀnstgöring som psykoterapeuter.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.