När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna..

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lärares språkdidaktiska strategier i ett flerspråkigt klassrum samt lärarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. Både lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har använts för att kunna ta del av lärarens reflektioner kring de språkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter från lektionerna som observerats har även samlats in.Den teoretiska utgångspunkten för studien är det språkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lärarröst och vetenskapligt-vardagligt språk har använts för att synliggöra de språkdidaktiska strategierna i undervisningen.Studien visar att läraren använder flera språkdidaktiska strategier i ämnesundervisningen.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser på skolornas likabehandlingsplaner där vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgått ifrån fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hämtat från Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Frågeställning: Hur skiljer sig lågprisflygbolagens strategier jämfört med de traditionella, vilken är den vinnande strategin?Huvudsyfte: Genom utvalda teorier och nyckeltal jämföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det påverkar lönsamhet och utveckling.Metoder: En jämförande studie baserad på sekundärdata på fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. Främst används bolagens årsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data.Slutsatser: Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad på marknaden. Lågprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlägsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sätta lägre priser än de traditionella. Detta innebär att effektiviteten har ökat och detta sätter press på de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen.

Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats.

Bakgrunden till arbetet bygger på våra tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen där vi upplever svårigheter med att undervisa elever utifrån deras behov och förutsättningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka erfarenheter lärare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har även tagit del av idrottslärares strategier i förhållande till dessa elever. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för elever med AD/HD.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva variationen av strategier som elever använder sig av vid behandling av diskreta mängder inom tal i bråkform, då uppgifterna är av varierad art och där objekten är ordnade såväl som oordnade. För att erhålla ett brett underlag genomfördes uppgiftsdiagnoser, på 78 elever i årskurs sex, vilka utifrån elevernas svar och anteckningar analyserades för att identifiera förekommande strategier. Analysen resulterade i elva skilda strategier inom fyra övergripande kategorier: heltalstillämpning av tal i bråkform, formation av helhet, formation av enhet och operation på och med tal i bråkform.De ingående strategierna i kategorin heltalstillämpning av tal i bråkform nyttjar bråkuttryck som heltal på så vis att de ingående talen antingen utgör ett antal objekt eller ses som föremål för en operation. Inom formation av helhet ingår strategier inom vilka eleverna på olika sätt delar upp helheten utifrån nämnarens storlek medan strategierna inom formation av enhet har det gemensamt att eleverna utifrån sin förförståelse grupperar de ingående objekten i enheter. I vissa fall samlar eleverna objekten i större grupper medan elever i andra fall ser till varje enskilt objekt.

Uppsatsen syftar till att analysera tänkbara konsekvenser av rödakorskonsulenters uppfattningar om en framtida rollförändring, samt diskutera lämpliga strategier för rödakorskonsulenten gentemot arbetsområdet.Uppsatsen är av kvalitativ art och baseras på sju stycken intervjuer med rödakorskonsulenter inom Röda Korset. För att kunna besvara vårt syfte har intervjuerna analyserats utifrån följande aspekter: förändring, arbetsberikning, handlingsutrymme, ledarskap och makt.Vi har kommit fram till att en förändring av rödakorskonsulentrollen troligtvis inte kommer att innebära en särskilt stor förändring för rödakorskonsulenterna, eftersom de redan idag till stor del arbetar på det sätt som den föreslagna förändringen förespråkar. Vi har dock kommit fram till att det är viktigt att rödakorskonsulenterna utvecklar specifika strategier för att kunna hantera och förstå sitt arbetsområde bättre. Dessa strategier inbegriper olika typer av makt som rödakorskonsulenterna kan bygga upp i förhållande till de frivilliga, samt hur delaktighet, motivation och engagemang kan skapas. Vi presenterar en modell som ger rödakorskonsulenterna möjlighet att reflektera över hur dessa strategier samverkar.

SammanfattningTitel: Flexibilitet utan gränserFörfattare: Anders Spångmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin Lärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet är också att ta reda på om intervjupersonerna använder sig av några strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i så fall vilka dessa strategier är. Studien syftar även till att diskutera hur dessa strategier förhåller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sätten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på åtta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebärande att de själva kan påverka var och när deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgångspunkt i tidigare forskning inom området.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssättet kan innebära många konsekvenser för individen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv företag inom tre branscher redovisar och vilka strategier de använder vid downsizing. Vidare att utreda om det föreligger skillnader mellan branschernas redovisade motiv och strategier samt om de motiv företagen riktar mot sina intressenter skiljer sig åt. Vi har gjort en kvalitativ studie över tolv svenska aktiebolag i tre branscher. Undersökningen har ett hermeneutiskt angreppssätt för förståelse och tolkning. Empirin har analyserats m.h.a.

Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta.