Sök:

Sökresultat:

2616 Uppsatser om Miljöteknik - Sida 14 av 175

Leksaker baserade pÄ teknik sedda ur ett genusperspektiv : En studie om 6-Äringars preferenser och anvÀndande av könsstereotypa konstruktionsleksaker

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkÀtundersökningar hos pedagoger har jag fÄtt svar pÄ mina frÄgestÀllningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval dÄ det gÀller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och anvÀndandet av dessa leksaker och i sÄ fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda pÄ varför barnen Àr olika i sina leksakspreferenser.Resultatet pÄvisar att för barnen i denna förskoleklass Àr konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna Ät beroende pÄ om man Àr flicka eller pojke, bÄde i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock Àr huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser Àr att som pedagog mÄste man arbeta pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt dÄ det gÀller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

Intuition, Teknik och Erfarenhet : Observation av en lÀrandeprocess

Detta Àr en studie om lÀrande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 lÄtar för olika instrument under en tidsbestÀmd period. De frÄgor som behandlas Àr vilka tekniker jag anvÀnder, vilka problem som uppstÄr och hur det fungerar att arrangera pÄ tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det Àr en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tÀnkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik.

Teknik i förskolans uterum - förutsÀttningar och innehÄll

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

NTA - Teknikens naturliga plats

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillÀmpas för attlyfta teknikÀmnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? Àr somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande Àmnena. För att skapa en sÄholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillÀmpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta stÀlls mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt pÄ en genomgÄng av ett antal teman som ingÄr i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillÀmpning.UtifrÄn detta har slutsatsen dragits att teknikÀmnets utrymme beror mycket pÄpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmÄga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

BAJT : Digital teknik i hemmiljö

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand.

Futurama : En studie kring Matt Groenings framtida tekniksamhÀlle.

Tiden vi lever i Àr fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lÀgga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns dÀr. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en sÄ naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer dÄ tekniken och mÀnniskan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populÀrkulturell text sÄ som TV-serien Futurama? Vi Àr intresserade av hur mÀnniskan kan tÀnkas anvÀnda sig av teknik i framtiden och hur synen pÄ tekniken ser ut.

Mobil datoranvÀndning

Mobil datoranvÀndning Àr ett relativt nytt begrepp, men tekniken som sÄdan har funnits under en lÀngre tid. I vÄrt arbete ringar vi in begreppet mobil datoranvÀndning och visar vad detta kan innebÀra. Alltför ofta fokuseras diskussionen om mobil datoranvÀndning kring den teknik som anvÀnds och vilken utveckling som sker inom detta omrÄde. En viktig aspekt som man inte fÄr glömma bort Àr vilken nytta organisationer kan ha av att anvÀnda denna teknik. Vi vill med vÄrt arbete visa hur mobila enheter och mobil datorkommunikation kan anvÀndas för att förbÀttra informationshanteringen för fÀltarbetande personal.

"AlltsÄ, jag har inte fattat att teknik kan vara skapande. Vi kanske ska ta in lite annat material i ateljén?" : -Vad sker i möte mellan pedagoger i förskolan och teknikÀmnet?

Vi vet alltför lite om hur teknikÀmnet gestaltas i skolan och Ànnu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag Àr utbildad förskollÀrare men arbetar i nulÀget dels pÄ en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt pÄ teknikkurser riktade till lÀrare pÄ ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i Àmnet teknik riktad till förskollÀrare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, dÀr jag arbetade som lÀrare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svÄrighet med teknikÀmnet medan de inte fysiskt visade detta.

Acceptans för anvÀndandet av biologiska identifieringstekniker

I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.

Avtryck i glas och kropp : om glasblÄsning, teknik och representationer av kvinnokroppen

I am a glassblower and I am a woman. In this project I've been working with alternative representations of the female body, muscles and technology. Mouthblown objects contains traces of body and form representations.I've been using muscle sensors to collect data from my arms while I blow glass. A special has made 3D-models from the collected data and I've blown these viritual objects in glass.My work is based around issues like: What happens when I measure my muscles? Am I (and my process) affected by the data gathering? How can I create alternative representations of the female body? What is the relation between glassblowing, the objects, body and gender?.

Mot en ökad förstÄelse för teknikstressens orsaker : Ett distribuerat perspektiv pÄ interaktionen mellan mÀnniska och teknik

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Att animera mÀnskliga KaraktÀrer : En studie kring animation med hjÀlp av icke verbal kommunikation

I detta arbete undersöks det vilken av tvÄ animationsmetoder, handanimation eller motion capture som frÀmst skapar animation som upplevs av ÄskÄdaren som naturlig i sitt rörelsemönster. För att besvara denna frÄga har en litteraturstudie genomförts som frÀmst fokuserar pÄ omrÄdet kroppssprÄk. Tre typer av animationer har skapats dels med hjÀlp av motion capture-teknik och dels med handanimation. Sedan utvÀrderas de olika animationsklippen genom en kvalitativ undersökning dÀr det visade sig att de animationer som skapats med hjÀlp av motion capture-teknik upplevdes som naturligast i sitt rörelsemönster.    .

Produktivitet vid stubblyftning :

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Teknik i förskolan : En studie om i pedagogers arbete med teknik i förskolan

DÄ webben nu bestÄr av dynamiska hemsidor och kraftfulla applikation blir Àvenkraven pÄ kommunikationshastigheter större. Detta arbe har tittat pÄ den Àldre ochpoppulÀra tekniken Long Polling och stÀllt den i förhÄllande till HTML5s nyawebsocket API. Igenom att bygga ett multiplayer spel för webblÀsaren utan nÄgrapluggins stÀlldes teknikerna mot varandra för att se vilken som presterade bÀst ochvisade sig mest effektiv för anvÀndning i den typen av applikation. WebSockets visadesig klara av alla tester med marginal mot de vÀrden relaterad forskning visat pÄ Àrminimum kraven för att kunna realisera realtidsapplikationer. Long Polling föll kortoch visade sig vara svagare pÄ alla punkter i förhÄllande till WebSockets..

EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->