Sökresultat:
646 Uppsatser om Miljöskuld - Sida 13 av 44
Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa
Bakgrund
Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom
?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete,
fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra.
Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med
person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det
av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i
rehabiliteringsprocessen.
Vem bedömer de äldres rätt till särskilt boende? : En kvalitativ innehållsanalys
Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.
Nej, lev nu istället, det är nu det händer : Föräldrars självbiografiska livsvärldsperspektiv när deras barn drabbas av cancer
Problemområde: Studiens problemområde omfattade den förändrade livsvärlden hos en familj då ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna är ångest, depression, ängslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osäkerhet. Barnets cancer leder således till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv belysa hur familjens livsvärld påverkas då ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där författarna utgick ifrån tre olika självbiografier.
Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av personer med smittsamma sjukdomar: en litteraturstudie
Sjuksköterskor kommer i sitt arbete i kontakt med personer som har smittsamma sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att visa medmänsklighet och empati: Att vara trött, hjälplös, konfliktfylld och stigmatiserad: Att ha kunskap ger trygghet: Att utvecklas i arbetet och livet. Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor har en humanistisk människosyn vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar.
Upplevelser av hjärtinfarkt en tid efter utskrivning
Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar många människor och drastiskt förändrar deras livssituation. Behov finns att lära sig möta, såväl som lyssna till dessa personer för att kunna ge en adekvat vård som baserar sig på en djupare förståelse för dennes erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av hjärtinfarkt en tid efter utskrivning. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna hot mot existensen och leva med en opålitlig kropp, att skuldbelägga sig själv och förneka sjukdomen, att förlora sitt tidigare liv och känna besvikelse, att behöva stöd och kunskap för att känna trygghet, att hitta ny hållning till livet och försonas med sjukdomen.
Terapeuters arbete med krigsrelaterat posttraumatiskt stressyndrom
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kännetecknas av tre huvudsymptom: undvikande, förnekande och hyperspändhet. Även koncentrationssvårigheter, ångest, depression, flashbacks och mardrömmar är vanligt förekommande hos individer med PTSD. Flyktingar i Sverige som har varit med om krig kan uppvisa dessa symptom. Syftet med denna studie är att undersöka terapeuters upplevelser av arbete med patienter med krigsrelaterat PTSD. Intervjuer med åtta terapeuter utfördes.
Utbrändhet hos socialarbetare: Ett existentiellt-psykologiskt perspektiv
Syftet med föreliggande examensarbete är att belysa utbrändhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare år har det skett förändringar på arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften på den globala marknaden. I samband med detta har kraven på de anställda skärpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa området. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestående av mening, frihet, ångest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell används som teoretisk utgångspunkt.
Att vara närstående till en patient med ätstörning: Hur sjuksköterskan kan främja delaktighet och bekräfta närstående
Fördjupningsarbetets syfte var att belysa upplevelsen av att vara närstående till en person som lider av ätstörning, samt hur sjuksköterskor kan möjliggöra för närstående att känna delaktighet i omvårdnaden och hur bekräftelse kan användas som vårdhandling för att stärka känslan av delaktighet. I bakgrunden beskrivs ätstörningar och vad det innebär att vara närstående till en person med en psykiatrisk diagnos. Vi valde begreppen bekräftelse och delaktighet som den omvårdnadsteoretiska förankringen eftersom närstående beskrivit att de saknar bekräftelse från vårdpersonal och att de inte känt sig så delaktiga i vården som de önskat. I resultatet framkommer att många närstående hade en känsla av att vara utestängda och bortstötta av vårdpersonal. De upplevde känslor av skuld och maktlöshet.
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie på Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre slakteriägare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriägare utgör
huvudkällan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.
Nära anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person som drabbats av Alzheimerssjukdom
Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.
Att leva med HIV : det psykiska lidandet
Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.
Existentiella frågor i samtal på kvinnojourer
Då en människa drabbas av en kris kan utomstående hjälp krävas för att hantera och bearbeta de existentiella frågor som uppkommer. Ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa är våld i nära relationer. Föreliggande studie har undersökt jourkvinnors stödsamtal med våldsutsatta kvinnor på kvinnojourer. Syftet var att undersöka vilken typ av existentiella frågor som personalen möter i stödsamtalen, samt att studera om och i så fall på vilket sätt utrymmet för dessa frågor i stödsamtal bidrar till ett ökat välmående för kvinnor utsatta för mäns våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex jourkvinnor runt om i landet.
Barns upplevelse av psykosvårdens barngrupp : en undersökning av en grupp för barn till psykiskt sjuka föräldrar
The aim of this essay was to study children?s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed.
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.