Syftet är att undersöka hur biologföräldrarna upplever sitt föräldraskap under hela återföreningsprocessen. Syftet är även att söka kunskap kring hur socialsekreterare och biologföräldrar arbetar för att möjliggöra och underlätta återföreningen då barn som varit i familjehem flyttar hem igen. För att finna svar på detta har följande frågeställningar formulerats: 1. På vilket sätt samarbetar socialtjänst och biologföräldrar för att möjliggöra en återförening då barnen har varit familjehemsplacerade? 2.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Depression är ett stort problem både nationellt och globalt då uppskattningsvis 350 miljoner människor är drabbade av detta. Sjukdomen medför ett lidande och risken för att dessa patienter begår självmord är stor om den inte behandlas. Det vårdande mötet vid depression är komplicerat, och vårdpersonal upplever svårigheter i att bemöta dessa patienter på ett tillfredsställande sätt, exempelvis på grund av att de inte anser sig ha tillräckliga resurser och för att patienten ibland upplever skuld och skam och därför inte alltid accepterar sjukdomen. För att som allmänsjuksköterska på bästa sätt kunna främja deprimerade patienters hälsoprocesser är det av stor vikt att söka reda på hur de upplever bemötandet i vården och hur det påverkar dem. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande och hur det påverkade deprimerade patienters upplevelser av sin situation. Metod: Studien är en litteraturstudie grundad på självbiografier. Med en induktiv ansats gjordes en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av innehållet i biografierna framkom efter analysen tre kategorier och sju underkategorier som berör vårdpersonalens bemötande och hur dessa påverkar patienternas upplevelser av sin situation.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid.

Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på.För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.

Syftet med uppsatsen är att reda på hur självbiografiska böcker avbildar hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar. Fokus ligger på hur det vuxna barnet i sina berättelser beskriver barnets psykiska, fysiska mående och dess beteende. Fokus ligger även på hur barnet framställs skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förälder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att växa upp med missbrukande föräldrar. Frågeställningarna är följande: Hur avbildar författare till självbiografiska böcker hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar inom områdena; Barnets välbefinnande och känslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förälder och barn, och barnets relationer till andra Metoden som används i studien är kvalitativ innehållsanalys av självbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som användes vid förståelsen av materialet är anknytningsteorin.  Studiens resultat visar att gemensamma teman i de självbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller två föräldrar som missbrukar är skildringar av hur deras mående kan tänkas påverkas av förälderns missbruk. Både det psykiska måendet som det fysiska.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

Huvudsyftet med detta arbete var att utreda innebörden av reparativ rättvisa och förlåtelse inom medling vid brott. Arbetet skulle även utreda hur medling vid brott kan underlätta bearbetningen av den kriminella handlingen för de berörda parterna. Vidare skulle arbetet förklara vilka psykiska och fysiska följder som kan uppstå på grund av en kriminell handling som har drabbat den brottsutsatte. Uppsatsen bygger främst på en rättsvetenskaplig utredning vilken grundas på litteratur gällande medling vid brott, reparativ rättvisa och förlåtelse. Arbetet behandlar främst hur reparativ rättvisa påverkar de berörda parterna samt förlåtelsens innebörd vid medling vid brott.

Introduktion: I det hälsofrämjande arbetet, som är en del av distriktssköterskansspecialistkompetens, är rådgivning en grundläggande arbetsuppgift. Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvårdspersonal i sitt hälsofrämjande arbete behöver ställa frågor om levnadsvanor i större utsträckning än vad som görs idag. Ibland kan det dock finnas skäl till att inte ta upp dessa frågor med en patient. Om frågorna inte känns relevanta finns det en risk att de upplevs som kränkande, vilket i förlängningen skulle kunna leda till skuldbeläggning och obehag och därigenom skapa ytterligare ohälsa. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är enmetod som innebär att patienten får ett recept förskrivet på individuellt anpassad fysisk aktivitet.

Många patienter blir hypoterma under den perioperativa vården. Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att minska oönskad hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvärmning med värmetäcke, varmt på operationssalen, cirkelsystem och användning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som används är normotermi alltid högt prioriterat.  Det handlar om patientsäkerhet. Genom att effektivt motverka hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare återhämtning, färre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet.

Media är viktigt för opinionsbildningen. En korrekt, allsidig, opartisk, saklig och oberoende journalistik som agerar utifrån allmänhetens intressen och som står fri från statligt inflytande och externa påtryckningar är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Men när den här makten missbrukas ? när medierna låter andra faktorer styra, har egna agendor och tummar på regelverket ? kan konsekvenserna för den enskilde bli stora och förödande. Sverige är ett internationellt föredöme när det kommer till att värna om den personliga integriteten där hänsyn generellt prioriteras före sanning till skillnad mot i många andra länder.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt.

Bakgrund: Enures är en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgång i en ålder då man kan förvänta sig att barnet är torrt. Enures är vanligt men det råder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bäst resultat. Enures påverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt är familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns och föräldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som använts vad gäller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 17 artiklar identifierades med hjälp av en sökning på Pubmed och CINAHL.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.