Sökresultat:
1777 Uppsatser om Miljöstyrning - Sida 16 av 119
Individuell lönesÀttning för domare - Om konkurrerande vÀrden och konflikt
I denna uppsats sÄ tar vi upp frÄgan om individuell lönesÀttning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare pÄ initiativ av Domstolsverket. FrÄgan blev en konflikt dÄ domarna ansÄg att det var ett hot mot deras sjÀlvstÀndighet i den dömande verksamheten dÄ individuell lönesÀttning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frÄgan och jÀmfört parternas argumentation. Vi har Àven belyst frÄgan genom att anvÀnda Lennart Lundquists teori om demokratins vÀktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversÀttning.
An evaluation of a reward system as a "controlinstrument".
Genom kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ metodteori utvÀrdera om ett belöningssystem fungerar som ett styrinstrument..
Kundinformation utvecklar den interna styrningen
Hur en verksamhet skall förbÀttrar sin interna styrning genom anvÀndning av kundinformation Àr ett omdiskuterat Àmne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillÀmpar anvÀndningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nÄ sin vision. Detta möjliggjordes genom att frÄga ett antal verksamheter, hur de ser pÄ vikten av anvÀndandet av IT ? relaterade verktyg.
Belöningssystem ur ett styrperspektiv ~ En fallstudie av företaget SkiStar
Problem: Utvecklingen mot ett kunskaps- och tjĂ€nstesamhĂ€lle har föranlett företagen att förĂ€ndra sin styrning för att möjliggöra en ökad mĂ„lkongruens. Trots omvandlingen av ekonomistyrningen ses belöningssystemet i mĂ„nga företag fortfarande som ett isolerat verktyg som inte ingĂ„r i den övergripande styrningen av verksamheten. Ăven om mĂ„luppfyllelsen Ă€r beroende av hur medarbetarna agerar anvĂ€nds inte belöningssystemet för att öka motivationen eller styra medarbetarna mot ett önskat beteende. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera huruvida det Ă€r möjligt att anvĂ€nda belöningssystemet som ett integrerat verktyg i den övergripande styrningen för att uppnĂ„ ökad mĂ„lkongruens. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv ansats och göra en kvalitativ fallstudie.
Budget som styrmedel?
Syfte: Studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för vilken funktion budgeten
fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan
deras nuvarande verksamheter och vad som föresprÄkas vid en budgetlös styrning.
Ăven relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer
att undersökas för att skapa en förstÄelse för sambandet mellan dessa begrepp.
Metod: Studien har en kvalitativ metod dÀr vi har samlat in primÀrdata genom
sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frÄgor stÀllda via mail. Dessa
intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pÄ fem
grundskolor i Blekinge lÀn. Tre av dessa har kommunala huvudmÀn medan
resterande tvÄ drivs av privata huvudmÀn.
Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller mÄnga syften inom de
budgetanvÀndande skolorna vilket innebÀr att den fyller en viktig funktion.
Friskolorna anvÀnde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning Àn de
kommunala skolorna gjorde, men ÀndÄ kunde likheter med budgetlös styrning Àven
ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.
Ăvervakning och styrning : En kritisk studie av ICA:s relationsmarknadsföring
I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus sÄ anvÀnder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behÄlla dem. En av dessa metoder Àr relationsmarknadföring, dÀr företaget pÄ olika sÀtt försöker skapa en form av relation med kunden med mÄlet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrÄn ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges anvÀndning av CRM (Customer Relationship Marketing), som Àr en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga kÀllor.
Lön, kön och hÀrkomst. : En studie om löneskillnader och lönediskriminering mellan kvinnor beroende pÄ hÀrkomst.
Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.
Styrning av kunskapsföretag : Vad pÄverkar kunskapsarbetare i valet att stanna inom en organisation?
Bakgrund: I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har efterfrÄgan och vikten av kunskapsarbetare ökat, sÀrskilt i kunskapsföretag. Det Àr dÀrför viktigt för företag att kunna attrahera, behÄlla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera och förstÄ vad det Àr som gör att kunskapsarbetare vÀljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frÄgor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestÄende av teorier om företagstyrning och personalomsÀttning, har vi genomfört intevjuer med revisorer pÄ tvÄ revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och vÀljer att stanna om de upplever att de har sjÀlvstÀndighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de fÄr arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.
