Sök:

Sökresultat:

3112 Uppsatser om Miljösmarta alternativ - Sida 18 av 208

H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Hur arbetar förskolan med barn i behov av alternativ och kompletterande kommunikation

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

TÀtortsstudie som alternativ till fördjupad översiktsplan, Fallet HÀlleviksstrand

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tÀtortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om tÀtortsstudien som planinstrument Àr ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan pÄ ett effektivt sÀtt hantera samma frÄgor och problem som en tÀtortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign Àr fallstudie, fallet som valts Àr HÀlleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som anvÀnts Àr dokumentstudie, kvalitativ innehÄllsanalys och intervju.

Lönsamhet för smÄskalig slakt i VÀstra Götaland - En jÀmförelse mellan legoslakt med Ätertag och direktförsÀljning till slakteri

I dagslÀget finns det endast ca 30 smÄskaliga slakterier i Sverige. Orsaken till utvecklingenmot större och fÀrre slakterier Àr minskad lönsamhet i branschen och en hÄrdnande konkurrensfrÄn importerat kött.För konsumenten blir det allt viktigare med nÀrproducerat kött, men för uppfödarna Àr detfortfarande ekonomin och lönsamheten som Àr det viktiga. NÀrheten till slakteri ellerkonsument kommer i andra hand.FöremÄlet för vÄr studie Àr Gunnarsbo GÄrd i Svenljunga som Àgs av Lollo Alling. GunnarsboGÄrd har i dagslÀget inget slakteri, men planerar en smÄskalig slakteriverksamhet. Enligtplanen ska uppfödare kunna hyra lokalerna och sjÀlva sköta slakt, styckning ochvidareförÀdling, eller hyra in professionella slaktare, styckare och charkuterister.Syftet med denna uppsats Àr att klargöra vilket av tre alternativ som Àr mest lönsamt: 1) attuppfödaren sÀljer djuren direkt till ett storskaligt slakteri, 2) att uppfödaren hyr lokaler avGunnarsbo GÄrd.

MatematiklÀrares pedagogiska problem : Vilka Àr enligt lÀrarna vanligast, och hur skiljer sig olika lÀrare i frÄgan?

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

Tidskriftsdesign med praktisk tillÀmpning pÄ Close-Up Magazine

I kölvattnet av Nollvisionen uppstÄr problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvÀgar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillrÀckligt och nya lösningar mÄste till. Detta examensarbete syftar till att förbÀttra framkomligheten och trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter pÄ s k MLV (Mötesseparerad LandsVÀg). MÄlet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbÀttringsomrÄden, finna bra lösningar samt att berÀkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstÀmmighet i synen pÄ hur oskyddade trafikanter pÄ MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, pÄ bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Tekniska lösningar för konstruerade vÀxtbÀddar Àmnade för gatutrÀd

Det rÄder i dagens lÀge konkurrens mellan gatutrÀden och infrastrukturen. MÀnniskan som lever i den urbaniserade vÀrlden vill ha alla bekvÀmligheter inne i staden som krÀver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga trÀd. Oftast fÄr dessa tvÄ, trÀden och infrastrukturen, slÄss om platsen under marken och det Àr oftast det gröna som fÄr lÀmna plats. Eftersom detta Àr ett Äterkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanlÀggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.

Den smarta kartan : En teoretisk diskussion om geografiskt informationssystem i ledningssystem

Den pÄgÄende utvecklingen med informationssystem och den ökade tillgÄngen till information via dessa system ökar kraven pÄ den militÀra personalen att hantera denna stora mÀngd information.Information om aktörer i ett stridsomrÄde samt den terrÀng aktörerna befinner sig i Àr en förutsÀttning för att genomföra militÀra operationer. Som följd av denna informationsmÀngd behöver informationssystemen utvecklas för att kunna ge bÀttre beslutsunderlag.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken militÀr nytta man skulle kunna uppnÄ med ett geografiskt informationssystem (GIS) för beslutsfattarna i en militÀr insats. Dessutom skall uppsatsen undersöka hur ett GIS bör vara utformat för att stödja personalen med beslutsfattande.Undersökningen sker genom bÄde komparativ litteraturstudie och beskrivning av teorier och metoder.Resultatet pekar pÄ att GIS bör kunna bidra till den militÀra nyttan med att möjliggöra ett informationsöverlÀge gentemot en motstÄndare. Vidare pekar resultaten pÄ att rÀtt design pÄ GIS underlÀttar för anvÀndaren men att det ÀndÄ krÀvs utbildning för att nyttja GIS fullt ut..

Alternativ familjebildning : en studie om familjenormer pÄ forumet regnbÄgsfamiljer.ning.com

NÀr Sverige blev medlem i dÄvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gÀllande i svensk lag. I mÄnga fall har detta skett utan större problem men i vissa frÄgor har det uppstÄtt skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta pÄ detta fenomen, nÀrmare bestÀmt pÄ hur EU och Sverige under en lÄng tid inte kunde nÄ en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsÀttningar som ledde fram till den svenska licensjakten pÄ varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrÄn nÀr den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt pÄ varg trots EU-kommissionens protester..

BrÀnning som alternativ skötselmetodi grÀsmarker

NÀr storskaliga och kvÀveintensiva jordbruk bredde ut sig vÀxte mÄnga betesmarker ochÀngar igen. Detta medförde att hÀvdberoende vÀxtarter minskade eller helt försvann. Föratt kunna vÀxa och Äterkolonisera marker behöver mÄnga arter olika störningar. En sÄdanstörning kan vara brÀnning. Vid brÀnning ökar ljusinslÀppet och Àven kvÀvemÀngden imarken minskar, vilket gynnar de hÀvdberoende vÀxterna.Detta arbete har undersökt om brÀnning kan vara ett komplement eller alternativ till beteoch slÄtter vid bevarande av den biologiska mÄngfalden hos vÀxter.

FörbÀttrad vattenanvÀndning pÄ Björnekulla Fruktindustrier AB : för ökad lönsamhet och bÀttre miljö

Björnekulla Fruktindustrier AB i Åstorp vill minska kostnaderna för sin vattenförbrukning i fabriken. Det Ă€r endast en liten del av den totala vattenkonsumtionen som hamnar i slutprodukten. Majoriteten av vattnet gĂ„r Ă„t för tvĂ€ttning av rĂ„varor och maskinell utrustning. Anledningen till att kostnaderna Ă€r höga Ă€r den stora andel kommunalt vatten som fabriken köper in. För att minskaden andelen har jag undersökt tvĂ„ alternativ, ett eget reningsverk för Ă„teranvĂ€ndning av vatten och en ny vattentĂ€kt.

Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Delat ledarskap : En ledningsform med potential - om stjÀrnorna stÄr rÀtt

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet Àr att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien Àven fÄnga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan pÄverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer sÄsom faktisk situation, organisationens normer, förutsÀttningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, pÄverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential Àr stor och farhÄgor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervÀrden och ses som en lösning pÄ olika problem dÀr den erbjuder ett alternativ. En öppen instÀllning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhÄllningssÀtt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen pÄverkar ocksÄ uppkomsten av ledningsformen. .

LÄnta fjÀdrar - en fallstudie av Sparbanken Finn -

De fyra svenska storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och vÀrderas internationellt. VÀrderingarna grundas pÄ bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt vÀrderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden pÄverkas av den vÀxande internationella konkurrensen och bankerna mÄste dÀrför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel Àr att utifrÄn den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulÀrt angreppssÀtt pÄ produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulÀra teorins eventuella tillÀmpbarhet.

Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->