Sök:

Sökresultat:

2394 Uppsatser om Miljöstrategi - Sida 44 av 160

IntrÀdesstrategier för livsmedelsmarknaden, En fallstudie av SöderslÀtts SpannmÄls Grupp

Syftet med denna uppsats var att analysera intrÀdet av en mindre aktör pÄ spannmÄlsmarknaden för att finna vilken strategi, men frÀmst vilka faktorer som Àr av betydelse för intrÀden pÄ marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lÀmpliga, sedan ett antal externa sÄsom interna faktorer som hade betydelse vi intrÀdet pÄ livsmedelsmarknaden. Vi fann att nÀtverken var den mest betydelsefulla. NÀtverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..

Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet - Verksamhetsstyrning i Helsningborgs stad

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: Jånos Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna pÄ den pri-vata marknaden rÀttfÀrdigas genom att de Àr fattade av individerna sjÀlva efter fritt val, rÀttfÀrdigas de offentliga insatserna genom det sÀtt pÄ vilket besluten har tillkommit. De frÄgestÀllningar vi vill be-svara Àr följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krÀvs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur pÄverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Viral Versus Direct Marketing : En kvalitativ studie om företags förhÄllningssÀtt till tvÄ strategier inom sociala medier

En ny vÀrld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren pÄ okÀnd mark dÄ sociala medier introducerar helt nya prövningar dÄ konsumenten sjÀlv kan styra över det publicerade materialet som ett företag vÀljer att lÀgga ut. Kommunikationens tillvÀgagÄngssÀtt mellan en kund och ett företag har förÀndrats, och dÀrmed Àven beteendemönstret för respektive part. Detta leder till mÄnga frÄgetecken som; hur gÄr företaget tillvÀga? BehÄller vi ett traditionellt angreppssÀtt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr tvÄ aktuella aktörer pÄ marknaden har valts ut och dÀrefter intervjuats.

[ö.a.] Analys av översÀttaranmÀrkningar i Susan Faludis Den amerikanska mardrömmen ? bakhÄllet mot kvinnorna

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en översÀttare bearbetar en mycket kulturreferenstÀt kÀlltext. Fokus ligger pÄ hur översÀttaren med hjÀlp av tillÀgg beskriver vissa delar av innehÄllet för mÄltextlÀsaren. KÀlltexten Àr Susan Faludis The Terrordream ? Fear and Fantasy in Post-9/11 America i översÀttning av Hans O. Sjöström med den svenska titeln Den amerikanska mardrömmen ? bakhÄllet mot kvinnorna.

Tankar kring min estetiska hÄllning

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Omstrukturering av mobiloperatörsbranschen ur ett europeiskt perspektiv

Problem: Det pÄgÄr en omstrukturering i branschen för mobiloperatörer, vilket fick oss att stÀlla frÄgorna: Vilka faktorer kommer att pÄverka branschbilden? Kan vi genom att studera branschens aktörer och analysera deras agerande bÀttre förstÄ omstruktureringen? HÄller den nya teknologin pÄ att bryta upp den traditionella vÀrdekedjan och vad har det i sÄ fall för innebörd? Kommer branschomstruktureringen att innebÀra att det stÀlls andra krav pÄ framtida operatörers strategiska val? Hur viktigt kommer det att vara med ett starkt varumÀrke i framtiden? Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera den pÄgÄende omstruktureringen av mobiloperatörer i Europa och försöka identifiera branschens bakomliggande drivkrafter, utlösande faktorer och företagens strategier - för att dÀrigenom skapa oss en bild av morgondagens branschstruktur. Metod: Uppsatsen baseras pÄ en bred branschstudie samt pÄ fallstudier av olika mobiloperatörer. Vi har vid den empiriska insamlingen anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ en djupare förstÄelse för branschens utveckling och dess aktörer. Vi analyserar sedan branschens drivkrafter med utgÄngspunkt i de förÀndrade strategivalen, varumÀrkets roll samt den förÀndrade vÀrdekedjans betydelse.

StÀder i konkurrens? : Diskurs och politisk strategi i tre svenska stÀder

This study puts emphasis on an international discourse describing how cities frequently compete against each other, and also describing factors that cities should enhance to make themselves more competitive. The discourse in this study has therefore been used to seek understanding how three different municipalities BorlÀnge, Karlstad and Malmö strive for growth by applying central factors from the discourse on the municipalities strategic documents. What the study shows is that the central factors from the discourse strongly imprints the strategic documents, but the presence of the factors varies between the municipalities and also to what meaning that lies behind the strategic goals..

