Sök:

Sökresultat:

1051 Uppsatser om Miljöskydd - Sida 65 av 71

Risken finns men det beror vÀl lite pÄ. - en studie om gymnasieungdomars vÀrderingar kring kondomanvÀndande

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vilka tankar och vĂ€rderingar gymnasieungdomar med fokus pĂ„ killar har kring kondomanvĂ€ndande. Huvudsakligen har tre genomgĂ„ende teman anvĂ€nts; respekt, tillit och ansvar med följande frĂ„gestĂ€llningar:- Finns det nĂ„gra skillnader mellan tjejer och killar gĂ€llande kondomanvĂ€ndande?- Är ungdomar mer angelĂ€gna att skydda sig mot graviditet Ă€n STI?- Hur vanligt Ă€r det att ungdomar anvĂ€nder skydd (kondom) vid sexuella kontakter?- Hur uppfattar ungdomar sannolikheten att smittas av STI och hur allvarligt upplever ungdomarna att det Ă€r att smittas av STI?- Vad pĂ„verkar kondomanvĂ€ndandet hos ungdomar?- Hur ser vĂ€rderingarna och attityderna ut kring kondomanvĂ€ndande?- KrĂ€vs det nya och andra metoder i det förebyggande arbetet för att förĂ€ndra och öka kondomanvĂ€ndandet- Vad skulle fĂ„ fler ungdomar att anvĂ€nda kondom?FrĂ„gestĂ€llningarna har utifrĂ„n deras karaktĂ€r anvĂ€nts i den metod dĂ€r de varit mest lĂ€mpliga.I studien anvĂ€ndes tvĂ„ olika metoder; en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa delen har material frĂ„n enkĂ€ten UngKAB09 anvĂ€nts. Den kvalitativa delen har bestĂ„tt av fokusgrup-per som Ă€r en vĂ€lfungerande metod nĂ€r man vill ta reda pĂ„ ungdomars tankar och vĂ€rderingar kring kĂ€nsliga Ă€mnen och fĂ„nga upp kulturella vĂ€rderingar.Resultaten frĂ„n studien visar att det inte finns nĂ„gra större skillnader mellan killar och tjejer nĂ€r det gĂ€ller anvĂ€ndandet av kondom och ungdomarna verkar vara mer angelĂ€gna att skydda sig mot graviditet Ă€n STI.

En rÀttsekonomisk analys av förslaget om medfinansiering

Det Àr ett faktum att sjukfrÄnvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora pÄfrestningar pÄ samhÀllsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit Àldre, arbetslöshetsnivÄn Àndrats, ersÀttningsnivÄerna i sjukförsÀkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sÀmre. NÄgot större fokus har dÀremot inte riktats pÄ huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsÀkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivÄer. Denna aspekt blir Àn mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gÀlla tre veckor istÀllet för nuvarande tvÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsÀkring Àr utformad i enlighet med detta.

Föredömet Sverige : Kedjan av ansvar för skydd mot diskriminering

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gĂ„ngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansĂ€ttningen varit under stor förĂ€ndring. I samma tidsperiod började de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna sitt intĂ„g pĂ„ den internationella scenen. "Allas likhet i vĂ€rde och rĂ€ttigheter" tydliggjordes i FN:s allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pĂ„ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vĂ€rde, var det Ă€ndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lĂ€nge för förekomsten av diskriminering, Ă„tminstone pĂ„ grund av etnicitet och religion.

Ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsÀkerhetsperspektiv

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrden har pÄ nÄgra decennier gÄtt frÄn att vara en transportorganisation till en egen specialitet inom sjuksköterskeyrket. Under början av 2000-talet utvecklades ett radiokommunikationssystem, Rakel, för samhÀllsinstanser som arbetar med skydd och sÀkerhet. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna rÀddas samtidigt som samhÀllsekonomin skulle komma att gynnas, och idag anvÀnds Rakel av ambulanssjukvÄrden i alla Sveriges landsting/regioner. För ambulanssjuksköterskan Àr Rakel ett centralt system, dÄ denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvÄrdsinsatser.

Riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet

Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet, avgrÀnsat till hÀndelser som kan orsaka allvarliga skador pÄ mÀnniskor. HÀndelsernas risk har vÀrderats för personalen pÄ rangerbangÄrden samt tredjeman i rangerbangÄrdens omgivning. GÀvle rangerbangÄrd Àr klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, pÄ grund av den farligt godshantering som sker pÄ omrÄdet. PÄ rangerbangÄrden inkommer och avgÄr tÄgsÀtt och godsvagnar rangeras, vilket innebÀr att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras pÄ GÀvle rangerbangÄrd innehÄller cirka Ätta procent farligt gods.

Hinder för omedelbar och effektiv rÀddningsinsats: En analys gÀllande brÀnder i industri-, reparation- eller service/tillverkningsbyggnader som handhar gasflaskor

I mars 2012 startade en brand i en industrifastighet i Kiruna. Branden var vid rÀddningstjÀnstens framkomst relativt begrÀnsad. Efter misslyckade försök att Äterfinna och dra ut gasflaskor, spÀrrades ett omrÄde av pÄ grund av explosionsrisken. Resultatet blev att branden inte kunde begrÀnsas eller bekÀmpas, trots att styrkan försökte kyla branden i skydd av nÀrliggande objekt. RÀddningsinsatsen avslutades nÀstan 39 timmar efter ankomst.

