Sök:

Sökresultat:

2616 Uppsatser om Miljöteknik - Sida 13 av 175

Dokumentationssystem för fjärrvärmenät

The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB.District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks.Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis.The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected.

Är du tekniknykter, obstinat kärring eller ska vi twittra? : Lärares attityder till den mediala och tekniska utvecklingen samt till elevers mediala och tekniska repertoar

Syftet med studien var att ta reda på lärares attityder till den digitala klyfta mellan elever och lärares repertoarer och utvecklingen gällande teknik och media. Bakgrunden till detta är några av reaktionerna från de elever jag mött under mina Vfu-perioder, under utbildningen på lärarutbildningen, där min egen repertoar sammanfallit med elevernas och därför lett till positiva pedagogiska erfarenheter.    Studien har genomförts med Grundad teori och i det empiriska materialet har sammanlagt åtta personer intervjuats. Tre djupintervjuer i den första fasen som ledde till ett antal kategorier och därefter följde fyra intervjuer vars frågor baserades på kärnkategorin, uppdatering. I den sista, teoretiserande delen användes en intervjuperson i ett försök att bekräfta eller förkasta teorin. Analysen har lett fram till följande kärnkategori: lärarens uppdaterande av ny media och teknik.

Äldre och teknik: Fyra porträtt som grund för IT-design

I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65?84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor.

Vem syns i tekniken? : -en kvantitativ analys av två teknikläromedel ur genusperspektiv

För att öka ungdomars intresse för teknik är det viktigt att det finns goda förebilder av båda könen för elever att identifiera sig med. Därför har jag gjort en kvantitativ analys av två läroböcker i teknik för skolår 6-9.Böckerna är publicerade 1995 resp. 2005 och är skrivna av samma författare. Analysen har ett genusperspektiv och frågeställningarna är följande:Har bildmaterialet förändrats så att könen är mer jämt representerade i antal och typ av sysselsättning? Har textmaterialet förändrats så att könen är mer jämt representerade i antal och typ av sysselsättning? Har tillgången på förebilder för båda könen ökat i den senaste upplagan av boken?Resultatet är att könsfördelningen är mycket ojämn till männens fördel och ojämlikheten är större i text än i bild.

Barnprogram ur ett lärandeperspektiv

I detta examensarbete diskuteras huruvida barnprogram kan vara lärande för förskolebarn och vilka möjligheter det finns att använda barnprogram som material för lärande i förskolan. Undersökningen syftar till att uppmärksamma barnprogram ur ett lärandeperspektiv med fokus på matematik, teknik, språk och naturkunskap eftersom dessa lärandeområden kan förankras i förskolans läroplan och dess definition av kunskap och lärande. Observationer av ett barnprogram ligger till grund för undersökningen och tolkas med hjälp av aktuell forskning i ämnet. Undersökningen utgörs av TV-observationer av tio avsnitt ur barnprogrammet Stor och Liten. Resultatet av undersökningen visar att barnprogram innehar flertalet möjligheter att vara lärande för barn utifrån ovanstående lärandeområden samt även som material för lärande i förskoleverksamheten.

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Äldre och teknologiska hjälpmedel : interaktionsmönster som metod för att studera hur teknik i framtiden kan användas inom äldreomsorgen.

Ny teknologi har skapat nya möjligheter inom utvecklingen av teknologi för äldre. Kunskap behövs om de äldres behov och vilka situationer i vardagen som skulle kunna underlättas av teknik för att minska de äldres beroende av andra människor. I utvecklingen av ett interaktivt teknologiskt hjälpmedel en så kallad virtual companion har en etnografisk studie gjorts för att kartlägga vardagen på ett äldreboende och interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessa har strukturerats upp i interaktionsmönster för att bli ett underlag till funktioner som skall implementeras i hjälpmedlet..

Investeringar i medicinsk teknik : Investeringskalkyler och investeringsbeslut

Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska.Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet.Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar.Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras..

Teknikämnet i den svenska grundskolan 2014

Teknikämnet är idag ett skolämne som kan ses som oklart odefinierat då det inte finns någon entydig beskrivning avseende ämnets innehåll. Detta framgår även i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svårt för elever och lärare att överblicka teknikämnet avseende mål och undervisning. Detta kan även utläsas från en pågående granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Arbetet har som utgångspunkt haft följande frågeställning: Hur ser teknikämnets ställning ut i den svenska grundskolan utifrån lärarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014? Arbetets metodik bygger på kvalitativa datainsamlingar från olika dokument.

Mobil presentation : Valet av teknik

I forskningen behandlas valet av teknik för mobil presentation. Uppsatsen lyfter fram faktorer, vilket behöver diskuteras i samband med ett val. De olika teknikerna som diskuteras i uppsatsen är främst responsiv design, webbaserad applikation och nativ applikation. I samband med ett intresse ifrån SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) används organisationen som exempel i uppsatsen, vilket är tänkt att ge ett förslag på hur informationen i uppsatsen skulle kunna relateras till en verklig situation. Arbetet är byggt på en stor samling av tidigare studier, detta för att stärka den information som presenteras i uppsatsen.

Har Läraren något att lära sig av Clownen? : En diskursanalytisk och jämförande studie mellan teaterclownens teknik och den så kallade relationella pedagogikens synsätt på undervisning

Syftet med studien var att utforska och uppmärksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgång för lärare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den så kallade relationella pedagogikens sätt att formulera pedagogik som en fråga om mellanmänskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa två till synes skilda begreppsområden blev det möjligt att förstå teaterclownens teknik som just ett erbjudande för läraren att möta eleverna på nya sätt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvändiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges några förslag på hur läraren kan förhålla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation.

En jämförande studie mellan spikningsplåtsförband och WT-Tskruvar i limträkonstruktioner

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Skanska Teknik med handledning av Johan Sjödin. Arbetets syfte var att jämföra olika limträförband, utförda av antingen spikningsplåtar eller WT-T skruvar, och komma fram till den bästa lösningen med hänsyn till bärförmåga, kostnad och utförandetid. I ett projekt har de spikningsplåtar, som används vid limträförband, börjat rosta under extremt fuktiga förhållanden fastän spikningsplåtarna är rostfria enligt tillverkaren. En fördel med WT-T skruvar är att de är gömda inne i träet och på så sätt inte i direkt kontakt med den aggressiva miljön, men även skyddad mot brand. Andra fördelar med WT-T är att utförandetiden är kort och kostnaden är lägre än spikningsplåtsalternativet.

Jag är teknisk : Ett stöd i teknikundervisningen

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

STC -ett amerikanskt undervisningsmaterial i NO&Tk i jämförelse med den svenska grundskolans kursplaner.

Detta examensarbete är en utvärdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hämtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket står för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet består av 24 teman som är avsedda att användas i år 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i några av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.När jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hämtas till Sverige från ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, väcktes mitt intresse för att jämföra hur materialets innehåll stämmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka i hur stor utsträckning de mål som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att använda detta amerikanska läromedel.

<- Föregående sida 13 Nästa sida ->