Sök:

Sökresultat:

1777 Uppsatser om Miljöstyrning - Sida 36 av 119

TidigarelÀggning av den kommunala budgetprocessen ?En studie av BÄstad, HöganÀs och Klippans kommun

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom omrÄden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten Àr ocksÄ resursfördelning. I kommuner fÄr prioritering och fördelning av resurser ske med hjÀlp av budgetering. Budgetprocessens innehÄll och tidsplan Àr av stor vikt för hur vÀl planerings- och budgetarbetet lyckas.

Vad tillför ett klagomÄl? : En studie ur ett styrningsperspektiv

En rad förÀndringar i de kommunala verksamheterna kan hÀnföras till tankarna kring behovet av ett nytt tÀnkande och ÄtgÀrder för modernisering av offentlig verksamhet, en förÀndringsvÄg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte pÄ marknadskrafterna. En konsekvens av detta tÀnkande Àr att medborgarnas synpunkter pÄ verksamheten tilldelas en allt större vikt.KlagomÄlshantering har för mÄnga privata företag under en lÀngre tid varit ett naturligt sÀtt att hantera kundernas synpunkter pÄ verksamheten. I företag som Àr inne i en satsning pÄ total kvalitet (TQM) betraktas klagomÄlshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa anstrÀngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stÄ i centrum, arbeta med processer och basera beslut pÄ fakta.Idag anvÀnds TQM som ett uttryck för organisationens syn pÄ kvalitet Àven av mÄnga offentliga organisationer.Hur klagomÄlshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten Àr dock inte sjÀlvklart.

PrestationsmÀtningssystem: Styrning, Planering och Uppföljning i tjÀnsteföretag : En utvÀrderingsstudie av IKEA Hemmas PMS

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, Controller, 4FE12E, VT 2014Författare: Madeleine Olsson och Julia HenrikssonExaminator och Handledare: Fredrik Karlsson Titel: PrestationsmĂ€tningssystem: Planering, Styrning och Uppföljning i tjĂ€nsteföretag ? en utvĂ€rdering av IKEA Hemmas PMS Nyckelord: PrestationsmĂ€tningssystem, KPI, nyckeltal, utvĂ€rdering, utvĂ€rderingsstudie, tjĂ€nsteföretag, informationsflöde Bakgrund: Det Ă€r vitalt att organisationer löpande förvaltar sitt prestationsmĂ€tningssystem (PMS) i syfte att sĂ€kerstĂ€lla att rĂ€tt saker mĂ€ts. Om inte mĂ„tten följs upp kontinuerligt och utvĂ€rderas, kan prestationsmĂ€tning bli en kostsam process som inte leder till nĂ„gra förbĂ€ttringar för organisationen. ÖnskemĂ„l frĂ„n IKEA Hemma var att utvĂ€rdera deras PMS. Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att utvĂ€rdera funktionaliteten i IKEA Hemmas prestationsmĂ€tningssystem. Systemets uppbyggnad samt effekterna av PMS:et analyseras för att identifiera prestationsmĂ€tningssystemets utvecklingsomrĂ„den.

Balanserade styrkort : en fallstudie om FolktandvÄrden i Uppsala lÀn

Bakgrund: Sedan mitten pÄ 1900-talet har mÄnga faktorer kommit att pÄverka organisationers sÀtt att samordna och organisera sig. FörÀndringstryck sÄsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förÀndringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populÀrt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hÀlso- och sjukvÄrden. De finns dock ett flertal forskare som hÀvdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i FolktandvÄrden i Uppsala lÀn.

Styrning & Motivation : En kvalitativ studie om direktförsÀljning pÄ bensinstationer

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en organisation inom direktförsÀljning, dÀr direkt kontroll av arbetet Àr svÄrt, försöker sÀkerstÀlla att personalen utför ett bra arbete. Samt att titta pÄ eventuella konsekvenser nÀr arbetstagare inte sköter sina arbetsuppgifter. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr resultatet baseras pÄ semistrukturerade intervjuer frÄn nio anstÀllda pÄ organisationen, varav fem butikschefer, tre butiksanstÀllda och en frÄn företagets HR-avdelning. Resultatet visar att organisationen i hög grad styr sina anstÀllda genom olika sorters listor för att sÀkerstÀlla att arbetsuppgifter blir gjorda. En annan styrform som visade sig viktig var gemenskapen pÄ stationerna.