Styrning för att uppnÄ kundlönsamhet - en studie av den svenska bankmarknaden
Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en lÀngre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar sjÀlva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit kÀnt som begrepp sedan enlÀngre tid tillbaka och att anvÀndningen av kundlönsamhetsanalyser Àr utbredd, finns det endast enbegrÀnsad mÀngd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom omrÄdet (CÀker, 2000).Vi har dÀrför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnÄkundlönsamhet pÄ den svenska bankmarknaden, eftersom det Àr uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta omrÄde.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnÄ kundlönsamhet sker pÄ densvenska bankmarknaden. En rÀttvisande och bred bild skapas genom att kartlÀgga och analysera bÄdestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper bÄda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger pÄ storbankerna och studiens tyngdpunkt lÀggs i dengeneralisering som Àmnas göras av storbankernas styrning.
Navigering och styrning av ett autonomt markfordon
I detta examensarbete har ett system för navigering och styrning av ett autonomt fordon implementerats. Syftet med detta arbete Àr att vidareutveckla fordonet som ska anvÀndas vid utvÀrdering av banplaneringsalgoritmer och studier av andra autonomifunktioner. Med hjÀlp av olika sensormodeller och sensorkonfigurationer gÄr det Àven att utvÀrdera olika strategier för navigering. Arbetet har utförts utgÄende frÄn en given plattform dÀr fordonet endast anvÀnder sig av enkla ultraljudssensorer samt pulsgivare pÄ hjulen för att mÀta förflyttningar. Fordonet kan Àven autonomt navigera samt följa en enklare given bana i en kÀnd omgivning.
Produktivitet vid stubblyftning :
Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.
KÀrnkraft för folket eller folket för kÀrnkraft? Hur kÀrnkraftspolitiken har pÄverkats av den samhÀlleliga kÀrnkraftsopinionen.
1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kÀrnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angÄende hur mycket man skulle lyssna pÄ den folkliga opinionen nÀr det gÀllde utvecklingen av kÀrnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har anvÀnt sig av i kÀrnkraftspolitiken 1986-2009, om de har lÄtit sig pÄverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhÀllets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har anvÀnt sig av ekonomisk styrning inom kÀrnkraftspolitiken och om/hur samhÀlleliga opinionsskiften pÄverkat styrningen. Resultaten visar att den allmÀnna opinionen inte har pÄverkat politikernas beslut i kÀrnkraftsfrÄgan och att politikerna har fattat sina beslut i samhÀllets intresse..
Motivation : En studie om lÀrares och elevers syn pÄ motivation i skolan
I vÄrt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. VÄrt syfte med arbetet var att undersöka lÀrares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var: 1. Vilken typ av motivation har elever i Är 4 och Är 5? 2.
Rekryteringshinder : En undersökning om vilka interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.
Som en konsekvens av globaliseringen leder förÀndrade konkurrensvillkor till allt högre krav pÄ dagens organisationer och kompetensen pÄ dess medarbetare. Dessa förÀndringar har bland annat lett till att fÀrre mÀnniskor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist pÄ chefskandidater dÄ allt fÀrre mÀnniskor sÀger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebÀr.MÀn har under Ärtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som mÀn idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mÄn kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker Àr idag kvinnor. MÄnga av dessa Àr till högre grad Àn mÀn intresserade av att göra karriÀr. Trots att företagen vÀntas lida brist pÄ framtida chefskandidater och trots att de flesta som ÀndÄ Àr villiga och utbildade nog till att bli chefer, Àr kvinnor, tycks det fortfarande vara nÄgot som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.
Styrning inom franchising utifrÄn Simons styrmodell, samt förtroendets inverkan pÄ denna: en fallstudie av fyra företag
Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i
vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge
god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av
stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de
delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons
styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger
pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och
dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och
den interaktiva styrningen.