Reintroduction of the noble crayfish in the lake Bornsjön

FlodkrÀftan Àr en inhemsk art i Sverige. Antalet flodkrÀftlokaler har under 1900-talet reducerats med över 97 procent, i huvudsak till följd av krÀftpest. FlodkrÀftan Àr klassad som starkt hotad i den nationella rödlistan för hotade djurarter sedan 2005. KrÀftpesten kom troligen till Europa i samband med introduktion av en nordamerikansk krÀftart i Italien 1860. I dagslÀget sprids krÀftpest genom illegala utsÀttningar av den nordamerikanska signalkrÀftan som lagligt började introducerades i Sverige under slutet av 1960-talet.

FN-stadgan och EuroparÀtten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mÀnskliga rÀttigheterna betrÀffande genomförandet i EU av sÀkerhetsrÄdets resolutioner om intelligenta sanktioner

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Skyddet mot missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar

DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).

Handel som vapen mot fattigdom : Är Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?

Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.

Skydd mot nitrat och bekÀmpningsmedel i dricksvatten : ÄtgÀrder och styrmedel i fem lÀnder

In many European countries there is an increasing concern about the occasionally high concentrations of nitrate and pesticides in drinking water. The advent of the EU Water Framework Directive particularly highlights this. The directive states that all large drinking water sources should be identified and protected from pollution before 2009 and that by 2015 all water bodies should reach a 'good status'. In Sweden about 60 percent of the drinking water sources have protection areas. This means that about 700 new water protection areas need to be designated before 2009. This will affect many farmers, restricting their farming practices. The purpose of this study was to investigate which methods are used in other countries concerning nitrate and pesticide pollution from agriculture. From this, the expectation was to generate ideas on what could be undertaken in Sweden when designating new protection areas.

Rationalitet i beslutsfattande - En empirisk studie i rationalitet hos aktieinvesterare

Syftet var att undersöka de interna och externa krafter som pÄverkar privata inve-sterares förmÄga att agera rationellt pÄ aktiemarknaden. Uppsatsens empiri Àr huvudsakligen baserad pÄ en enkÀtundersökning, vilken syftar till att ge en bild av vilka prioriteringar och preferenser privata investerare har nÀr de agerar pÄ aktiemarknaden. Ett viktigt mÄl med analysen av enkÀtsvaren var att undersöka i vilken utstrÀckning det gÄr att finna irrationella beteenden hos den undersökta gruppen av investerare. Det framkom att en stor del av enkÀtun-dersökningens respondenter förlitar sig pÄ tumregler nÀr de trÀder in i sina positio-ner. De har alltsÄ redan nÀr de tar en position pÄ aktiemarknaden bestÀmt sig för efter hur stor uppgÄng respektive nedgÄng de ska gÄ ur positionen.

Kisel som vÀxtstÀrkande medel : en litteraturstudie

Sammanfattning Kisel (Si) Àr det nÀst vanligaste Àmnet (drygt 25 %) i berggrunden. Bara en del av detta Àr tillgÀngligt som monokiselsyra, den form i vilken kisel Àr upptagbart för vÀxter. Jordens kiselinnehÄll Àr beroende av bergets vittring. Mycket höga halter av kisel Äterfinns i naturen i vulkaniska substrat (pimpsten innehÄller drygt 66 % Si och scoria nÀrmare 47 % Si), i diatomit (ett mineral bestÄende av resterna frÄn encelliga kiselhaltiga alger, s.k. diatoméer) innehÄllande 66 % Si, scoria approximatly 47% Si), in diatomite (a mineral consisting of the remainings of single celled algae, diatoms containing < 40 % Si) and in some clays (30-60% Si).

Att göra det enklare att öppna plastpÄsar : Ett produktutvecklingsprojekt pÄ uppdrag av Binar Elektronik AB

Rapporten behandlar Àmnet att göra det enklare att öppna plastpÄsar och görs pÄ uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i TrollhÀttan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hÀlsa, natur- och teknikvetenskap pÄ Karlstad universitet under vÄren 2013.Idag sker öppnandet av pÄsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isÀr pÄsens vÀggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpÄsar i butik och inom hushÄll Àr mycket stort för mÀnniskor bÄde med och utan funktionsnedsÀttning. Dels ur ett anvÀndningsperspektiv, dÄ operationen krÀver en hög motorisk förmÄga men Àven ur ett smittspridningsperspektiv, dÄ fingrarna ofta mÄste blötas med saliv för att Ästadkomma tillrÀckligt hög friktion mot pÄsen för att skjuva upp den. Eftersom individen dÄ fÄr i sig de bakterier hon har pÄ handen och för sina munhÄlebakterier vidare nÀr hon tar i ett annat föremÄl.

RÀddningstjÀnstens roll som rÄdgivande myndighet och tillsynsmyndighet: En studie av nÀr rÄdgivning Àr aktuell och i vilken omfattning?

I konkurrensverket (2004) utredning behandlades grÀnsen mellan privat och offentlig verksamhet, dÀr det exemplifieras den problematik som uppstÄr nÀr myndigheter vid sidan om sin myndighetsroll agerar konsulter inom samma omrÄde. Problematiken uppstÄr till följd av att samma person kan utöva tillsyn av objekt som denne ocksÄ har projekterat. NÀr lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, började gÀlla den 1 januari 2004 infördes i 3 kap 2§ LSO att kommunen genom rÄdgivning, information och pÄ annat sÀtt skall underlÀtta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Begreppet var helt nytt och i prop. (2002:03/119) reformerad rÀddningstjÀnstlagstiftning angavs att kommunen ska bistÄ med det stöd som krÀvs för att den enskilde ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->