Styrmodellen som kommunikationskanal -En fallstudie över Swedbank

Problemdiskussion Det finns ett behov för organisationer att designa framgÄngsrikastyrmodeller. Styrmodellerna behöver tas fram dels med utgÄngspunkti organisationens strategi, dels i relation till övriga externa ochinterna faktorer. En styrmodell ger önskat resultat nÀr de anstÀlldauppfattar och agerar i linje med ledningens strategi. Om gap uppstÄrmellan ekonomistyrningens utsÀnda budskap och de anstÀlldasuppfattning av den finns det risk att organisationens vision inteuppfylls vilket kan pÄverka organisationens image.Syfte Uppsatsens primÀra syfte har varit att utforska och förklaraförekomsten av gap mellan ekonomistyrningens budskap ochanstÀlldas uppfattningar om dess styrmodell. För att fÄ en förstÄelseom styrmodellens design har vi haft som sekundÀrt syfte att förstÄvilka inverkningar externa uppfattningar har pÄ organisationensstyrmodell.AvgrÀnsningar Studien behandlar endast en organisation och sÄledes endast enbransch.

Det mindre företagets verksamhetsstyrning : ett medvetet val eller ad hoc?

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa i vilken omfattning medveten verksamhetsstyrning bedrivs i det mindre företaget. Under vÄra studier har vi lÀst mycket om olika styrmetoder och filosofier. Dessa Àr ofta i litteraturen beskrivna utifrÄn de större företagens synvinkel men sÀllan stÄr det nÄgot beskrivet om hur det fungerar i de mindre företagen. VÄra forskningsfrÄgor Àr:Hur kan verksamhetsstyrningen se ut i ett mindre företag? AnvÀnder de sig av medvetet valda metoder eller filosofier i sitt arbete med att styra det mindre företaget? Vilka olika metoder och filosofier skulle kunna hjÀlpa till att förbÀttra verksamhetsstyrningen?Metod: Vi har antagit ett aktörssynsÀtt och har anslutit oss till den hermeneutiska traditionen.

Kunskapsintensiva smÄföretags mÄl och strategiformulering

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar för mĂ„nga företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvĂ€ndigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika sĂ„som flexibel struktur, fĂ„ nivĂ„er i hierarkin, hög kunskapsnivĂ„ och relativt nystartade, benĂ€mns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta Ă€r de relativt smĂ„ och Ă„terfinns i konsultbranschen.

Hur kommunicerar nÄgra elever i grupp vid matematisk problemlösning?

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elever i skolÄr 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrÄn detta se om det fanns nÄgra likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvÀgagÄngssÀtt och strategier. Undersökningen skedde med hjÀlp av tre matematiska problem. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrÄn vÄr huvudfrÄga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende pÄ problemlösningarnas utformande och innehÄll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna sprÄk, bild och tal..

FrÄn bortskÀmda monopolbarn till en kamp för överlevnad : En fallstudie om de traditionella flygbolagens omstruktureringar efter lÄgprisbolagens framvÀxt

The purpose of this paper is to examine how the traditional airlines' strategies are affected by the low-cost carriers emergence and their business model and in wich ways they can achieve profitability. Furthermore we also want to examine the factors that affect the airlines' efficiency and competitiveness.The results of this study shows that the growth of the low-cost carriers have affected the network airlines' strategies as they, among other things, had to also lower their fares. This has forced them to revise their cost and efficiency in their entire operation. The result has also shown that the network companies can not come down to the same level of low costs as the low-cost carriers, and must therefore examine their ability to increase revenues instead. .

Differentiering ? en möjlighet att möta elevers olika förutsÀttningar och behov

Studiens syfte Àr att fokusera pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare sÀger sig omsÀtta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexÄringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lÀrare sÀger sig differentiera i sexÄrsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lÀrare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar pÄ att lÀrare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom dÄ lÀromedel anvÀnds samt att innehÄllet i undervisningen inte differentieras. LÀrarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsÀttningar och behov..

VÀgen mot ett förlorat svenskt spelmonopol?

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

TystlÄtna elever en studie av tystlÄtna elever i helklass

Syftet med detta arbete Àr att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med sÀrskild observans pÄ tystlÄtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lÀrare har för att synliggöra tystlÄtna elever, samt hur tystlÄtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att lÀraren utför ett lÄngsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlÄtna eleverna ÄsidosÀtts. De tystlÄtna 10-Äriga eleverna Àr inte sjÀlva medvetna om att de uppfattas som tystlÄtna..

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->