I denna uppsats studeras fransk hållning till europeiskt respektive transatlantiskt säkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrån ett institutionalistiskt perspektiv där en eventuell växelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jämförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssäkerhetssamarbete. I studien söks också karaktäristiken på fransk säkerhetspolitiks förhållande tilleuropeiskt säkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs säkerhetssamarbete och attden ömsesidiga påverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgångsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar också ha närmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 då närmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenän tidigare.

Jag har studerat det fenomen som i teorin kallas för kanalkonflikter. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utformats genom intervjuer på 4 oberoende företag av skiftande storlek. Teoriavsnittet innehåller teorier om marknadsföringsstrategier, e-commercestrategier samt kanalkonflikter. Analysen har skett genom att jag har jämfört teori med empiri.

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi ? version 1.0, adopted by the city council in 1998.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Hållbarhetsbegreppet har fått allt större betydelse. I bankvärlden, är det inte en fråga om, utan hur ett företag ska arbeta med hållbarhet. För att uppnå hållbarhet är det viktigt att förstå hur en strategi måste genomföras, ständigt utvecklas och kontrolleras, för att resultaten ska följa i enlighetmed de strategiska målen..

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ?Employer Branding? är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier.

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler.

Uppsatsen pekar på att många operatörer på den svenska marknaden inte har lyckats helt med sina strategier. Orsakerna till detta kan vara brister i såväl marknadsföring som förståelse för konsumenternas behov. Lågprisstrategier måste för att lyckas kombineras med aggressiv marknadsföring och..

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras är utifrån en praktik på H & M där båda begreppen anses aktuella i organisationen och spännande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet är att studera de anställdas attityd till begreppen och vilken betydelse det har beträffande de ansä?lldas lojalitet, hur den fo?rhåller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frågesta?llningar till grund;Vilka synsätt på lojalitet finns bland de anställda? Uttrycker de anställda en lojalitet i arbetet och i sådana fall, hur är den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan på hur lojaliteten riktar sig och om så är fallet, på vilket sätt?H & M är ett värdestyrt företag där en av värderingarna är ?vi tror på människan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriärmöjligheter inom organisationen.

SammanfattningUppsatsen's titel: Sund positionering för IP-telefonioperatörerSeminariedatum: 4 juni, 2008Ämne/Kur's: FEKP01, Examensarbete på magisternivå, 15 poängFörfattare: Andrea's Dehlin, andrea's.dehlin.238@student.lu.se och Albin Wennerström, albin_percy@spray.seHandledare: Per-Hugo SkärvadNyckelord: IP-telefoni, telefonoperatörer, bredbandstelefoni, strategisk marknadsplan, generativa relationer, strategiSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur IP-telefonioperatörer kan positionera sig för att ta sig in påtelefonimarknaden.Metod: Arbetet kommer att ha både ett induktivt och ett deduktivttillvägagångssätt, och vi har genomfört en kvalitativ studie, därvi med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöker tvåIP-telefonioperatör.Teori: Teorin tar sin utgångspunkt i Strategic Marketing Plan,Innovation Ecosystem, Generative Relation's, The Delta Modeloch hur teknologier blir marknaden's standard.Empiri: Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer medföretag verksamma inom IP-telefonimarknaden och enbranschexpert. Även rapporter från Post & telestyrelsen haranvänt's som sekundärdata.Resultat: Våra resultat visar att IP-telefonioperatörerna har godaförutsättningar att lycka's, men det kräv's att de blir bättre påatt utnyttja sina kundrelationer, att de bygger generativarelationer med andra företag, att de utnyttjar sin höga kunskapinom IP-teknologi och att de även undersöker alternativastrategier som kan vara användbara om marknaden skiftar..

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Allt fler människor söker efter upplevelser och upplevelsenäringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utpräglad militärstad men neddragningar inom det militära har gjort att Bodens kommun måste satsa på en ny industri för att stanna kvar på kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden är en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stärka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar på upplevelser i deras turismnäring. Då upplevelseindustrin är viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar på upplevelser innebära positiva effekter för Bodens kommun.

År 2008 hamnade världen i kris till följd av omfattande utlåning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska länder har högre skulder än de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa länder kämpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt på euron och har spridit en oro till övriga länder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lågkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige är ett exportberoende land, exporten står för hälften av BNP varav 40 % går till Europa. Genom Sveriges beroendeställning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat på den osäkra marknaden.

De konflikter som finns idag skiljer sig markant från dem som står att läsa om i historieböckerna. Det är numera ovanligt med stater som krigar mot varandra. Istället är det de små organisationerna med ambition om att förändra världen som idag utgör det största hotet mot vårt samhälle. Fienden är annorlunda men i många fall används fortfarande samma militära medel och strategi idag som i de mellanstatliga krigen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka till vilken grad strategiskt bombflyg kan användas i COIN-operationer eller om det är ett militärt medel som endast är applicerbart på mellanstatliga konflikter.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.