Luftfartsverket En finansieringsanalys

Staten bedriver verksamhet i bÄde bolagsform och i affÀrsverksform. Ett av affÀrsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa Àr helt sjÀlvfinansierade och fÄr sÄledes inga anslag frÄn staten. detta medför problem nÀr flygresenÀrer drabbas av avgifter som lÀggs pÄ priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset pÄ biljetter hamnar pÄ en samhÀllsekonomiskt omotiverat hög nivÄ. För att lindra dessa problem föreslÄs det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar.

UppvÀrmning av Glömminge kyrka

Detta Ă€r ett examensarbete som handlar om bytet av vĂ€rmesystem i Glömminge Kyrka pĂ„ Öland. Glömminge kyrka har bytt ut sitt gamla vĂ€rmesystem som gick pĂ„ direktverkande el mot ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat vĂ€rmesystem. Det nya systemet har brĂ€nnare med panna för att kunna vĂ€rma kyrkan med olika sorters miljöbrĂ€nslen exempelvis rapsfettsyra. I arbetet beskrivs vĂ€rmesystemet, brĂ€nsletyper samt det styrsystem som anvĂ€nds för att styra vĂ€rmesystemet. Examensarbetet handlar Ă€ven om vilka nivĂ„er av relativ luftfuktighet man bör ha i byggnader med kĂ€nsliga inventarier och vilka Ă„tgĂ€rder man kan vidta för att hĂ„lla önskad luftfuktighet..

EuropavÀg 22 genom Söderköping - En stokastisk köanalys

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att visa de problem med köbildning som staden Söderköping har. Denna rapport bestÄr i stort av tvÄ delar. I den första analyseras dagens trafiksituation och det görs en beskrivning av de problem som uppstÄr i staden. I den andra delen analyseras dagens och möjliga framtida utvecklingar av trafiksituationen i staden med hjÀlp av en MatLab-modell. En röd trÄd genom hela rapporten Àr att analysen i huvudsak görs med hjÀlp av stokastisk köanalys.

Gymnasierektorers tolkningar av sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen : Hur de konkretiserar sitt ansvar samt beskriver hur sex- och samlevnadsundervisningen Àr organiserad pÄ sin skola

I lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, stÄr det att rektorn har, nÀr det gÀller gymnasieskolan, ett sÀrskilt ansvar för att elever ska fÄ kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsomrÄden ska samordnas, inkludera flera Àmnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Om inga tydliga mÄl stÀlls upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen sÄ finns det en risk att inte alla elever fÄr ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, Àr hur vÀl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat rektorerna.

Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Styrning med mÄlkonflikter i kommunala organisationer : En studie med inritning pÄ förskolans beslutsfattare inom Halmstads kommun och Laholms kommun

 SammanfattningTitel: Styrning med mÄlkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: MÄlstyrning, förskolor, otydliga mÄl, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder anvÀnder kommunala organisationer dÀr det kan finnas konflikter mellan olika mÄl, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundlÀggande teorierna som presenteras med denna uppsats Àr mÄlformulering, mÄlkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mÄl som presenteras i denna uppsats Àr Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om mÄlkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

MÄlstyrning som motiverar : En studie om hur chefer motiverar medarbetarna i mÄlstyrningsprocessen

Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och Àr underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhÀllsuppdrag dÀr olika mÄl ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förÀndringar som sker i samhÀllet.Studiens syfte var att ta reda pÄ hur enhetschefer inom SocialtjÀnsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmÄlen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom SocialtjÀnsten i Halmstad. DÀrefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att fÄ en förstÄelse för materialet.

Att styra eller inte styra, det Àr frÄgan. : En studie om pedagogers eventuella styrning av förskolebarns lek ur ett genusperspektiv.

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.

Klimatinvesteringsprogrammet som styrmedel : pĂ„ vĂ€g mot klimatmĂ„len med Östersund som fall

The swedish national environmental goals have different policies and developments connected to them in order to achieve the goals on time, but the implementation of the different policies differ and is hard to evaluate compared to the theoretical background. With this thesis I have chosen to investigate the climate investment programmes results in Östersund compared to its goals with a case study. The different projects within the climate investment programme have reduced the emissions of CO2, but not in the amount that was anticipated and a lot of the projects were within projects that the municipality already was developing or doing. .

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->