Sökresultat:
1022 Uppsatser om Miljöskada - Sida 56 av 69
Verka - som i samverka eller motverka? : CO - in cooperate or counteract?
Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall dÀr gÀrningsmannen Àr under 21 Är.Medling Àr ett möte mellan gÀrningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare dÀr parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen Àr frÀmst att gÀrningsmannen skall fÄ ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger pÄ filosofin om reparativ rÀttvisa som strÀvar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istÀllet för att utkrÀva straff av den brottsliga gÀrningen. Ideologin ger sÄledes gÀrningsman och brottsoffer en mer framtrÀdande roll i rÀttsprocessen.Unga lagövertrÀdare möts av ett tvÄfaldigt och komplext system eftersom straffrÀtt och socialrÀtt ska verka sida vid sida med barnets bÀsta i fokus. SamhÀllet har dubbla uppgifter nÀr det gÀller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstÄ som svÄrförenliga.
Myndighetsutövning, suicid och skadestÄnd
SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ănda fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.
Röntgensjuksköterskans skattning avföljsamheten till de basala hygienrutinerna? en enkÀtstudie
Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.
Röntgensjuksköterskans upplevelser av sitt förhÄllningssÀtt till de basala hygienrutinerna
Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.
Vibrationsexponering pÄ arbetsplatsen?: Ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrd för implementering av Abetsmiljöverkets regler
Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.
INNOVATIONER OCH RELATIONER : En studie av rumslig interaktion vid etablering av entreprenöriella avknoppningsföretag
SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ănda fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.
I eHÀlsotjÀnsternas tjÀnst. : En studie av anvÀndningen av Mina vÄrdkontakter pÄ en barnmorskemottagning
Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.
InskrÀnkning i upphovsmannens ensamrÀtt : En utredning om gÀllande rÀtt enligt UpphovsrÀttslagen 12 §
SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad gÀllande rÀtt Àr betrÀffande privatpersoners rÀtt att framstÀlla exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rÀttigheter till sitt verk har inte alltid varit sjÀlvklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. AllmÀnheten har lÀnge haft rÀtt att göra kopior av verk för sitt privata bruk dÄ sÄdan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rÀtt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lÀtta sÀtt för allmÀnheten att kopiera verk i den privata sfÀren. För att skydda upphovsmannens rÀttigheter och möjligheter att fÄ ersÀttning för sina verk har upphovsmannen fÄtt allt fler rÀttigheter.
Kreditgivares syn pÄ revisorers oberoende
SmÄ onoterade bolag vÀnder sig ofta till kreditgivare för att lÄna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor utrÀckning grundar lÄnebeslut till smÄ företag pÄ Ärsredovisningen sÄ har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen hÄller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende Àr en förutsÀttning för att intressenter sÄ som kreditgivare ska kunna kÀnna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska stÀllning Det Àr lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dÄligt rykte skadar revisionsbyrÄn och revisorn ifrÄga. DÀrmed Àr det viktigt att revisorer undviker situationer och omstÀndigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frÄgestÀllning Àr; PÄ vilket sÀtt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mÄngÄrigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot pÄverka redovisningskvaliteten och lÄneansökan Huvudsyftet i denna studie Àr att studera kreditgivares uppfattning gÀllande revisorns oberoende om revisorn ifrÄga reviderar ett och samma företaget under mÄnga Ärs tid, utför konsulttjÀnster Ät det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.
KÀnguruvÄrd inom neonatalvÄrden
Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.
Omanalys av massbalanser pÄ MÄrmaglaciÀren
Dagvatten kallas det regn- och smÀltvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mÀngder av föroreningar som tungmetaller, nÀringsÀmnen och oljerelaterade Àmnen, vilka kan göra stor skada om de nÄr recipienter. För att rena dagvattnet och dÀrmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. vÄtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom Àr de kostnadseffektiva.
Online Customer Feedback
Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.
Kan tortyr rÀttfÀrdigas? En studie om rÀttfÀrdigande av brott mot mÀnskliga rÀttigheter i namn av kriget mot terrorismen
Efter den 11 september 2001 förÀndrades vÄrt sÀtt att se pÄ vÀrlden.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot GenÚvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fÄnglÀgren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mÀnskliga rÀttigheter kontra nationell sÀkerhet i en tid av osÀkerhet till sin spets. FramstÄende akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr Àr ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns grund för ett rÀttfÀrdigande av tortyr och andra typer av brott mot mÀnskliga rÀttigheter. För att uppnÄ mittsyfte anvÀndes följande frÄgor:1.) Kan man rÀttfÀrdiga krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rÀttfÀrdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillÄtas i syfte att bevara den nationella sÀkerheten?Valet av teori föll pÄ realismen dÄ den behandlar de internationella relationerna och staternas stÀndiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mÀnskliga rÀttigheter och dÄ Àven tortyr rÀttfÀrdigas bl.a.
Miljökrav mobila kommunikationssystem
Examensarbetet har utförts pÄ Saab Security and Defence Solutions i Arboga. Syftet med arbetet har varit att ta fram nya miljökrav för stativlÄdor med innehÄllande elektronikutrustning som behövs för upprÀttandet av en mobil flygplats, samt att ta fram lösningar för hur dessa miljökrav kan uppfyllas. Arbetet begrÀnsades till att frÀmst undersöka nya miljökrav för stativlÄda AP-F (innehÄller elektronik för kommunikation) som Àr en av stativlÄdorna. Tanken Àr dock att analysen och lösningarna ska kunna tillÀmpas pÄ övriga stativlÄdor. Den elektroniska utrustningen inuti stativlÄdorna producerar vÀrme som mÄste föras bort för att inte riskera att tillförlitligheten försÀmras hos utrustningen.
Islamiskt bankvÀsende - en studie av Shariaförenlig fastighetsfinansiering
UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.